Nyheter utbildning

Så ska fackliga studier nå fler

Många medlemmar kan tänka sig att bli förtroendevalda, men de fackliga utbildningarna behöver bli mer lättillgängliga. Det visar en undersökning som Hotell- och restaurangfacket gjort. Nu ska HRF jobba för att nå fler med kurserna.

Publicerad 4 juli 2016
Så ska fackliga studier nå fler
Av de som svarat på enkäten kände en tredjedel inte till att fackliga utbildningar fanns. Foto: Colourbox
Foto: Sofia Andersson
Irith Blum.

Hotell- och restaurangfacket har under våren gjort en enkät om fackliga studier. Av de 740 medlemmar som svarade var en tredjedel förtroendevalda eller tidigare förtroendevalda. Resten var medlemmar utan uppdrag, men mer än hälften av dem kunde tänka sig att bli förtroendevalda.

Utbildningar är ett vanligt sätt att bli fackligt aktiv. Av medlemmarna utan uppdrag hade 79 procent inte gått någon fackkurs och för förtroendevalda var siffran 18 procent.
– Det beror inte på att man inte vill, utan på andra saker. Att man aldrig fått någon inbjudan till exempel, säger Irith Blum, studieombudsman på HRF.

Majoriteten, 78 procent, visste inte hur de hittar och anmäler sig till kurser. Lika stor andel förklarade att de aldrig blivit tillfrågade eller att de inte ens kände till att det finns fackliga utbildningar.

De som ändå gått en facklig kurs var positiva, 81 procent tyckte att kunskaperna var mycket eller ganska användbara. 65 procent tyckte att kursen bidragit till att villkoren på deras arbetsplats förändrats, och lika stor andel skulle tipsa någon annan om utbildningen.

Fyra saker som får tummen ner

  • Krångliga ansökningsblanketter.
  • När det är långt till nästa kurstillfälle. Direkt när någon går med i facket eller blir förtroendevald så är suget efter utbildning stort, går det för lång tid hinner intresset svalna.
  • Kurslokaler på annan ort, många föredrar kurser som hålls nära hemmet eller arbetsplatsen.
  • När LO-gemensamma kurser handlar om en annan bransch, exempelvis industrin.

Medlemmar som inte gått kurser är positiva till distansutbildningar, men de mer erfarna är skeptiska och tror att det är svårt att få till känslan av gemenskap.
– Det kanske går att göra distansutbildningar på olika sätt, så att man exempelvis sitter några stycken från en arbetsplats. För att få till mötet mellan människor. Sedan är yngre mer vana vid distans, att använda Skype och liknande, säger Irith Blum.

Var femte som som ansökt om ledigt för studier hade stött på motstånd från chefen. Andra hinder var att det saknades ersättare under frånvaron eller att man jobbar enstaka dagar och inte kan planera sin tid.

Om undersökningen

Undersökningsföretaget Kairos Future har gjort undersökningen på uppdrag av Hotell- och restaurangfacket. Enkäten gjordes digitalt och kombinerades med intervjuer och workshops.

I juni beslutade HRF:s förbundsstyrelse att det ska bli en tydligare organisation kring studier. De kurser som finns ska bli lättare att anmäla sig till.
– Måste de fylla i en blankett redan vid ansökan eller kan det räcka med att anmäla intresse via sms, säger Irith Blum.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här