Hotell- och restaurangbranschen får näst mest lönestöd. Bara inom handeln är det fler personer som har subventionerade anställningar. Branschen dopas, säger Peggy Nyholm, HRF:s avtalssekreterare.
I juli hade 9 489 personer en anställning med någon typ av lönestöd i hotell- och restaurangbranschen. Majoriteten har nystartsjobb. Därefter kommer anställningar med lönebidrag.
– Vi ser verksamheter där de tar in någon. Efter ett år när stödet tar slut tar anställningen också slut, och så tar man in någon ny. Man ser ju till och med annonser där det står ”Vi ser gärna att du har lönestöd”, säger Peggy Nyholm, avtalssekreterare i Hotell- och restaurangfacket.
7 procent i branschen
Av anställningarna med stöd var mer än 4 000 med lönebidrag.
Lönebidrag kan arbetsgivare få som anställer någon med en funktionsnedsättning. Tanken är att bidraget ska täcka kostnader för anpassningar och stöd.
– Vi har för närvarande runt 62 000 personer i anställningar med lönebidrag. Runt sju procent av dem jobbar i hotell- och restaurangbranschen, berättar Sven Zachari, nationellt sakansvarig för lönebidrag på Arbetsförmedlingen.
Villkor för bidrag
Innan lönebidraget beviljas ska arbetsförmedlingen granska de uppgifter som arbetsgivaren lämnar.
Syftet är att se till att alla regler och villkor för att få bidraget är uppfyllda.
Bland annat att lön, försäkringar och andra villkor motsvarar kollektivavtal.
Men det slarvas, tycker Alejandro Quezada, ombudsman i HRF Mälardalen.
– Arbetsförmedlingen har en viktig roll. Jag anser att de som myndighet ska vara noga, inte slarva med exempelvis bilagor som är rent ut sagt slavkontrakt, med gratis arbete och gud vet allt. De skickar pengarna innan de ens sett avtalet.
Sven Zachari känner inte igen bilden.
– En del av vår kontroll inför ett beslut om lönebidrag är att utreda och ta ställning till att en arbetsgivare är lämplig och att det är rimligt att vi går in med lönebidrag. Vi tittar på lön, anställningsförhållanden, arbetsmiljö men också att det inte snedvrider konkurrensen.
– Samtidigt är regeringens styrning mycket tydlig: Arbetsförmedlingen ska arbeta för att fler långtidsarbetslösa ska få anställningar med stöd.
HRF slutade svara
Innan arbetsförmedlingen beviljar ett lönebidrag ska facket som organiserar i branschen få yttra sig över villkoren i anställningen och förhållandena hos arbetsgivaren.
Men det slutade HRF göra för fem år sedan.
– Det tog så mycket resurser. Är det rimligt att våra medlemmar betalar två till fyra heltidstjänster för detta när arbetsförmedlingen ändå inte bryr sig om vad vi säger? undrar Peggy Nyholm.
Sven Zachari påpekar att regelverket gjordes om inför 2023, och att det läggs större vikt vid fackens yttranden om arbetsförhållanden nu än det gjorde när HRF upphörde att yttra sig.
– Jag tycker det är olyckligt att inte HRF har omprövat sitt ställningstagande efter regeländringarna. Den här kontrollen genom förfrågande om yttrande är extra viktig eftersom vi inte har rätt att kräva att en arbetsgivare har kollektivavtal inför beslut om lönebidrag.
Fakta lönebidrag
- Lönebidrag är ett ekonomiskt bidrag till lönekostnader när arbetsgivare anställer någon med funktionsnedsättning eller ohälsa, och därför behöver stöd och anpassning i arbetet.
- Stödet kan ges för del av lönekostnaden upp till ett takbelopp på 20 000 kronor i månaden för en heltid.
- På företag där man anställer personer med lönebidrag ska det finnas utrymme för introduktion, handledning, stöd och en god arbetsmiljö.
- Ett annat lönestöd som är vanligt i branschen är nystartsjobb. Det är ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare som anställer någon som varit borta länge från arbetsmarknaden, eller vissa nyanlända.
- Ersättningen för nystartsjobb är minst en arbetsgivaravgift för lönekostnader upp till 20 000 kronor per månad. Subventionen för nystartsjobb får arbetsgivare automatiskt om de uppfyller villkoren. Där görs ingen kontroll med facket.