”De började anklaga mig för olika saker, bland annat skulle jag ha bjudit en av dem på en kaffe, tre månader tidigare”. Två branschanställda berättar om sitt möte med kontrollföretagens spanare.
»En av killarna hävde sig över bordet och skrek i ansiktet på mig«
»Jag arbetade som bartender och servitör på ett hotell. En dag blev jag kallad till ett möte och min dåvarande chef ledde i väg mig till en svit.
Där stod två killar och visade någon form av legitimation. Jag förstod ingenting. De började anklaga mig för olika saker, bland annat skulle jag ha bjudit en av dem på en kaffe, tre månader tidigare. Jag sade att jag inte mindes det, men att det kunde stämma.
De kom med en massa andra lösa anklagelser. De ville att jag skulle erkänna och säga upp mig själv. Men jag nekade till allt. Efter ett tag blev stämningen väldigt hotfull. En av killarna hävde sig över bordet och skrek i ansiktet på mig: »Påstår du att jag ljuger?«
En timme blev jag grillad. Sedan kom alla våra chefer. Killarna från kontrollföretaget hotade med juridiska påföljder. Vilka då, sade jag, jag har bjudit på en kaffe?
Sedan fick jag gå hem. Jag var hemma i två veckor utan besked, sedan fick jag komma tillbaka. Först fick jag bara jobba luncher. Sedan sade vår förtroendevalda och HR-avdelningen åt cheferna att skärpa sig. Det var startskottet för mitt fackliga engagemang.
Jag tänker att det blir lite av en självuppfyllande profetia. De måste sätta dit folk ibland. För om de aldrig hittar något, varför ska arbetsgivaren betala så mycket pengar? Jag tycker inte att det görs på ett schyst sätt heller. De kunde beställa två stora stark och sedan be om en jäger när man precis slagit ut kvittot, som en form av brottsprovokation. Jag har inget emot kontroller, men det måste göras på ett riktigt sätt.«
»Det är i stort sett omöjligt att motbevisa anklagelserna«
»En dag satte cheferna upp ett anslag om att de skulle börja med mystery shopping, man skulle mäta kundens upplevelse av oss. Jag tänkte inte så noga på det.
En tid innan hade det blivit ny regi och det hade varit några mindre konflikter med cheferna. Jag säger vad jag tycker och tänker, och när de ville testa saker som vi redan gjort med dåligt resultat, så sade jag det.
En dag blev jag kallad till ett möte med cheferna. De frågade om jag någon gång bjudit på alkohol. Jag sade ja, för det har hänt någon gång. Det har de flesta gjort som jobbat i bar lika länge som jag. Och så frågade de om jag hade stulit pengar. Då sade jag nej för det skulle jag aldrig göra.
Sedan fick jag skriva på ett varsel om uppsägning. Direkt efteråt ringde jag facket. När ombudsmannen bad om underlag fick hon kontrollrapporterna. Jag skulle ha viftat bort betalning för en drink, men det var på nota. Och jag skulle ha bjudit en kontrollant på sprit. Det skulle jag aldrig göra. Det stod också att jag tog en betalning och lade direkt i dricksglaset, men det har jag inte gjort.
Min känsla var att de hade pinpointat mig. Det är i stort sett omöjligt att motbevisa anklagelserna. Du har bara dig själv.
Nu har jag ett annat jobb där det finns övervakningskameror, men det är jag helt okej med. Då kan man åtminstone gå tillbaka och förklara vad det är man gör.«