Allt fler branscharbetsgivare låter utomstående företag granska personalen. Men facket varnar: Det är inte bara obehagligt, utan riskerar att skapa en laglös zon där anställda döms utan rättvis prövning.
Jag kände mig tidigt övervakad, att det var något som inte stämde.
Det säger Lars-Robert Nordin, servitör, sommelier och fackligt förtroendevald. Händelsen han beskriver ligger flera år bakåt i tiden när han arbetade på en finkrog i Stockholm.
En infekterad konflikt hade uppstått mellan Lars-Robert och hans arbetsgivare. Strax därefter dök de upp, kontrollanterna.
– Jag förstod ganska snabbt vilka de var. De var ett par olika grupper som kom ofta. De hade alltid kontanter med sig, massor av kontanter. Min känsla var att de ville kolla vad jag gjorde med pengarna.
Vid en förhandling mellan HRF och arbetsgivaren presenterades så anklagelserna: Lars-Robert skulle ha stulit pengar. Till grund låg kontrollanternas rapporter.
– Det var inte mycket pengar det handlade om och anklagelserna var väldigt oklara. De sade att de inte hade sett hur jag bongade in olika saker. Det fåniga var att jag var kassaansvarig. Jag satt på nätterna och räknade restaurangens kassa. Hade jag velat ta pengar hade jag kunnat göra det då.
Just nu är det privatspanare som avgör anställdas anställningarMats Hansson, ombudsman, HRF
Ombudsman Mats Hansson var med och förhandlade för Lars-Robert Nordin. Han säger att det har blivit allt vanligare i branschen att anlita kontrollföretag för att granska personalen.
– Min uppfattning är att det har ökat. Det sätter de anställda i en väldigt utsatt position.
Ett problem är att arbetsgivarna ofta ser rapporterna som fällande bevis mot de anställda, som inte sällan uppmanas att säga upp sig för att undvika repressalier.
– Men många gånger handlar det bara om indicier och anteckningar från kontrollanter som går i god för att den anställde gjort fel. Det skapar en obehaglig laglöshet. Det finns också en risk att arbetsgivare använder sig av de här företagen för att bli av med anställda.
Mats Hansson säger att HRF naturligtvis inte försvarar stölder på arbetsplatsen.
– Men då ska polisen göra en vanlig utredning och tills man har blivit åtalad och fälld är man oskyldig.
Målet med kontrolltjänsterna är att upptäcka oegentligheter bland personalen. Vanligast är att kontrollanterna beter sig som vanliga gäster och noterar allt den anställde gör. Det faller inte under bevakningslagen, och kräver därför inte auktorisation från länsstyrelsen. Det vill HRF se ändring på.
– Just nu är det privatspanare som avgör anställdas anställningar. Det behövs ett regelverk, säger Mats Hansson.
Det borde krävas auktorisation för alla företagTorbjörn Ferndahl, vd för Säkerhetsbranschen
Faktum är att bevakningslagen slår fast att auktoriserade bevakningsföretag inte får syssla med den här typen av verksamhet, berättar Torbjörn Ferndahl, vd för organisationen Säkerhetsbranschen.
– Det är faktiskt lite av en absurditet. Det borde krävas auktorisation för alla företag som ägnar sig åt någon form av personkontroll, inte bara vid traditionell bevakning så som hemgångskontroll. Både så att företaget är schyst och att anställda har rätt utbildning och kunskap samt inte har ett brottsligt förflutet.
Länsstyrelsen sköter tillsynen av auktoriserade bevakningsföretag. För kontrollföretagen finns det ingen motsvarande instans. En risk för rättssäkerheten, säger Torbjörn Ferndahl.
– Detta innebär ju ett visst intrång i individens integritet, så det är viktigt att veta att de som utför arbetet följer lagar och regler.
Vi förutsätter att de har fått erforderlig och adekvat utbildningEva Persson, affärsområdesansvarig, 2E group
Företaget Precont är enligt egen utsago störst i Sverige på kontrolltjänster. Robert Malmqvist, vd, skriver i ett mejl att rekrytering av anställda sker uppdragsvis, och kraven varierar mellan uppdragen. En del av Precont är ett auktoriserat bevakningsföretag. I det bolaget kontrolleras personalen av länsstyrelsen. Även för en del kontrolltjänster görs kontroller mot belastningsregistret, men inte för alla, skriver Robert Malmqvist.
Vidare skriver han att det inte finns någon risk att arbetsgivare använder deras tjänster för att bli av med anställda som sköter sig.
– Det krävs noggrann utredning och rikligt med bevis innan eventuell åtgärd kan vidtas, skriver han.
En av Preconts kunder är 2E group som bland annat driver Wallmans, Hamburger Börs och Golden Hits i Stockholm. Eva Persson, affärsområdesansvarig, skriver i ett mejl att de förutsätter att kontrollanterna har rätt kvalifikationer.
– Det är Precont som bemannar uppdraget med lämplig personal och vi förutsätter att de har fått erforderlig och adekvat utbildning.
Nyligen blev 2E group anmälda till Datainspektionen. Anmälan kom från Hotell- och restaurangfacket, och gällde en rapport från Precont där en anställd smygfotograferats och beskrivits som »latinamerikan«. HRF anser att rapporten bryter mot personuppgiftslagen.
Preconts vd Robert Malmqvist skriver att där avvikelser upptäckts är det normalt att lämna detaljerade uppgifter om anställda för att underlätta identifieringen.
Eva Persson vill inte kommentera eftersom Datainspektionens utredning pågår.
Är det verkligen en sådan bransch vi vill ha?Lars-Robert Nordin, servitör
Det är knepigt att hjälpa medlemmar som anklagats av kontrollföretag, säger Robert Sjunnebo, jurist på LO-TCO Rättsskydd.
– Om ett kontrollföretag har kontrollanter som kan vittna i domstol om att de vid olika tillfällen varit på ett ställe och observerat ett visst felaktigt beteende, och det vägs mot en enskild anställd som säger att »jag har inte gjort det här«. Då är det inte rimligt att tro att en domstol skulle godta den anställdes uppgifter.
Egentligen är Arbetsdomstolens praxis att kraven på bevisning ska vara som vid brottmål. Så är det inte i praktiken, anser Rättsskyddet.
– Vår uppfattning är att det inte uppställs samma höga beviskrav, säger Robert Sjunnebo.
På HRF försöker man nu i stället förebygga problem redan när en arbetsgivare vill ta in ett kontrollföretag. Susanne Bali, centralombudsman på HRF, har tagit fram ett särskilt underlag med frågor.
– Vi behöver till exempel komma överens om vad syftet är, vad som ska kontrolleras och hur eventuella avvikelser ska hanteras.
Susanne Bali tycker att arbetsgivare ska fundera över om kontroller verkligen är rätt väg att gå.
– Kan man göra något annat, till exempel jobba igenom rutinerna med personalen så att de är tydliga för alla?
Det är också viktigt att tänka på arbetsmiljön.
– Hur påverkar sådan här övervakning den psykosociala arbetsmiljön? Om det påverkar de anställda psykiskt måste arbetsgivaren ta det på allvar.
För Lars-Robert Nordin slutade det med en uppgörelse. Han tror att arbetsgivaren ville bli av med honom, men insåg att bevisen inte skulle hålla. I stället fick Lars-Robert en sexsiffrig summa om han gick med på att säga upp sig själv och vara tyst om det i fem år. Den tiden har nu passerat. Lars-Robert vet fler i branschen som råkat ut för samma sak.
– Det här är ett väldigt effektivt sätt att misstänkliggöra någon. Jag tycker att det är en skrämmande utveckling. Är det verkligen en sådan bransch vi vill ha?