Lärlingarna gör comeback

Linus Ahlström ska spendera halva gymnasietiden i riktiga restaurangkök. Han är en av hotell- och restauranglärlingarna som testar ett nytt sätt att få in mer arbetsliv i utbildningen.

Utbildning är bra men erfarenhet är ännu bättre. Branschens arbetsgivare har länge efterfrågat mer praktiska moment i hotell- och restaurang­programmet. I höstas fick de gehör. Då fick Sverige tillbaka lärlingssystemet, åtminstone på prov.
Linus Ahlström på De Geer-gymnasiet i Norrköping är en av de nya hotell- och ­restauranglärlingarna. Han ska spendera halva sin gymnasietid i riktiga restaurangkök.
– Det är jätteroligt. Jag nappade nästan direkt när jag fick höra talas om det.
Just nu jobbar han en dag i veckan i köket på Grand Hotel i Norrköping. Snart kommer det att bli tre dagar. Han gör i stort sett samma saker som den övriga personalen, berättar kökschef Henning Christensen.
– Linus är en väldig tillgång för oss. Han har rätt vilja och rätt ambition. Det är kul att ha honom här.

Linus är försökskanin. Lärlingsprogrammet är än så länge bara är ett test. Bakgrunden till försöket var en pågående diskussion om yrkesutbildningarnas kvalité och relationen mellan arbetsliv och skola. Slutsatsen blev att det behövdes fler sätt att få in yrkeslivet i utbildningen, och förslaget om ett lärlingsprogram dök upp.
När beslutet var taget vintern 2007 gick det fort. Planen var att de första lärlingarna skulle vara ute redan höstterminen 2008.
– Det gick lite väl fort. Vi hann inte få fram informationen till elever och föräldrar i tid, säger Per Djervf Notklev som är en av de lärlingsansvariga på De Geer.
Av de fem platser som skolan tänkt sig för hotell- och restauranglärlingarna fylldes bara två. Även om det fanns fler intresserade från början.
– Vi hade fyra eller fem som anmälde intresse, men vi sade nej till några.
Lärlingsplatserna lämpar sig bäst för starka, självständiga elever. De ska vara ute på en riktig arbetsplats helt själva. Då måste de vara ganska mogna.

Innan lärlingarna släpps ut får de visa att de sköter närvaro och läser läxor. Efter höstlovet får de som platsar gå ut på praktik. Först en dag i veckan, sedan fler. Att få tag i arbetsplatser som ville ta emot en lärling var inte svårt, säger Per.
– Vi hade ett möte då vi bjöd in folk från branschen som vi trodde skulle bli bra handledare, och som hade intresse. De flesta var väldigt positiva.
Skolverket har bestämt att det måste finnas en utbildad handledare på varje ­lärlingsarbetsplats. På De Geer-gymnasiet och samarbetspartnern John Bauer-gymnaiset har man precis kommit i gång med den grundläggande handledarutbildning som kommunen och skolorna arbetat fram.
– Det blir lite försenat så här i början. Allt kommer att löpa smidigare nästa termin.

Inför höstterminen har skolan hunnit marknadsföra lärlingsprogrammet mer, så Per tror att intresset kommer att öka. Skolan har ansökt om fem lärlingsplatser och John Bauer-gymnasiet lika många. Per tror att det finns viss risk att det så småningom kan komma att bli svårt att hitta arbetsplatser till alla.
– Vi har ju dessutom våra andra elever som också ska ut på praktik. Vi vill ju inte konkurrera ut oss själva.
Samtidigt vill skolan inte skicka ut elever vart som helst. Per är medveten om att det kan finnas oseriösa arbetsgivare som inte erbjuder den kunskap som ska ingå i utbildningen. Därför är det viktigt att skolan ­väljer noga, och dessutom håller kontinuerlig kontakt med lärlingen.
– Vi gör besök på restaurangerna regelbundet och pratar med lärlingarna ofta. Om det skulle vara så att de bara fick stå och skala lök eller potatis så skulle vi få veta det. Då får man överväga ett byte.

I köket på Grand Hotel är det hård konkurrens. Om arbetsytan. I dag är det sammanlagt sju praktikanter från olika skolor. Det tillhör dock ovanligheterna, ett missförstånd har orsakat dubbelbokning.
Vid en bänk står Maria Andersson och Elinor Tegnér, båda treor från hotell- och restaurangprogrammet på Linus skola.
De har aldrig fått möjlighet att välja ett ­lärlingsprogram, men de är inte heller
särskilt besvikna för det.
– Vi har ju också praktik. Och man lär sig ju mycket i skolans kök också, säger Maria.
– Det är ganska skönt att lära sig i skolan bland klasskompisar och lärare, säger ­Ellinor.

En oro som lärarna på De Geer hade var att lärlingarna skulle bli utanför och inte få någon klasskänsla. Men det verkar ha ­varit obefogat. Linus tycker tvärtom att dagarna på hotellet är ganska sköna.
– Jag kommer bra överens med alla i klassen, men jag saknar dem inte. Det är lugnare här än i skolköket. Du vet hur skrikiga ungdomar kan vara.
När Linus är ute och arbetar läser hans klasskompisar svenska B, mer samhällsvetenskap och har mer idrott. Att han läser färre kärnämnen, vilket i slutändan kan göra att han inte kan söka till högskolan, bekymrar inte Linus.
– Jag vill jobba som kock, och jag tror att jag kommer att ha lättare att få jobb så här.

Hans chef Henning, som själv har lärt sig kockyrket som just lärling, tycker att det nya programmet är ett bra initiativ.
– Det är många som jobbar i krog­topparna i dag som har gått samma väg. Alla passar inte att sitta i skolbänken.
Lite kritik har han dock. Eftersom programmet kräver att eleverna har tillräckliga betyg för att bli antagna till gymnasiet, utesluts en del.
– Det är lite synd att man stänger ute en grupp som verkligen skulle behöva komma in på en arbetsplats. Det är det bästa sättet att lära sig ett yrke. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.