Osäkra anställningar är en viktig orsak till att unga inte engagerar sig i facket. Det visar forskaren Jesper Prytz avhandling.
– Unga tycker att facket behövs. De skulle inte föredra att förhandla lön eller arbetsvillkor individuellt, säger Jesper Prytz, sociolog vid Göteborgs universitet.
Skälen till att inte gå med handlar snarare om hur livet ser ut, säger han.
– Ungdomar studerar längre och har osäkra karriärbanor. Man spenderar lite tid i en visstidsanställning, sedan är man arbetslös, sedan pluggar man någon kurs.
Tre orsaker
Den som har en tillfällig anställning går mer sällan med i facket.
– Det är lättare att rekrytera någon som har en fast tjänst. Men det paradoxala är att det egentligen kan vara den som är visstidsanställd som har störst behov av facket.
När unga väl får anställning är det ofta i branscher där facket är svagt, säger Jesper Prytz.
– Plus att de har visstidsanställningar som gör att de ofta inte kan utveckla någon relation till facket.
Med en osäker anställning följer också sämre ekonomi. Det kan göra att man drar sig för att betala fackavgiften.
– Det är en kostnadsfråga, säger Jesper Prytz.
Dyrare medlemskap
Avhandlingen visar också att politiska beslut har följder för fackligt medlemskap.
Under 2007–2008 slopade regeringen skatteavdraget för medlemsavgiften till facket-
Samtidigt fick a-kassorna nya avgifter, satta efter uppskatttning av hur mycket ersättning a-kassan skulle betala ut i framtiden. A-kassor med högre arbetslöshet, som hotell- och restauranganställdas, fick högre avgift.
De här förändringarna ledde till att färre gick med i facket.
Mer ur avhandlingen
Fyra fakta från Jesper Prydz ”Working class power – the decline and reconfiguration of trade union power resources in the 21st century”
- Omkring 70 procent av dem som arbetar är med i facket.
- Få går ur, men nya på arbetsmarknaden låter oftare bli att gå med.
- Det är vanligast att gå med i facket före 35 års ålder.
- Ungefär 60 procent tycker att facket behövs vid förhandlingar med arbetsgivaren.
Jesper Prytz har inte gått in närmare på ideologiska faktorer bakom att välja bort facket.
– En del tycker kanske inte att ett fackligt medlemskap skulle rimma med ens politiska åsikter. Till exempel om man tänker att vissa fackförbund är förknippade med vänsterpolitik.
Vad händer med samhället om färre är med i facket?
– Den svenska modellen bygger på att det finns ett jämnt maktförhållande mellan parterna på arbetsmarknaden. Det behövs för att båda ska kunna uppnå mål i förhandlingar. Förskjuts maktbalansen ändras spelreglerna på arbetsmarknaden.
Hur ska man göra för att få fler att gå med?
– Det är 10 000-kronorsfrågan. Men när visstidsanställningar infördes var det till nackdel för den fackliga anslutningen. I slutändan måste det till en förändring på politisk nivå.
