Så byggde de upp HRF-klubben

Här är HRF-medlemmarna som vet hur man bygger en fackklubb som håller. David, Alicia, Alexis och de andra på Ikea i Västerås bjuder på sina bästa tips som höjer engagemanget från ljummet till hett.

I ett mötesrum bakom kulisserna på Ikea i Västerås håller HRF-klubben på att avsluta sitt styrelsemöte. Sista punkten handlar om regler för studieledighet.

– Ska vi jobba för en lokal överenskommelse eller enbart köra efter studieledighetslagen, frågar David Löf som är klubbens ordförande.

De bestämmer sig för att försöka få till en överenskommelse. David och vice ordförande Alexis Contreras får uppdraget.

– Men kan ni uppdatera oss andra lite löpande då, undrar Alicia Carlgren som är sekreterare och antecknar under mötet.

Åtta aktiva i klubbens styrelse

Efter mötet går styrelsen till det lilla klubbrummet som de delar med Handelsklubben. 

På Ikea Västerås det funnits en HRF-klubb de senaste 14 åren.

Ibland har det mest varit ordföranden som jobbat. Den här styrelsen har åtta aktiva ledamöter, varav ett huvudskyddsombud, två skyddsombud, tre försäkringsinformatörer och en studieorganisatör. 

Amanda Wahlström är färskaste ledamoten.
– Jag var inte så jätteinsatt, men insåg att det fanns chans att påverka. Och jag har mycket åsikter!

Alicia Carlgren hörde till dem som undrade vad facket skulle vara bra för egentligen. Men så började hon prata med kollegorna.
– Jag kände väl att det här är större än mig och att vi tillsammans kan göra en stor skillnad. Vi pratar om saker som inte fungerar och vad vi behöver göra för att kunna det ska bli bättre.

”Har aldrig varit så stolt”

Alexis Contreras har varit aktiv desto längre. Han har varit facklig sedan 2002, inom Kommunal, Metall och HRF.
– Det som hänt de senaste fyra åren i vår klubb har varit fantastiskt. Vi pratar dagligen om saker som berör oss. Jag har aldrig varit så stolt över det vi lyckats med som nu.

En av klubbens styrkor är att de kompletterar varandra. De jobbar på olika stationer i huset; restaurangen, serveringslinan, produktionen, bistron, kaféet.
– Jag tror också att det spelar roll att vi har en bredd erfarenhetsmässigt och åldersmässigt, säger Alexis.

Fler timmar på kontraktet

Att utgå från saker som många vill förändra på arbetsplatsen är ett bra sätt att få i gång engagemanget, tycker de.

Så var det för Alicia Carlgren och Jasmine Pedersen. I deras fall handlade det om sysselsättningsgrad. Båda hade kontrakt på åtta timmar i veckan.

– Jag kände att jag ville påverka för att det påverkade mig och mitt liv. Jag hade tid och möjlighet att vara med, säger Jasmine.

Alicia hade sedan fyra år tillbaka åtta timmar på kontraktet, men jobbade 25–30 timmar i veckan.
– Det blev ju en jakt på timmar. Det handlar om att ha tak över huvudet och kunna betala sin mat. Det var en konstant stress.

Klubben började med att ta fram fakta.
Hur många hade vikariat? Hur många timmar hade de anställda på kontrakten och hur mycket arbetade de egentligen?

Deltidsanställda lämnade in begäran om högre sysselsättning.
Nästa steg blev att inte sätta upp sig som tillgänglig i bokningssystemet och att sluta tacka ja när de blev inringda.

En del var tveksamma, rädda att de skulle bli av med jobbet, berättar David.
– Men de kunde ju inte sparka alla.

Aktionen gav effekt. Arbetsgivaren gick med på att höja sysselsättningsgrader. Nu kunde någon spara pengar för första gången, en annan flytta hemifrån.
Alicia var en av dem som fick 30 timmar på sitt anställningsavtal.

”Tänker att man klarar sig ändå”

Men vad tror de ligger bakom att det på andra håll kan vara svårt att få unga att engagera sig fackligt?
En anledning kan vara okunskap, tror Amanda.
– När man inte är så insatt tänker man kanske att man klarar sig bra ändå. Och så det att man ska betala för att vara med.

Alexis säger att kunskapen ibland är låg.
– Ibland får man nästan hålla en historielektion för att förklara vad facket är.

Som ung vet man inte så mycket om sina rättigheter, säger Alicia.
– Man är bara tacksam att man fått ett jobb.

Noah Craft pekar på personalomsättningen.
– Man vet inte om man ska stanna så länge.

David tycker att man från fackligt håll kan vara lite självkritisk.
– Vi är inte så duktiga på att säga vad ett medlemskap innebär. Många vet inte vilket värde det har och personer vill ha ”bang for bucks” i stället för att stödja något solidariskt.

Lokalt mbl-avtal

Det kan också finnas en liten rädsla för att engagera sig, tror de. Vad ska arbetsgivaren tycka och blir det inte konfrontationer? Men klubbens erfarenhet är att arbetsgivaren tycker att det visar att man bryr sig om sin arbetsplats.

David är nöjd med att de precis fått ett handslag med arbetsgivaren om ett lokalt medbestämmandeavtal.

– Det lägger grunden för hur vi kan påverka. Det blir tydligare att det är HRF som är motpart, inte bara personen som är ordförande i klubben.

Många i styrelsen säger att deras engagemang ”är Davids fel”.

Det var när han pratade om vad facket skulle kunna göra som de insåg möjligheterna. För hans egen del började engagemanget med erfarenhet av dåliga arbetsplatser.

– Jag ville hjälpa mina kollegor så att de inte behövde var med om det jag varit med om.

Nu ska David börja plugga. Men ingen tror att det kommer sätta stopp för klubben.
Den är så pass stabil nu. Rutinerade Alexis går in som ordförande fram till nästa årsmöte. Då blir det val av ny ordförande.