Från den 1 november skärps inkomstkraven för arbetstillstånd, från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden. Men HRF och Visita är överens – kollektivavtalets löner är det som borde gälla, även för arbetskraftsinvandrare.
Malin Ackholt är Hotell- och restaurangfackets ordförande. Hon blev förvånad över att regeringen så abrupt införde nya krav, utan några som helst övergångsregler.
Men mest av allt är hon upprörd över att det saknas hållbar arbetsmarknadspolitik.
– Man behöver ha en arbetsmarknadspolitik värd namnet, och det har vi inte. Vi behöver större insatser för de arbetslösa som finns i landet i dag och kompetensutveckla dem.
Foto: Peter Jönsson
HRF har länge påtalat att det krävs bättre matchning.
Det finns drygt 10 000 arbetssökande i Hotell- och restauranganställdas a-kassa. Av dem borde många kunna matchas mot lediga jobb i branschen, anser Malin Ackholt.
Men framför allt lyfter hon fram att kollektivavtalsnivåerna är det som bör gälla.
– Vi har tre grundläggande krav som vi är övertygade om skulle gynna branschen och dess anställda: anställningar ska vara tillsvidare, heltid ska vara norm och man ska följa kollektivavtalet i sin helhet, säger Malin Ackholt.
Det politiken inte förstår är att kollektivavtalen innebär en god försörjningsnivå.
Jonas Siljhammar, Visita
Jonas Siljhammar, vd på arbetsgivarorganisationen Visita, anser också att kollektivavtalet ska gälla.
Foto: Visita
– Det politiken inte förstår är att kollektivavtalen innebär en god försörjningsnivå. Det nya försörjningskravet riskerar att bli lönedrivande och kommer att försvåra lönebildningen, som är parternas ansvar.
Enligt Siljhammar har det redan dykt upp frågor från medlemsföretag om hur de ska hantera att anställda ställs mot varandra.
Men, säger han, det finns inget företag som anställer någon från tredje land som inte måste. Bland annat företag i norr har svårt att rekrytera kompetens inom Sverige.
– Arbetsgivarna får ingen att flytta dit! Men en restaurang i Haparanda klarar sig inte utan en diskare som blir en nyckelmedarbetare och därmed skapar förutsättningar för fler arbetstillfällen.
Hur man ska få arbetslösa i jobb ser han som en annan fråga.
– Nu kommer vi löpande att kasta ut folk som behövs. Jag är väldigt besviken och förbannad.
Jonas Siljhammar vill att parterna visar upp samma enade front som när man kämpade mot en lag om minimilöner.
– Vi kan fortsätta kroka arm och säga ”Hallå politiken, sluta lägga er i!”.