Snart skärps reglerna för hur mycket den som är här på arbetstillstånd måste tjäna. Och det är summor som i vissa fall överstiger kollektivavtalets löner. En som drabbas är HRF:aren Sema Aliyeva.
I snart fem år har 28-åriga Sema Aliyeva bott och arbetat i Sverige. Hon har lön enligt kollektivavtal och har i alla år klarat sin försörjning.
Semas fem kollegor på Comfort Hotel i Göteborg klarar också sin egen försörjning. Men inte heller de tjänar tillräckligt enligt de nya kraven på inkomst som gäller för alla som söker arbetstillstånd eller förlängning på arbetstillstånd efter den 1 november.
– Det är väldigt stressigt, säger Sema, vars arbetstillstånd går ut om nio månader.
Det skärpta försörjningskravet som träder i kraft den 1 november innebär att man måste tjäna minst 80 procent av en svensk medianlön för att beviljas arbetstillstånd. Det betyder 27 360 kronor per månad.
Det är mer än en fördubbling av kravet som gällt fram tills nu – 13 000 kronor per månad.
Då hjälper det inte att Semas sambo, en landsman från Azerbajdzjan som jobbar som teamledare inom ventilation, tjänar mycket.
Kanske kan de höja lönen, men inte flera tusen till alla.
Sema Aliyevas arbetstillstånd sträcker sig till den 1 augusti nästa år. Då måste hon ansöka om förlängning.
Men det är inte säkert att det räcker att tjäna 27 360 kronor i månaden då. Tanken är nämligen att på sikt höja försörjningskravet till motsvarande en hel svensk medianlön.
I dagsläget ligger den på 34 200 kronor.
– Jag har pratat med mina chefer. De vill hjälpa till. Kanske kan de höja lönen, men inte flera tusen till alla.
Sema, som jobbar i housekeeping, är platsombud och skyddsombud på sin arbetsplats.
Hon ser oron hos sina kollegor som är i samma situation som hon.
– Vi har ingen chans just nu att få förlängt arbetstillstånd. Det är så stressigt. Vi bor här, studerar och har vårt liv här.
Sema letar inte nytt jobb ännu. Hennes chefer, som är oroliga för att de riskerar att tappa kompetent personal, har tittat på om det går att få upp Semas och övrigas tjänstgöringsgrad till heltid genom att erbjuda pass på andra hotell inom kedjan.
Lönerna kanske skulle gå att justera uppåt, men inte till de nivåer som krävs.
Mina chefer försöker hjälpa oss på bästa sätt.
Sema hoppas fortfarande att det ska lösa sig. Kollegorna betyder mycket för henne.
Den som har lämnat familj och släkt för ett tryggare liv någon annanstans söker nya starka band.
– Jag och mina kollegor har jobbat tillsammans i flera år och har blivit som en familj. Mina chefer försöker hjälpa oss på bästa sätt.
Sema har också kontaktat facket. Men försörjningskravet är ett politiskt beslut som ligger bortom parternas kontroll.
De långa handläggningstiderna är ytterligare ett orosmoment. Senast Sema ansökte om förlängt arbetstillstånd tog det sju månader att få ett beslut.
– Det var bättre än för mina kollegor. För två av mina arbetskamrater tog det två år.
Väntan på beslut är stressande. Livet står på paus och inga planer för framtiden kan göras.
– Vi vet inte vad som väntar oss.
Om nya försörjningskravet
- Personer som kommer från länder utanför EU behöver i regel arbetstillstånd för att få jobba i Sverige.
- Fram tills nu har det räckt med en inkomst på 13 000 kronor per månad för att beviljas arbetstillstånd.
- Efter den 1 november måste den som ansöker ha en inkomst som garanterar en ”god försörjning”. Regeringen har satt den gränsen vid 80 procent av en medianlön i Sverige, det vill säga 27 360 kronor per månad.
- Enligt Migrationsverkets statistik har ungefär var fjärde arbetstagare en lön under lönekravet.
- I nästa steg vill regeringen höja inkomstkravet till en hel medianlön – 34 200 kronor i dagsläget.
- Professionella tränare och idrottare, au pairer, forskare och vissa kategorier av praktikanter omfattas inte av det nya kravet.
- De lägsta månadslönerna i HRF:s kollektivavtal med Visita ligger mellan 24 207 kronor för till exempel restaurangbiträden som har mindre än sex års erfarenhet, och 27 339 kronor för exempelvis kockar med minst sex års erfarenhet.