Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

»Obekväm arbetstid är lika påfrestande för alla yrken«

En hotellanställd får 15 kronor extra i timmen om han jobbar en söndag. Jobbade han på en bensinstation skulle ob-ersättningen vara mer än det tredubbla. På ett bageri nästan sex gånger så mycket. Orättvist, tycker HRF:s medlemmar och kräver högre ob.

Publicerad 8 januari 2004

»Medlemmarna tycker att höjd ob-ersättning är den viktigaste avtalsfrågan.« Det skriver HRF-avdelningen i Sörmland till avtalsrådet. Bättre ersättning för den obekväma arbetstiden förs fram i 69 tabell över ob-ersättningarolika motioner till avtalsrådet. De flesta har avdelningarna ställt sig bakom.
Många hänvisar till andra fackförbund.
»Oavsett vilken yrkesgrupp vi tillhör så är det lika påfrestande att arbeta obekväm tid,« skriver Stockholmsavdelningen.
Andra hänvisar till vad det kostar på att avstå från familjelivet. Så här skriver fackklubben på Sandgrund i Karlstad:
»Ob-ersättningen är skamligt låg. Den måste höjas för att man ska tycka det är värt att gå in och jobba obekväma arbetstider. Då ska man tjäna lite extra. Jämför med vad man får ut av att vara hemma med familjen en lördagskväll.«

Deltagarna i en facklig kurs i Örebro uttrycker saken så här:
»Vi tar hand om andra när de är lediga. Vi får stå ut med fylla, uppkäftighet och hot. För att vi ska känna uppskattning för vårat jobb och för att avstå ifrån vänner och familj så vill vi ha betalt.«
De vill ha högre ersättning och vill att den obekväma tiden räknas från klockan 18.00 på fredagen till klockan 06.00 på måndagen.

Många vill ändra gränserna för vilken tid som anses obekväm. I dag får HRF-arna ob-ersättning från klockan 20 på kvällen vardagar och från klockan 16 på lördagen.
»Hela lördagen är obekväm,« skriver nio avdelningar med den stora Stockholmsavdelningen i spetsen.
»Dubbelt ob på lördagen, 47 kronor som Transport,« är kravet från Trollhättan.

Ytterligare några avdelningar vill ha ob-ersättning från klockan 12 på lördagen.
Några vill också ha ob-ersättning tidigare på fredagskvällen. Ett annat förslag handlar om tidigare gräns för ersättningen alla dagar, Räkna från 18 eller 19 i stället för från klockan 20, skriver de.

Örebroavdelningen tycker att tidiga morgnar kan vara lika obekväma som sena kvällar. Ob-tiden bör räknas från klockan 19 på kvällen till klockan 7 på morgonen, anser de. (I dag är det obekvämt fram till 06.)

Flera avdelningar vill ha en särskild, högre ersättning vid storhelger. Det finns i de flesta andra avtal på arbetsmarknaden.
För HRF har detta hittills varit svårt att få igenom, bland annat för att HRF:s avtal har systemet med röda dagar. De extra ledighetsdagarna uppfattats ibland som en ersättning för den obekväma tiden. Men dessa dagar handlar om att arbetstiden över året ska bli rätt och likvärdig med andra avtalsområden.

Sju avdelningar anser att nattreceptionister ska ha natt-ob, och inte bara kortare arbetstid.
– Den förkortade arbetstiden kompenserar bara delvis hur obekvämt det är. Personalen känner sig undervärderad jämfört med andra, skriver till exempel Stockholmsavdelningen.

Fotnot
Uppgifter om ob-ersättningar är hämtade från respektive fackförbund.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten ARBETSLEDNING

Chefen vill detaljstyra oss!

Simons chef vill kontrollera allt som personalen gör. Minsta detalj ska chefen lägga sig i, till och med framför gästerna. Simon och hans arbetskamrater har tröttnat, men hur sätter de stopp för chefens kontrollbehov?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
Chefen vill detaljstyra oss!
Illustration: Mattias Käll

”Man vill inte lära chefen hur hen ska leda”

Clara Löfvenhamn.

Clara Löfvenhamn, ledarskapsutvecklare och beteendevetare. Driver Bossbloggen.

– Detaljstyrning är det snabbaste sättet att döda kreativitet, arbetsglädje och engagemang. Ändå är det inte ovanligt.
Det kan finnas olika skäl; press uppifrån, otrygghet eller att chefen är ny i rollen. Det kan vara bra att försöka förstå varför hen har det här beteendet. Vi vill ju vara schysta och hjälpa varandra.
För Simon är det viktigt att stanna upp och tänka: hur påverkar det här mig? Du kanske dubbelkollar dig själv, blir på dåligt humör, eller kanske du inte kan ta hand om dina gäster på ett bra sätt? Kan du vara konkret är det mycket lättare att prata med chefen.

– Att ta snacket kan kännas jobbigt, för man vill inte lära chefen hur hen ska leda. Men ingen chef är perfekt eller fullärd. Dessutom vill personer bli ledda på olika sätt, därför är det viktigt att du är tydlig med dina behov.
Ett bra sätt att inleda samtalet är:
»Jag vet inte om du är medveten om att du gör så här, men när du kontrollerar allt jag gör jobbar jag sämre, jag känner mig otrygg, och har inte kul på jobbet.«

– Antingen säger chefen »oj, förlåt jag hade ingen aning« eller »ja, det är så jag jobbar«. Det kan du inte ta ansvar för. Du kan bara ta ansvar för att det du säger är välmenande och att du säger det i en miljö där chefen kan ta det till sig.

Prata med chefen om vad hen kan göra i stället.

– Det är viktigt med jag-budskapet, att du upplever en sak och hur det påverkar dig. Det kan inte chefen argumentera emot. Om alla andra upplever samma sak är det deras sak att ta upp det.

– Nästa steg är att prata med chefen om vad hen kan göra i stället.
Till exempel att inte ge negativ feedback inför andra, framför allt inte framför gäster.
När man har haft det här pratet är det inte säkert att polletten trillar ner direkt. Ibland måste det marinera lite. Ha tålamod. Kolla – försöker chefen? Om hen gör rätt tala om det, säg »jag såg att du gjorde det här – tack, det uppskattar jag«.

– Om samtalet inte hjälper är det läge att prata med chefens chef, facket eller HR. Om inte heller det hjälper är det kanske dags att fundera på att söka sig vidare? Livet är för kort för att stå ut med dåligt ledarskap. Ingen chef kan göra alla rätt alltid, men kan du må bättre någon annanstans?

Hej Gäst DILAN APAK

”Alltid nervös över att göra fel”

Dilan Apaks konferens slutade med ett kändismöte – eller var det bara en dröm?

Publicerad 9 mars 2021 Kommentera
”Alltid nervös över att göra fel”
Dilan Apak är komiker och programledare för ”Helt sant” i Sveriges Radio. Foto: Julia Lindemalm/Sveriges Radio

Hur är du som gäst i branschen?
– På hotell är jag den som frågar om jag får checka ut sent. På restaurang är jag alltid nervös över att göra fel.

 Svarar du alltid ”ja” på frågan om det smakade bra?
– Alltid. Och det är alltid jag som får en glasbit i maten. Jag hatar att ta upp sånt. Jag tänker att antingen är det för att de hatar mig eller för att de är stressade. Då vill man ju inte göra det ännu värre.

Berätta om en upplevelse du minns från branschen!
– Vi hade konferens på Per Gessles hotell i Tylösand och han var där. Vi blev jättefulla och tog bilder med honom. Men på fotona ser han ut som en pappdocka! Så det var ingen som trodde på oss. Det kändes som en dröm.

Nyheter LÖNER

Därför är branschlönerna mer ”jämställda”

Bland arbetare i privat sektor är löneglappet mellan kvinnor och män knappt 10 procent. Men bland hotell- och restaurangbranschens anställda ser det lite annorlunda ut.

Publicerad 8 mars 2021 Kommentera
Därför är branschlönerna mer ”jämställda”
Helt jämställda är inte branschens löner, men glappet är mindre här än på arbetsmarknaden i stort. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I hotell- och restaurangbranschen skiljer det runt 4 procent mellan kvinnors och mäns löner. Det är stor skillnad mot de 9,7 procent* som finns bland privatanställda arbetare i stort.
– Det har inte nödvändigtvis med jämställdhet att göra. Många arbetsgivare i vår bransch betalar så lite som möjligt till både män och kvinnor. Cirka hälften av våra medlemmar ligger på minimilön. Man kan säga att rättvisan ligger i att alla tjänar lika dåligt, säger Per Persson, avtalssekreterare på Hotell- och restaurangfacket.

Å andra sidan, säger han, ligger HRF:s minimilöner generellt lite högre än i andra avtal.
– Jag vet inte om det kan ha att göra med att vi avskaffade kvinno- och manslöner i avtal innan det lagstiftades bort. Att vi fick en bättre kompromiss som hänger kvar.

Inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Att så stor andel av de hotell- och restauranganställda går på minimilön kan delvis förklaras av den höga arbetslösheten i branschen.
– Vi hade hög arbetslöshet redan före pandemin, det trycker ned lönerna. Men inte heller där det finns arbetskraftsbrist syns det i lönekuverten.

Före pandemin var det stor brist på kockar. Men det har inte lett till att den yrkesgruppen har haft starkare löneutveckling än andra.
– Det man kan säga är att det viktigaste för vår bransch är att det finns kollektivavtal som reglerar ett lönegolv. Där kan det vara så att kvinnorna har dragit den stora vinstlotten. Hade lönerna dragits isär hade det troligen missgynnat kvinnor. Det ser man i andra branscher, säger Per Persson.

*Medlingsinstitutets lönestatistik för 2019

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här