Nyheter HÄLSA

Nya hälsoregler ska motverka utslitna händer

Har du ett arbete där händerna utsätts för stora påfrestningar? I framtiden kan du erbjudas medicinsk kontroll. Detta är en av nyheterna när Arbetsmiljöverket gör om sin föreskrift om medicinska kontroller i arbetslivet.

Publicerad 25 oktober 2019
Nya hälsoregler ska motverka utslitna händer
Yrkesgrupper med arbete som klassas som handintensivt kan komma att ­erbjudas medicinska kontroller. Foto: Chinnapong/Istockphoto

Städare, diskare, kockar, servitörer och massörer har alla arbeten där händerna utsätts för påfrestningar. Om arbetet klassas som handintensivt kan dessa grupper komma att erbjudas medicinska kontroller. Handintensivt arbete är arbete med snabba, ihållande handledsrörelser där händerna vinklas mot sitt ytterläge, i kombination med kraft, under minst fyra timmar.

Bakgrunden till att det ska införas kontroller är forskning som visat koppling mellan sådant arbete och belastningsskador. Bland annat har Arbets- och miljömedicin Syd pekat på hög risk för hotellstädare.

Viktoria Melin, ombudsman vid Hotell- och restaurangfacket avdelning Stockholm-Gotland, välkomnar beslutet.
– Baristor, massörer, kockar och servitörer kan få ont. Men framför allt är väldigt många av mina rehabärenden hotellstäderskor med trasiga axlar och händer som säger att de har blivit sjuka av tunga moment som bäddning.

Genom att införa kontrollerna vill man rätta till obalansen mellan könen, säger Kersti Lorén, ergonom på Arbetsmiljöverket.
– De flesta medicinska kontroller som gjorts hittills riktar sig till traditionellt manliga yrken. Vi ser att kvinnor drabbas av dessa besvär mer än dubbelt så ofta som män.

Om man jobbar intensivt med händerna får man ofta besvär även högre upp.Kersti Lorén, ergonom på Arbetsmiljöverket

De medicinska kontrollerna ska göras av legitimerad läkare, fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor. Undersökningarna gäller besvär och sjukdomar i hand, armbåge, axlar, skuldra och nacke som kan ha samband med arbetet.
– Om man jobbar intensivt med händerna får man ofta besvär även högre upp, säger Kersti Lorén.

Tre riskgrupper

De här grupperna inom hotell- och restaurangbranschen har hög andel besvär i hand och handled, till följd av korta upprepade arbetsmoment:

  1. Hotellstädare
  2. Restaurangpersonal
  3. Kockar

Några andra yrken som också drabbas är handpaketerare, byggnadsarbetare, försäljare av dagligvaror, maskinoperatörer och de som håller på med monteringsarbete.
Källa: Arbetsorsakade besvär, 2016, Arbetsmiljöverket

Den som undersökts ska få sitt resultat, råd om vad som kan lindra besvären och vid behov rehabilitering och anpassade arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska få återkoppling på gruppnivå och på individnivå, om den som undersökts tillåter det.
Syftet med kontrollerna är att förbättra arbetsmiljön och minimera riskerna.
– Det vi vill se är inte fler kontroller, utan att fler arbetsgivare ska jobba med sina risker, säger Kersti Lorén.

Ny definition av nattarbete

I föreskriften AFS 2019:3 finns det även en annan förändring. Definitionen av nattarbete har anpassats till EU-direktivet och arbetstidslagen. Nu räcker det att 33 procent av arbetstiden ligger mellan klockan 22 och 06 för att man ska ha rätt till medicinsk kontroll vid nattarbete. Tidigare var kravet 38 procent.

 Föreskriften AFS 2019:3 träder i kraft den 1 november 2019 och de första kontrollerna ska göras hösten 2021.
– Vi måste ge arbetsgivarna tid att bedöma arbetet och riskerna. De som ska utföra kontrollerna ska också hinna läsa in sig.
Kontrollerna ska göras vart tredje år.
– Men om man som arbetstagare berättar att man har besvär ska arbetsgivaren inom en månad se till att det görs en undersökning.

 Det är frivilligt att gå på kontroll. Skulle någon visa sig ta skada av arbetet innebär det inte att de förbjuds att jobba med sådana sysslor, som det gör vid vissa allergier.

Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Fråga om jobbet.
103
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här