Nyheter HÄLSA

Svårt bedöma risker för händer

Arbetsgivare måste ordna medicinska kontroller för anställda med handintensivt arbete. Men många undrar vad det egentligen är. Forskaren Peter Palm ska ta fram en checklista och en metod för att mäta muskelbelastning.

Publicerad 26 augusti 2020
Svårt bedöma risker för händer
Städning är ett av de arbeten som ofta ger för hög belastning av händerna. Foto: Mostphotos

Förra året kom nya regler om att de som har arbete som sliter mycket på händerna ska få gå på medicinsk kontroll. Kontrollerna ska börja göras hösten 2021. Många har undrat vad som gäller, berättar Peter Palm, ergonom vid enheten för Arbets- och miljömedicin i Uppsala.
– Det kommer många frågor från arbetsgivare om vad handintensivt arbete egentligen är. Ergonomer och företagshälsovård undrar när de ska säga att ett arbete innebär en risk.

Detta ska nu Peter Palm och hans kollegor försöka klargöra, i ett forskningsprojekt som fått 2,9 miljoner kronor av AFA Försäkring.
– Vi ska ta fram en checklista som arbetsgivare och skyddsombud själva ska kunna använda för att hitta och bedöma risker.

Peter Palm, ergonom.

Forskarna ska även översätta ett amerikanskt instrument för riskbedömning, som kan användas när man vill bedöma risken i arbete som består av flera moment. En del av arbetet kanske inte är skadlig i sig, men blir det tillsammans med andra uppgifter.

De kommer också att utveckla en metod för att mäta armbelastning.
– Vi ska mäta muskelaktiviteten i underarmen, som styr handen, vilket kan vara till hjälp vid riskbedömningar.

Tanken är det ska gå att ge rekommendationer för hur länge man kan göra en viss arbetsuppgift, till exempel ”högst två timmar om dagen”.
– Det är många rörelser som vi redan vet är skadliga, till exempel att utföra upprepade rörelser med hög kraft. Men vi vet inte i dag var gränsen går.

Vilka drabbas?

  • Den vanligaste patientgruppen när det gäller handskador är de som arbetar med vibrerande handverktyg.
  • Andra stora grupper är de som arbetar i storkök och med städning.

Vilka råd kan ni ge redan nu till arbetsplatser där man använder händerna mycket?
– Det viktigaste är att begränsa tiden. Organisera arbetet så att det går att variera sig. Försök att undvika att arbeta med handlederna kraftigt vinklade. Arbetsredskapen behöver ha bra grepp så att man inte måste ta i så hårt.

Medicinska kontroller är bara en del i det förebyggande arbetet, betonar Peter Palm.
– Arbetsgivaren ska se till att riskbedöma och vidta åtgärder för att minska risker vid handintensivt arbete. Om det trots detta kvarstår en risk ska de ordna med medicinska kontroller.

Forskningsprojektet ska pågå under två år. Peter Palm räknar med att delar av resultatet kommer att presenteras löpande.

Arbets- och miljömedicin ligger vid Uppsala universitet och är en del av Akademiska sjukhuset i Uppsala.

 

Nyheter branschen

Regeringen och branschen i nytt råd

Efter många års arbete har Hotell- och restaurangfacket äntligen fått en önskan uppfylld: ett branschråd för besöksnäringen på regeringsnivå.

Publicerad 7 maj 2021 1 kommentar
Regeringen och branschen i nytt råd
Näringsminister Ibrahim Baylan har beslutat om det nya Besöksnäringsrådet där både HRF och Visita ingår. Foto: Peter Jönsson, Kristian Pohl/Regeringskansliet, Visita

– Det är mer än tio år sedan vi började ta en diskussion med dåvarande regering om att vi ville ha en permanent grupp att diskutera besöksnäringen på en politiskt hög nivå. Jag är väldigt nöjd med att vi äntligen har fått det, säger Malin Ackholt, HRF:s förbundsordförande.

I Besöksnäringsrådet sitter förutom HRF och Visita även representanter från bland annat Handels, Svensk Handel, Unionen och delar av transportbranschen. Planen är att gruppen ska träffas två gånger om året tillsammans med representanter från regeringen, säger Malin Ackholt.
– Tanken är att vi ska behandla aktuella frågor för branschen vid varje möte.

I mitten av april hade gruppen sin första träff. Då kretsade samtalet kring situationen som följt på coronapandemin.
– Det var naturligtvis mycket diskussion kring framtiden, återstart av branschen och strukturförändringar, säger Malin Ackholt.

Det var näringsminister Ibrahim Baylan som beslutade att inrätta Besöksnäringsrådet.
– Besöksnäringen har lidit stor skada av pandemin. När den avtar kommer vi att behöva hjälpas åt för att skapa goda förutsättningar för näringen att komma igen. Med rådet skapas goda förutsättningar för en nära dialog i syfte att återfå en växande besöksnäring och fler jobb i fler och växande företag över hela landet, säger Ibrahim Baylan i ett pressmeddelande.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Fråga om jobbet.
103
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här