Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Redaktionen (ej i bild) samlar krafterna och är snart tillbaka. Foto: Istockphoto
Nyheter ARBETSMILJÖ

Allianceplus får kritik för arbetsmiljön

Kränkande särbehandling, stress och dålig ergonomi. Det kunde HRF se hos Allianceplus. Nu har bolaget drygt två månader på sig att identifiera, åtgärda och förebygga risker i arbetsmiljön.

Publicerad 5 juli 2019 Kommentera
Allianceplus får kritik för arbetsmiljön
Städföretaget Allianceplus. Foto: Hotellrevyn

Efter larm från Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud Alaettin Aycicek gjorde Arbetsmiljöverket i slutet av maj ett besök hos Allianceplus i Solna. Bolaget levererar städning, catering och andra tjänster till bland annat hotell. Arbetsmiljöverket påtalade en rad brister inom framför allt housekeeping på ett av hotellen. Nu har Allianceplus till den sista september på sig att upprätta riskbedömningar och handlingsplaner.

– När det gäller till exempel arbetsbelastningen tas ingen hänsyn till att olika rum tar olika lång tid att städa. Man ska klara tre rum per timme. Hinner man inte så städar man klart efter man stämplat ut. Många av våra medlemmar gör så för att de inte har permanent uppehållstillstånd och inte vågar riskera jobbet, säger Alaettin Aycicek.

Det är inget som Dalia Ramzi, vd på Allianceplus, känner igen.

– Det går helt emot våra regler och ramverk. Vi arbetar aktivt med hur vi säkerställer att våra medarbetare får rätt förutsättningar att göra ett bra arbete. Hinner man inte med det som förväntas av en på sin arbetsdag så ska detta alltid lyftas upp till chefen som sedan ansvarar för att se över arbetsfördelningen.

På Allianceplus hemsida kan man läsa att bolaget ”ingår partnerskap med kunder som är måna om kvalitet och om att skapa bästa möjliga arbetsmiljö för sina medarbetare”.

– Arbetsmiljön är ett väldigt viktigt fokusområde för oss. Vi har årligen utbildningar i arbetsmiljö och arbetsrätt för våra chefer. Eftersom majoriteten av våra medarbetare är ute och arbetar i våra kunders lokaler är det också extremt viktigt att vi har ett tätt samarbete med våra kunder när det gäller arbetsmiljö. Arbetsmiljöverket har begärt att få in en handlingsplan för både åtgärdande och förebyggande arbete senast den sista september och den arbetar vi med just nu, säger Dalia Ramzi.

Fokus KARRIÄR

Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas

Besöksnäringen ses sällan som en bransch där man gör karriär. Det vill Hotell- och restaurangfacket ändra på.

Publicerad 1 juli 2019
Så vill HRF öka möjligheten att utvecklas
Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Det finns generellt få chefer i vår näring. I stället lägger man på våra medlemmar mycket ansvar, utan chefsbefogenheter. Och vi ställer ofta upp, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Snart lanseras Branschkoden, framtagen i samarbete mellan HRF och Visita, där man stärker gott arbetsgivarskap. En del i det är att se potentialen i de anställda. Det kan ge fler chans att utvecklas, tror Pim van Dorpel.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

En rapport från BFUF visar samtidigt att många prioriterar annat. Det kan vara längtan efter en rik fritid som gjort att man valt besöksnäringen, och de som ändå vill klättra byter sektor.

– Vi har ett glastak i kompetenstrappan kan man säga. Det är alldeles för lågt betalt även som chef. Många anser inte att det är värt att ta på sig extrauppgifter inom administration och ekonomi för den blygsamma löneökningen det innebär. Sedan har vi ett samhälle som inte är anpassat för vår näring. Alla kommuner tillhandahåller till exempel inte nattis, säger Pim van Dorpel.

Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utvecklingSusanna Heldt Cassel

Susanna Heldt Cassel, en av forskarna bakom BFUF-rapporten, menar att branschens syn på utbildning skiljer sig från andra sektorer.

– Det är ganska tydligt att det inte är formell utbildning som räknas om man vill göra karriär i besöksnäringen. Det är på sätt och vis ett problem. Man får inte in nya kunskaper som kan leda till utveckling och innovationer.

Få chefsjobb

Andel som har ledande position/hög utbildning i olika sektorer.

  • Restaurang: 10 %
  • Handel: 10 %
  • Hotell: 11 %
  • Tillverkning/bygg: 15 %
  • Turism/resor: 24 %
  • Offentlig verksamhet: 51 %
  • Hälsa/sjukvård: 58 %

Källa: BFUF:s rapport »Karriär i besöksnäringen«

Pim van Dorpel anser också att det behövs en ny syn på utveckling och utbildning. Och det är framför allt arbetsgivarna som kan bli bättre på att visa vilka vägar man kan gå för att utvecklas inom branschen.

– De borde jobba mer agilt, med utveckling och utbildning hela livet. Och se till att det går att göra lönekarriär inom branschen. Man måste kunna få betalt för yrkesskicklighet. Som det är nu stannar löneutvecklingen vid 30. Där har arbetsgivarna haft ett kortsiktigt tänk som innebär att alla är utbytbara. Det tar tid att förändra, men det är på gång, säger Pim van Dorpel.

Fråga om jobbet.
76
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här