Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter Fackligt arbete

Nordic Choice kan få EWC-råd

Snart kan anställda inom Nordic Choice-koncernen få mer insyn i verksamheten. Just nu pågår diskussioner med företaget om ett EWC-råd.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Nordic Choice kan få EWC-råd
Diskussioner pågår om ett EWC-råd för Nordic Choice-koncernen, där bland andra Clarion Hotels ingår. Foto: Jens C Hilner/Mostphotos
Mathias Berntsen. Foto: Privat

I början av februari reste en grupp förtroendevalda inom Nordic Choice-koncernen till Oslo för att träffa sina nordiska kollegor. Mötet var en del i arbetet för att få till ett europeiskt företagsråd, så kallat EWC, inom kedjan.
– Vi träffade de andra nordiska fackförbunden för att prata igenom vad vi vill med det här, vad som är viktigt för oss, säger Mathias Berntsen. Han är förtroendevald nattportier från Sunne och var en av deltagarna.

Gruppen träffade också HR-cheferna för Sverige, Danmark och Norge, och överlämnade ett avtalsförslag. Bollen ligger nu hos företaget som ska återkomma till de förtroendevalda senast i mitten av mars.

Fakta: Detta är EWC

EWC, eller european works council, är ett råd där företagets ledning möter representanter för de anställda. Det gäller bara för företag som har verksamhet i mer än ett europeiskt land. Typiska frågor som diskuteras här är ekonomi, organisationsförändringar eller arbetsmiljöfrågor. Rätten för anställda att ha ett EWC-råd infördes genom ett EG-direktiv 1994.

Mathias Berntsen hoppas att företaget kan se fördelarna med ett EWC-råd.
– Vi representerar 14 000 anställda. Om vi får information om vad som är på gång kan vi komma med input som gör det lättare att förankra besluten. Det kommer att gynna Choice.

Ann Mårder, HR-chef på Nordic Choice hotels, bekräftar i ett mejl att diskussioner pågår.
– Vi är i dialog kring ett EWC-avtal men vi har inte landat i något än.

Nyheter MICHELIN

Fyra stjärnkrogar saknar avtal

I går avslöjades vilka svenska restauranger som förärats med stjärnor i Michelinguiden. Den enda trestjärniga – Frantzén i Stockholm – har fortfarande inget kollektivavtal. Men det kan det snart bli ändring på.

Publicerad 19 februari 2019 Kommentera
Fyra stjärnkrogar saknar avtal
Restaurang Frantzén i Stockholm är Sveriges enda med tre stjärnor i Michelinguiden. Snart kan de ha kollektivavtal. Foto: Kajsa Olsson

Förra året blev Frantzén blev den första svenska krog någonsin att få tre stjärnor i Michelinguiden. Redan då kunde Hotellrevyn konstatera att man inte hade tecknat något kollektivavtal för sina anställda.

Men nu uppger Thomas Gynning, vd för Frantzéngruppen, i ett mejl till Hotellrevyn att man har kontakt med Visita om att teckna avtal för alla sina restauranger.

Stjärnkrogarna utan avtal

3 stjärnor:
Frantzén, Stockholm
2 stjärnor:
Vollmers, Malmö
1 stjärna:
Sushi Sho, Stockholm
SAV, Malmö

”Diskussionen har pågått ett tag men försenats av våra restaurangöppningar i utlandet under 2018.” skriver Gynning.
Han bedömer att man kommer att fatta beslut om kollektivavtal i mars.

Stjärnkrogarna med avtal

2 stjärnor:
Oaxen krog, Stockholm
Gastrologik, Stockholm
Fäviken Magasinet, Järpen
Daniel Berlin, Tranås
1 stjärna:
Agrikultur, Stockholm
Aloë, Stockholm
Ekstedt, Stockholm
Mathias Dahlgren – Matbaren, Stockholm
Operakällaren, Stockholm
Volt, Stockholm
Bhoga, Göteborg
Koka, Göteborg
SK Mat & Människor, Göteborg
Thörnströms Kök, Göteborg
28+, Göteborg
Upper House, Göteborg
Bloom in the Park, Malmö
PM & Vänner, Växjö

Enligt en studie från den danska branschorganisationen Horesta ökar omsättningen för en restaurang med 25 procent året efter man fått en första stjärna i Michelinguiden.

En annan, alldeles färsk studie från TCO:s tankesmedja Futurion, visar att kollektivavtal och starka fack gynnar både anställda och företag.

Nyheter INTERNATIONELLT

Hallå där, Mathias W Emilsson

Hur ska fackförbunden lyckas organisera och engagera unga? Det var ämnet för den internationella fackliga ungdomskonferensen Effat Youth Seminar som nyligen hölls i Lissabon. Mathias W Emilsson, förtroendevald servitör från Umeå, var där.

Publicerad 18 februari 2019 Kommentera
Hallå där, Mathias W Emilsson
Mathias W Emilsson. Foto: Anna-Karin Nilsson

Vad gjorde ni?
– Vi var ett 30-tal deltagare från fackförbund i runt 15 länder. Vi arbetade med att ta fram grunderna för hur ungdomsverksamheten inom Effat ska se ut. Hur man ska arbeta för att organisera unga och se till att de kommer fram inom sina fackförbund. Det är en stor utmaning. Vi skulle ta fram en form som sedan ska antas av Effats kongress i november.

Vad tar du med dig från konferensen?
– Det var mycket ett kunskapsutbyte och erfarenhetsutbyte. Det jag tar tillbaka till min egen vardag är nog hur viktigt det är att fackförbunden i Europa samarbetar. I Sverige klarar vi oss ganska bra själva i många frågor, vi har så starka fack. Men så ser det verkligen inte ut i Europa. Den fackliga kampen stannar inte vid landets gränser.

Var det något fack som inspirerade med sitt sätt att arbeta med unga?
– Det finska facket PAM, de har en väldigt stark organisation med ungdomsarbete. Mycket aktiviteter, väldigt väl uppstyrt.

Effat

Effat står för European Federation of Food, Agriculture and Tourism Trade Unions. Det är en europeisk sammanslutning av fack inom jordbruk, livsmedel, hotell- och restaurang och turism.

Vad tror du är nyckeln till att få unga att engagera sig fackligt?
– Det har jag tänkt mycket på, både i min avdelning och på min arbetsplats. Jag tror att vi måste lyfta frågor som är viktiga för de unga, så att vi blir relevanta. Sedan är det viktigt att tänka på tillgänglighet, till exempel vad vi använder oss av för språk. Att hålla på och slänga sig med förkortningar, som mbl och rso, kan verka väldigt utestängande. Om vi blir bättre på att förklara så kan det göra stor skillnad.

Fråga om jobbet.
155
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här