Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?
»Man måste få må dåligt på jobbet«
Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds universitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹
– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.
Inte lätt när någon verkar vara nere
Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:
– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.
– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.
– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.
Så ska chefen ta tag i situationen
Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«
– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.
– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.
– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.