Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Branschen kvar i arbetslöshet

Arbetslösheten är rekordlåg – men inte bland hotell- och restauranganställda. Trots personalbrist har branschens a-kassa runt 18 procent arbetslösa.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Branschen kvar i arbetslöshet
A-kassan HRAK har störst andel öppet arbetslösa, i arbetsmarknadsprogram och deltidsarbetslösa. Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Det råder personalbrist inom hotell- och restaurangbranschen. Samtidigt har Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, störst andel arbetslösa medlemmar av alla ­a-kassor. Varje månad får ungefär 5 000 personer ersättning.

HRAK har fått indikationer på att många arbetsgivare i stället för att erbjuda fasta anställningar väljer att anställa personer som har subventionerade anställningar. När bidraget tar slut upphör också anställningen.

– Det står arbetsbrist på arbetsgivarintyget, men i själva verket avslutar arbetsgivaren anställningen för att kunna ta in en ny person med bidrag, säger Karin Pettersson, chef för HRAK.

De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Medlemmar hos HRAK berättar att arbetsgivarna är öppna med sina önskemål.
– De kan få höra: Fixa ett nytt bidrag, annars får du inte jobba kvar.

Källa: IAF och Arbetsförmedlingen, september 2018

Andra vittnar om när de på anställningsintervjun uppmanas att gå till Arbetsförmedlingen och fråga om de kan få bidrag.
När andelen subventionerade anställningar ökar finns risk att arbetslösheten i branschen permanentas, menar Karin Pettersson.
– I stället för att anställa kan arbetsgivaren ta in ännu en person som de får bidrag för. Runt 18 procent av våra medlemmar är arbetslösa.

Enligt Karin Pettersson är många medlemmar uppgivna.
– De känner sig lite som slit- och slängmaterial. Många tycker att det är roligt att vara i branschen och då känns det så klart inte bra att inte få fortsätta på jobb som man har lagt ner mycket intresse och engagemang i.

Karin Pettersson har uppfattat det som att Arbetsförmedlingen lägger mest resurser på dem som står långt från arbetsmarknaden, i stället för på dem som har a-kassa och därmed någon form av yrkeserfarenhet från branschen.

Finnes: 1 000 kockar

Arbetslösa i några av de största yrkesgrupperna.

  • 4 352 restaurangbiträden
  • 1 182 städare
  • 1 014 kockar och kallskänkor
  • 261 hotellreceptionister
  • 159 kafébiträden

HRAK och Hotell- och restaurangfacket har haft möten med Arbetsförmedlingen för att diskutera olika problem som de ser i branschen.
– Det kan inte vara meningen att arbetsgivaren ska kunna nyttja subventionerade anställningar så som nu sker. Det är märkligt att vi har hög arbetslöshet samtidigt som Visita signalerar att arbetsgivarna har svårt att hitta personal. Det borde vara möjligt att få en matchning mellan arbetsgivare och arbetslösa med erfarenhet, säger Karin Pettersson.

Hotell- och restaurangfacket delar HRAK:s bild av problemen, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Det är jättebra att folk får lönestöd om det leder till jobb. Men många arbetsgivare fokuserar på att krama ut så mycket lönestöd som möjligt i stället för att ge människor en chans till ett riktigt jobb. Nästan gratis arbetskraft smakar gott.


Nyheter ARBETSMARKNAD

Professorn om bidragsjobben

Chansen till jobb ökar för dem som har subventionerade anställningar. Men samtidigt försvinner jobb för andra, säger Anders Fors­­lund, professor vid IFAU.

Publicerad 14 december 2018 Kommentera
Professorn om bidragsjobben
Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår.

Anders Forslund. Foto: IFAU

Man räknar med att varje anställning med stöd motsvarar en halv till en hel annan anställning som inte blir av.
Det säger Anders Forslund, professor vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Han tror att förekomsten av subventionerade anställningar skulle kunna vara en bidragande förklaring till den höga arbetslösheten inom hotell- och restaurangbranschen.
– Om de subventionerade jobben fortsätter att vara många år efter år kan det i slutänden bli en bransch där de flesta löner betalas av staten och vissa tvingas välja andra yrken.

Att samhället ändå väljer att låta företag anställa med stöd beror på att man prioriterar dem som annars skulle ha svårt att komma in på arbetsmarknaden.

17 000 ärenden

Under 2017 fick Hotell- och restaurangfacket 17 000 förfrågningar från Arbetsförmedlingen inför att en arbetslös skulle placeras på ett bidragjobb. Arbetsförmedlingen har uppgett att de hinner göra förfrågningar för varannan subventionerad anställning.

– De får snabbare jobb, antingen genom att få jobba kvar hos arbetsgivaren eller genom att få användbara referenser. Förhoppningen är att övriga ska ha lättare att konkurrera om jobb, säger Anders Forslund.

Hälften av dem som skrivs in på arbetsförmedlingen får jobb inom ett halvår. För ungdomar går det snabbare, hälften har jobb inom tre månader.

Arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

– Även om det kan tyckas omoraliskt med kedjor av bidragsanställningar så kan det på ett samhällsplan vara försvarbart. Men arbetsgivaren måste följa regelverket, vilket kanske inte alltid sker.

Samtidigt är bidragsanställningarna knappast enda förklaringen till hotell- och restaurangbranschens höga arbetslöshet, betonar han.
– Det är också en bransch med snabb personalomsättning jämfört med till exempel industrin. Detta leder per automatik till ­högre arbetslöshet.

Nyheter ARBETSMARKNAD

Fler jobb inom branschen nästa år

Jobben ser ut att bli fler under nästa år. Inom hotell- och restaurangbranschen förväntas stor efterfrågan på kompetens, enligt en arbetsmarknadsbarometer från Manpower Group.

Publicerad 12 december 2018 Kommentera
Fler jobb inom branschen nästa år
Branscharbetsgivare räknar med att jobben ska öka med 12 procent. Foto: Colourbox

Hotell- och restaurangnäringen är en av de fem branscher som har allra starkast jobbprognos enligt Manpower Group. Arbetsgivare inom branschen räknar med att jobben ska öka med 12 procent. För arbetsmarknaden i stort väntas jobben öka med 5 procent.

Arbetsmarknadsbarometern bygger på intervjuer med arbetsgivare, som får svara på om de tror att sysselsättningen kommer att öka eller minska.

Arbetsförmedlingen har också har presenterat sin prognos för jobben de kommande två åren. I år räknar de med att sysselsättningen ökar med 85 000 personer och 2019 med 65 000 personer, året därpå med ytterligare  46 000 personer.

Samtidigt förväntas arbetslösheten öka något. Många av de arbetsgivare som intervjuats säger att de har svårt att hitta personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Därför behövs fortsatt fokus på utbildning, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg.

Fråga om jobbet.
153
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här