Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter SOMMARPRAKTIK

HRF backas upp av Kommunal

När HRF uppmärksammade att Lunds kommun placerat sommarpraktikanter på Scandic Star begärde Kommunal i Skåne förhandling med kommunen. Ombudsman Olle Hammarlund tror att man kommer hitta en lösning så att det inte upprepas.

Publicerad 13 september 2019 Kommentera
HRF backas upp av Kommunal
Kommunal i Skåne har begärt förhandling med Lunds kommun efter att HRF upptäckt att sommarpraktikanter placerats på hotell. Foto: Michael Erhardsson/Mostphotos

De flesta kommuner erbjuder sina unga någon form av sommarpraktik inom kommunala verksamheter. Lunds kommun har gått ett steg längre och placerat stadens unga på arbetsplatser som omfattas av Hotell- och restaurangfackets kollektivavtal.

Dessutom ska inte skattepengar gå till att unga bäddar sängar och står i receptionen i privat verksamhet.

När HRF Syd upptäckte att ett 20-tal unga praktiserade på Scandic Star, men fick lön av kommunen, begärde man förhandling med hotellet. Den tvisten har nu nått en lösning.

Samtidigt har Kommunal i Skåne inlett förhandlingar med Lunds kommun.

– Någon har fått för sig att placera unga på HRF:s område. Vi menar att det bryter mot vårt samverkansavtal, men också mot vår huvudöverenskommelse på central nivå. Dessutom ska inte skattepengar gå till att unga bäddar sängar och står i receptionen i privat verksamhet. Jag hävdar att någon placering utanför kommunala verksamheter inte är tillåtet, säger Olle Hammarlund, ombudsman på Kommunal Skåne.

Han hoppas uppnå tre saker i förhandlingen; att kommunen alltid kommunicerar sina planer med facket, att det alltid ska vara kommunala placeringar i sommarpraktiken och ett löfte från Lunds kommun om att aldrig göra så här igen.

– Jag tror att vi kommer att lösa det här, säger Olle Hammarlund.

Nyheter arbetsmiljö

Annica fixade skor åt kollegorna

Frågan om vem som ska stå för halksäkra skor för branschens anställda är en stridsfråga mellan arbetsgivare och fack. Skyddsombudet Annica Sjögren i Trelleborg fixade skor åt sina kollegor, och ett viktigt klargörande från Arbetsmiljöverket.

Publicerad 12 september 2019 Kommentera
Annica fixade skor åt kollegorna
Skyddsombudet Annica Sjögren jobbar som kock, receptionist och servitris på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg. Tack vare henne får alla som arbetar i köket nu halksäkra skor. Foto: Therése A. Svensson
arbetsskor
Arbetsmiljöverket konstaterar att halksäkra skor behövs i köket. Foto: Therése A. Svensson

Vilka anställda kan kräva att få skyddsskor bekostade av arbetsgivaren? Det är en fråga som lett till diskussioner mellan fack och arbetsgivare under lång tid. Men nu har Arbetsmiljöverket kommit med ett viktigt beslut i frågan. Och det tack vare Annica Sjögren, skyddsombud och bland annat kock på Clarion Collection Hotel Magasinet i Trelleborg.
– Jag ville framför allt hjälpa mina medlemmar, men det känns bra om detta också kan hjälpa andra, säger hon.

Som kock fick Annica halksäkra skor av sin arbetsgivare. Men hennes kollegor som inte är kockar, men som ändå arbetar i köket, fick nöja sig med slippriga galoscher. Det fick Annica att reagera.
– På vårt hotell arbetar vi på flera avdelningar. Det är en liten arbetsplats och vi ska hjälpas åt på alla plan. Det betyder att alla halkar omkring i köket. Jag som kock fick arbetsskor, men inte frukostvärdinnan som står i köket och gör äggröra.

Fakta: Så säger Arbetsmiljöverket

I sitt beslut hänvisar Arbetsmiljöverket till 2§ i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (1981:14) om skydd mot skada genom fall. Där står att: ”Arbete skall planeras, ordnas och bedrivas så att olycka genom fall förebyggs.” Verket hänvisar också till 4§ och 7§ i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning. Där står bland annat att: ”Arbetsgivaren skall, utan kostnad för arbetstagaren, tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs för arbetet.” Slutligen hänvisar Arbetsmiljöverket till Arbetsmiljölagen, kap 2, 7 §, där det står att: ”Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, ska personlig skyddsutrustning användas. Denna ska tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg.”

Först fick Annica inte gehör hos sin arbetsgivare. Tillsammans med en HRF-ombudsman skrev hon då en så kallad 6:6a-anmälan där hon krävde att all personal som utför arbetsuppgifter i kök eller disk ska få halksäkra skor. Men arbetsgivaren höll inte med. I sitt svar skriver ledningen att de anställda som inte har sin tjänst i köket kan använda galoscher, eller köpa arbetsskor fraktfritt till inköpspris.
– Det var inte det svar vi hoppades på. Så då gick vi till Arbetsmiljöverket, säger Annica.

I juli kom verket på besök och strax därefter kom deras beslut: arbetsgivaren ska tillhandahålla skyddsskor mot halka för alla som arbetar i kök och disk, utan kostnad för de anställda. Annars riskerar företaget 45 000 kronor i vite. Annica Sjögren är nöjd.
– Det känns jätteskönt att de gick på min linje.

Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Det tycker också Kent Johansson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket som handlägger förbundets arbetsmiljöfrågor.
– Det är ett jätteviktigt ställningstagande från Arbetsmiljöverkets sida. Detta är ett problem som vi har arbetat med i branschen i många år, säger han.

I Gröna riks-avtalet mellan HRF och arbetsgivarorganisationen Visita finns en skrivning om att ”arbetsgivaren ska tillhandahålla lämplig skyddsutrustning i den omfattning som följer enligt lag och föreskrifter. Behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av företagets skyddsorganisation eller om sådan saknas av de lokala parterna.”

Men trots denna skrivelse är det många arbetsgivare som inte ser sig skyldiga att skaffa skyddsskor som motverkar halka till de anställda, säger Kent Johansson.
– Vi anser att Visita dribblar med formuleringen för att slippa ansvaret. Vi är oeniga om hur det ska tolkas. Men vi tänker gå vidare med frågan.

Nyheter SOMMARPRAKTIK

HRF och Scandic har nått uppgörelse

En utbildningsdag för alla fackligt förtroendevalda på Scandic, där arbetsgivaren står för kostnaden. Det blev resultatet när HRF och Scandic kom överens om lämplig lösning på en tvist som uppstod i somras.

Publicerad 12 september 2019 Kommentera
HRF och Scandic har nått uppgörelse
HRF har nått en uppgörelse med Scandic efter en tvist på kedjans hotell i Lund. Foto: Scandic Hotels

I juni upptäckte Hotell- och restaurangfacket att Scandic Star i Lund tog emot ett 20-tal sommarpraktikanter som placerats där av kommunen, som stod för försäkringar och lön, som mest 50 kronor i timmen. Enligt HRF strider det mot arbetstagarbegreppet i mbl, som innebär att den som utför ett arbete av värde åt en arbetsgivare också ska anses vara arbetstagare där. Även Sveriges kommuner och landsting, SKL, har haft synpunkter på upplägget och hävdat att det bryter mot kommunallagen.

Efter förhandlingar på central nivå har nu HRF och Scandic kommit överens om hur tvisten ska lösas.

– I februari, i samband med Scandics ordinarie samråd, kommer alla fackligt förtroendevalda inom Scandic att få en dag i Stockholm där vi går igenom vårt samarbetsavtal och förhandlingsordning. Scandic betalar förlorad inkomst, resa, boende, mat och lokaler, säger Peggy Nyholm, central ombudsman på HRF.

Hon är nöjd med uppgörelsen som hon kallar en win-win.

– Det känns bra. Det är bättre att rusta våra förtroendevalda så de blir trygga i sin roll och kan bygga nätverk, än att vi ska få lite extra pengar på kontot.

Samtidigt som man nu landat en överenskommelse med Scandic gör HRF sig redo att påkalla förhandlingar med andra företag i södra Sverige.

– Avdelningen har en lista över arbetsgivare som har samma upplägg som Scandic, säger Peggy Nyholm.

Fråga om jobbet.
80
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här