Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter KARPALTUNNEL

Bra att veta om ”baristahandled”

Så uppstår besväret som ger stickningar, fummel och domnade händer – karpaltunnelsyndrom.

Publicerad 20 oktober 2020 Kommentera
Bra att veta om ”baristahandled”
Killen på bilden är modell, annars skulle vi tipsa honom om att göra övningen i punkt 3. Foto: Istockphoto

1 En viktig tunnel. Karpaltunneln sitter mitt i handleden, och leder den viktiga medianusnerven till fingrarna.  Karpaltunnelsyndrom är när nerven kommer i kläm.

2 Ond natt. Får du domningar och stickningar i händer och fingrar, ofta på natten? Då kan det vara just detta syndrom du råkat ut för. Nedsatt känsel, fumlighet, svårt att greppa och lätt att tappa saker är andra tecken. En del blir så svaga att det är svårt att skruva upp till exempel korken på en pet-flaska. Det kan också göra ont i handen och handleden.

3 Tidig insats. Gör armar uppåt sträck och knyt fingrarna, tio gånger per vaken timme. Det kan minska svullnaden i tidiga stadier.

4 Branschjobb frestar på. Upprepade monotona rörelser där man använder mycket kraft är en vanlig orsak. Det blir värre om man inte hinner ta paus. Kockar, städare, diskare och baristor har ofta sådant arbete. Det är inte för inte som karpaltunnelsyndrom också kallas baristahandled.

5 Hjälp finns. En arbetsterapeut kan ge behandling och träning. Stödskena är bra för att undvika böjda handleder som klämmer nerven. Kortisonspruta hjälper ibland. Ibuprofen eller andra antiinflammatoriska medel kan hjälpa. Du kan också prova behandling hos kiropraktor eller naprapat.

6 Dags för kniven. Om inget annat hjälper kan det bli operation. Ett snitt över karpaltunneln skär av ledbandet som täcker den och trycket minskar. Sedan läker ledbandet ihop av sig självt. Efteråt blir det lite mer utrymme för nerven.

7 Ta det lugnt. Efter operationen är du öm och ska ta det lugnt, speciellt under de första veckorna. Går du tillbaka för tidigt till ett arbete som överbelastar handen kan det leda till att operationen måste göras om. Det brukar behövas två till sex veckors sjukskrivning.

Källor: Danderyds sjukhus, Akademiska sjukhuset, 1177

Nyheter LAS

”Vi har kämpat”

I dag beslutade LO:s styrelse att säga nej till det bud som fanns för en överenskommelse om trygghet och omställning. ”Nu har vi försökt, och nu har vi slutligen gett upp för den här gången” säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
”Vi har kämpat”
Det blev en del sena förhandlingskvällar, men till slut sade LO nej till avtalsförslaget. Foto: Mostphotos

I går återupptog LO, PTK och Svenskt Näringsliv förhandlingarna om trygghet och omställning. I dag på eftermiddagen stod det klart att parterna inte kunnat enas.

– Vi har verkligen försökt att ända in i kaklet få till stånd en överenskommelse, men inte lyckats, sade LO:s ordförande Susanna Gideonsson vid en pressträff.

Att arbetsmarknadens parter inte kommit överens om ett avtal betyder att den utredning som presenterades i juni ska ligga till grund för ny lagstiftning.

Susanna Gideonsson. Foto: Joacim Schwartz

– Vi kan konstatera att den politiska inblandning som kom efter januariavtalet inte har varit av godo. Utgångspunkten för samtalet har blivit annorlunda. Det har alltid funnits ett annat alternativ som har legat på sidan om och som faktiskt har påverkat våra förhandlingar.

Enligt Susanna Gideonsson lyckades inte facken få till stånd mer trygghet för medlemmarna.

– Vi har lyckats bra på vissa bitar. Vi har lyckats mindre bra på de bitar som faktiskt var huvudanledningen till att vi begärde förhandling. Den om att lagen om anställningsskydd inte fungerar, att det är alldeles för många som står utan skydd, som inte ens omfattas av lagen.

Dagens besked innebär att många fackförbund i stället kommer att driva frågor om trygghet i den pågående avtalsrörelsen. HRF har till exempel kompletterat sina yrkanden till Visita med krav på ökat skydd mot hyvling och starkare rättigheter för deltidsanställda.

HRF:s ordförande Malin Ackholt säger i ett uttalande att ”Förslaget till överenskommelse var inte tillräckligt bra. Vi har gått in med ambitionen att sluta ett avtal som kan hålla över tid. Vi kan konstatera att Svenskt Näringsliv inte har gått oss till mötes i viktiga trygghetsfrågor för våra medlemmar på den framtida arbetsmarknaden”.

Susanna Gideonsson antydde på pressträffen att arbetsmarknadens parter inte kan ta ansvar för den politiska kris som eventuellt uppstår nu när man inte lyckades landa en överenskommelse.

– Vi har kämpat. Vi har trott på en överenskommelse, vi tror på den svenska modellen, vi tror på starka parter. Vi tror på facklig styrka, och det kommer vi att fortsätta göra.

Nyheter TRÄNGSEL

Fortsatt trängsel kan leda till vite

Trängseln på restaurangerna ser inte ut att minska. Fortfarande får många anmärkningar vid inspektion och när nattklubbarna i Stockholm öppnade blev klagomålen fler.

Publicerad 16 oktober 2020 Kommentera
Fortsatt trängsel kan leda till vite
Senaste helgen var det mycket folk på nattklubbar kring Stureplan. Foto: Roland Lundgren/Mostphotos

Sedan i juli har minst en tredjedel av de ställen som inspekterats av kommunernas miljöförvaltningar fått anmärkningar, både i Stockholm och Göteborg.

Förra helgen öppnade dessutom flera av de nattklubbar kring Stureplan i Stockholm som varit stängda. Enligt vittnesmål ska gästerna inte ha hållit säkerhetsavstånd.
– Efter helgen har vi fått in ett antal klagomål på ställen runt Stureplan. Vi tar till oss det och arbetar nu med hur vi kommer att gå vidare, säger Kristine Fornander, enhetschef på livsmedelskontrollen.

Kristine Fornander, enhetschef livsmedelskontrollen, Stockholm.

Av de 19 restauranger och kaféer som inspekterades under lördagen i Stockholm fick 7 anmärkningar. Nattklubbar ingick inte bland dem som fick besök.

Kommer de att inspekteras den här helgen?
– Vi berättar aldrig på förhand. Våra inspektioner är alltid oanmälda, säger Kristine Fornander.

Ungefär 35 procent av de ställen som inspekterats sedan i juli har fått anmärkningar.
– Det är för mycket. Vi har hållit på med det här så länge nu att fler borde klara att se till att avstånd hålls och bord glesas ut. Men jag förstår att det är svårt, säger Kristine Fornander.

Sedan i juli har kommunerna ansvar för att serveringsställen följer regler och ser till att det inte blir trängsel. De kan också komma med föreläggande om vite, det vill säga böter. Det vanligaste i Stockholm är att restaurangerna först får en anmärkning och chans att rätta till bristerna. Har de inte gjort det vid ett andra besök blir det föreläggande med vite.

Så många har inspekterats

  • Stockholm: sedan i juli har 999 serveringsställen inspekterats. 382 har fått anmärkningar. 35 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.
  • Göteborg: sedan i juli har 959 inspekterats. 303 har fått anmärkningar. 26 har fått beslut om krav på åtgärder med vite.

Ungefär tio procent av dem som haft anmärkningar har inte åtgärdat bristerna vid det andra besöket. Ett fåtal av dem gör det inte heller till besök nummer tre. Då skickar inspektionen vidare ärendet till förvaltningsrätten som bestämmer om utdömande av vite. Ännu har inga sådana beslut kommit, men 35 företag i Stockholm riskerar att få betala.

Skulle bristerna vara mycket stora kan inspektörerna även stänga ett ställe direkt. Sedan månadsskiftet mars-april har 19 ställen fått stänga. Samtliga har kunnat öppna igen. Sedan kommunen tog över ansvaret och viten infördes är det bara tre som fått stänga.

Vid inspektionerna i Göteborg helgen 2–3 oktober fick 7 av 26 inspekterade anmärkningar för att det var för trångt.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här