Arbetslivsakuten kollegan krisar

Min jobbarkompis mår dåligt!

Marcus kollega Billy har inte varit sig själv den senaste tiden. Han verkar frånvarande, ren disk står ofta oupplockad och han missar att skrapa golvet i diskrummet. Han svarar ofta irriterat på frågor och fikar inte med de andra. Vad ska man göra?

Publicerad 30 maj 2018
Min jobbarkompis mår dåligt!
Billy är inte sig själv, och det går ut över jobbet. Illustration: Anna Nilsson

»Man måste få må dåligt på jobbet«

Annika Lexén. Foto: Erika Svantesson

Annika Lexén, arbetsterapeut, doktor i medicinsk vetenskap Lunds uni­versitet:
– Marcus ska inte dra sig för att prata med Billy. Det är viktigt att agera i tid och våga fråga, det kan förebygga psykisk ohälsa. Och då är det bra om Marcus ger uttryck för det han själv ser. Han kan säga: ›Jag tycker att du verkar trött, du har missat saker du inte brukar missa. Hur mår du egentligen?‹
Marcus får ge uttryck för att han är orolig. Men han behöver inte känna att han ska lösa Billys problem. Att finnas där och lyssna kan räcka, och en klapp på axeln eller en kram.
Sedan får man ha respekt för att Billy inte vill prata. Då kan Marcus säga: ›Du vet att jag finns här, jag ställer upp och lyssnar om du vill.‹

– Om Marcus får kontakt med Billy kan han fråga: ›Kan jag avlasta dig på jobbet, hjälpa till med något? Sedan hjälper du mig en annan gång när jag inte mår bra.‹
Man måste få må dåligt på jobbet, generellt behövs en större tolerans för att inte alltid vara på topp. Att sjukskriva sig är inte alltid det bästa. Arbetet kan vara det som hjälper en person att ta sig igenom krisen, att komma vidare.
Om Marcus inte lyckas nå fram till Billy så kan han prata med en chef som han känner förtroende för. Arbetsgivaren har ansvaret för arbetsmiljön och hur medarbetarna mår på jobbet.

Inte lätt när någon verkar vara nere

Sara Astner. Foto: Elis Hoffman

Sara Astner, ordförande i HRF avdelning Mitt:

– Jag skulle nog försöka höra efter med Billy vad det är som har hänt. Det är lite känsligt, mycket beror på hur väl man känner sin arbetskamrat. Det kanske räcker med att fråga: ›Hur är det?‹
Men människor är olika, vissa är väldigt privata och vill inte prata. Då kanske man inte kan göra så mycket mer som arbetskamrat.
Kanske skulle jag fråga någon annan kollega. Även om man inte ska prata om andra människor så kan man höra efter med någon som verkar ha bra kontakt med Billy. Man måste ju få bry sig om varandra som medmänniskor.

– Det är inte så lätt när någon verkar vara nere. Det är en annan sak om någon har brutit benet eller kommer med ett stort blåmärke.
Sedan kan det bero på vilken sorts arbetsplats det är. På en liten arbetsplats kommer man varandra nära och har lite koll på hur det ser ut i livet, även om man inte umgås privat. Så är det kanske inte på ett stort företag.

– Men någonting måste ju göras. Om det påverkar arbetsplatsen är det inget som man kan låta vara. Om jobbarkompisarna inte får kontakt med Billy kan de prata med chefen. För det är arbetsgivarens ansvar, både för arbetsmiljön och när det gäller arbetsuppgifterna, om någon inte kan utföra sitt jobb för att den mår dåligt.

Så ska chefen ta tag i situationen

Magnus Brolin, leg psykolog, medförfattare till »Krishantering i arbetslivet«

Magnus Brolin. Foto: Brolinwestrell.se

– Som arbetskamrat är man först och främst medarbetare och kollega, och kan visa medkänsla med sin jobbarkompis. Men det blir något annat i chefsrollen. Där finns ett formellt ansvar, arbetsgivaransvaret. Det kan många gånger hjälpa chefer, så att man inte duckar.
För chefen är en ingång till problemet att det finns en avvikelse i hur Billy brukar prestera. Det är något chefen måste ta tag i. Chefen kan säga: ›Jag ser att du inte riktigt funkar som du brukar, det är något som påverkar arbetet och därför tar jag upp det.‹
Någon skulle kanske tycka att det tillhör Billys privatliv, men det påverkar arbetssituationen och är därför chefens ansvar.

– Chefen kan fråga om de under en begränsad tid ska anpassa arbetet för Billy. Det kan också vara en idé att erbjuda ett kort stödsamtal. Det är något som är upp till arbetsgivarens goda vilja, men ofta har man att tjäna på det.
Men det är viktigt att visa att det finns en begränsning i anpassningen, gör man detta för gränslöst blir det en snedfördelad arbetsbelastning som går ut över de andra anställda.

– Chefen ska också hålla koll på sin roll. Det är chef man är, inte kompis eller psykolog. Som chef måste man hantera frågan, men man behöver inte höra alla detaljer eller ge rådgivning. Då ska man ta hjälp av professionella.

Nyheter ARBETSRÄTT

Liseberg ska betala skadestånd

Nöjesfältet Liseberg ska betala 50 000 kronor till Hotell- och restaurangfacket. Detta för att de tog in kockar från ett bemanningsföretag utan att först förhandla med facket.

Publicerad 19 juni 2018 Kommentera
Liseberg ska betala skadestånd
Liseberg får betala för missad förhandling. Foto: Mostphotos

Det var vid en förlikning i Arbetsdomstolen som det bestämdes att Liseberg i Göteborg ska betala ett skadestånd på 50 000 kronor till HRF, för brott mot lagen om medbestämmande, mbl.

Bakgrunden är att Liseberg hade akut behov av kockar. I november och december 2016 hyrde de därför in tre kockar från bemanningsföretaget Restaurangassistans. Men Liseberg lät bli att först förhandla med HRF, vilket arbetsgivare som anlitar utomstående företag måste göra.

Parterna kunde inte enas i lokal och central förhandling, så HRF lämnade vidare ärendet till LO-TCO Rättsskydd. Rättsskyddet såg allvarligt på att Liseberg brutit mot mbl:s regler om inflytande och begärde 150 000 för brott mot förhandlingsskyldigheten.

Så säger lagen

Arbetsgivare som anlitar utomstående företag måste förhandla, enligt lagen om medbestämmande, mbl § 38. En arbetsgivare som planerar en viktig förändring av sin verksamhet måste på eget initiativ förhandla med facket. Detta enligt § 11 i mbl.

Nu har parterna förlikats i Arbetsdomstolen, berättar Susanne Bali, ombudsman på HRF.
– Arbetsgivaren och vi var överens om att de bröt mot mbl.

Arbetsdomstolen tittade på praxis, vad som betalats ut i liknande fall.
– De kom fram till att 50 000 var ett rimligt belopp. Vi hade begärt mer, men tyckte ändå att arbetsgivaren gick oss till mötes, säger Susanne Bali.

Rättsskyddet menade att arbetsgivaren även borde ha förhandlat om viktig förändring av verksamheten. Men detta prövades inte, eftersom parterna valde en förlikning.

 

Nyheter Hotellrevyn

Hon blir Hotellrevyns nya chefredaktör

Snart kliver Linda Svensson in på Hotellrevyns redaktion som ny chefredaktör. Hon har jobbat som journalist i över 20 år men har också ett förflutet som diskare.

Publicerad 14 juni 2018 1 kommentar
Hon blir Hotellrevyns nya chefredaktör
Linda Svensson. Foto: Annika af Klercker

I augusti blir Linda Svensson ny chefredaktör och ansvarig utgivare på Hotellrevyn. Hon ser fram emot att få bevaka en intressant bransch och jobba med journalisterna på redaktionen.
– Hotellrevyn är en pigg och aktuell tidning med duktiga medarbetare! Och det ska bli väldigt spännande att få sätta mig in i hotell- och restaurangbranschen. Att få vara med och sätta fokus på HRF-medlemmarnas frågor. Och kanske, om det vill sig väl, åstadkomma lite förändring.

Linda Svensson, 46 år

  • Gör: Journalist, redaktionschef på Unionens tidning Kollega. Snart chefredaktör och ansvarig utgivare på Hotellrevyn.
  • Bor: Radhus i Västerås.
  • Familj: Sambo och två söner, 16 och 19 år.
  • På fritiden: Umgås med familj och vänner och äter god mat. Läser och ser på tv-serier. Åker skidor.

Varför vill du jobba på en facklig tidning?
– Jag har ju den bakgrunden, har jobbat länge på Kollega och har även varit chefredaktör på Chefstidningen en period. Jag tycker att den journalistik som görs i fackförbundspressen är så viktig. Vi vet att jobbet betyder väldigt mycket för många människor. Samtidigt är fackförbundspressen lite grann en försummad del av journalistiken, bortglömd av andra medier.

Vilken skillnad tror du att det blir att jobba på en mindre tidning?
– I grunden är det samma frågor vi ska bevaka. Det handlar om arbetsmiljö, villkor, löner och pensioner. Men det blir ett annat fokus när medlemmarna och läsarna tillhör andra yrken.

Har du någon egen erfarenhet av hotell- och restaurangbranschen?
– Ja, jag jobbade extra som frukostvärdinna i Eskilstuna när jag gick i gymnasiet. Och när jag pluggade till journalist i Göteborg jobbade jag som diskare på Hotell Riverton. Det var egentligen inte ett jobb för korta personer. Man var tvungen att lyfta högt. Jag löste det genom att stå på en läskback på ett halt golv. Helt livsfarligt!

Vad är viktigt om du äter ute på lunchen?
–  Att de anställda har bra villkor. Att det finns kollektivavtal är ju det enda kvitto man har på att arbetsgivaren är någorlunda schyst. Men också att service och mat håller hög kvalité.

Vad gillar du för mat?
– Jag älskar faktiskt mat, det är min stora last i livet. Särskilt allt italienskt. Och sushi och kåldolmar, gud vad jag älskar kåldolmar!

Nyheter förhandling

Flygcatering-anställda får jobben tillbaka

De anställda på flygcateringföretaget LSG förlorade jobben när delar av verksamheten på Arlanda såldes till Gate Gourmet. Efter långa förhandlingar får de nu jobben tillbaka.

Publicerad 12 juni 2018 Kommentera
Flygcatering-anställda får jobben tillbaka
HRF och Gate Gourmet har enats om vad som ska gälla för de som tidigare var LSG-anställda. Foto: Elis Hoffman

Det var för drygt ett år sedan som flygcateringföretaget Gate Gourmet köpte delar av konkurrenten LSG Sky chefs verksamhet på Arlanda. I samband med försäljningen sades alla LSG-anställda upp.

Emil Bäckström. Foto: Jann Lipka/HRF

Hotell- och restaurangfacket, som företrädde ett 20-tal anställda, ansåg att det rörde sig om en verksamhetsövergång. Därför borde de anställda få jobba vidare hos Gate Gourmet. Företaget höll inte med.
Nu, efter åtta månaders förhandlingar, har parterna enats.
– Vi har kommit överens om att våra medlemmar ska få ett erbjudande om tillsvidareanställning hos Gate Gourmet. Vissa har redan börjat, säger Emil Bäckström, ansvarig ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

I stort sett gäller samma villkor som de haft hos LSG Sky chefs, berättar Emil Bäckström.
– De blir anställda till ungefär samma lön och anställningsvillkor som tidigare.

Nu har jag en fast anställning och får jobba med schema igen.Ashik Alibhai, restaurangbiträde

De får dock inte ta med sig sin anställningstid från LSG Sky chefs. Det har fått en del medlemmar att reagera. En av dem är restaurangbiträdet Ashik Alibhai, som hade arbetat på LSG i drygt 20 år när han blev uppsagd.
– Det känns tråkigt att vi har förlorat all anställningstid, alla år som vi har jobbat. Men vi har fått en fast anställning, så det känns lite femtio femtio.

Ashik Alibhai och en del andra tidigare LSG-anställda har jobbat på Gate Gourmet under tiden som förhandlingarna har pågått, fast via bemanningsföretaget Adecco.
– Men nu har jag en fast anställning och får jobba med schema igen. Jag är tacksam för allt som Emil Bäckström har gjort.

Fråga om jobbet.
135
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här