Nyheter etableringsjobb

HRF positivt till etableringsjobb

Hotell- och restaurangfacket är positivt till fortsatta förhandlingar om så kallade etableringsjobb. Om förslaget blir verklighet ska arbetsgivare kunna anställa nyanlända och långtidsarbetslösa för 8 000 kronor i månaden.

Publicerad 20 november 2017
HRF positivt till etableringsjobb
Om förslaget blir verklighet ska arbetsgivare kunna anställa nyanlända och andra som står långt från arbetsmarknaden till en kostnad på 8 000 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Sedan ett par månader har en delegation från 13 LO-förbund förhandlat med Svenskt Näringsliv om hur nyanlända och långtidsarbetslösa lättare ska få jobb. I dag har frågan varit uppe på LO-styrelsens bord. En majoritet av förbunden säger ja till att gå vidare med förslaget, däribland Hotell- och restaurangfacket.
– Ja, vi har sagt att vi vill att förhandlingsdelegationen går vidare med den här principöverenskommelsen och förhandlar med staten. Sedan får vi se var det landar, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Förslaget innebär bland annat att arbetsgivare ska kunna visstidsanställa personer för en kostnad på 8 000 kronor i månaden. Resten av lönen betalas av staten. Tanken är att de anställda ska tjäna lika mycket som en person med normal lägstalön får ut efter skatt. Efter max två år ska anställningen övergå till ett fast jobb. Det ska också finnas möjlighet att studera under tiden, delvis på betald arbetstid.
– Syftet är ju att det här ska leda till tillsvidareanställningar. Så ser det inte ut i vår bransch i dag, med alla subventionerade jobb som kommer via Arbetsförmedlingen. Vi tror att det kan leda till en upprensning i bidragsträsket, säger Per Persson.

Etableringsanställningar

  • Riktar sig till personer långt från arbetsmarknaden – nyanlända som fått uppehållstillstånd de senaste tre åren, personer under 26 som varit utan jobb i sex månader och andra som varit arbetslösa i minst ett år.
  • Är en visstidsanställning i max två år som sedan ska övergå till tillsvidareanställning.
  • Arbetsgivaren betalar 8 000 kronor av lönen, resten står staten för.
  • Den anställda ska få en disponibel inkomst som motsvarar avtalsenlig lägstalön.
  • Den som har en etableringsanställning ska delvis få studera på arbetstid med lön.
  • Får bara användas av arbetsgivare med kollektivavtal.

Han ser många fördelar med etableringsanställningarna. Men han har också farhågor.
– Ja, det är klart att det finns en risk att arbetsgivare vänjer sig vid att bara betala 8 000 i lön. Men arbetsgivare ska inte kunna sätta i system att tjäna pengar på det här. Det kommer att finnas en partsgemensam nämnd som kan pröva om det verkar som att någon missbrukar systemet, säger Per Persson.

Nu ska en delegation från LO och Svenskt Näringsliv förhandla med regeringen. Men alla LO-förbund vill inte vara med. Transport har stått utanför redan från start, och nu har Byggnads och GS också valt att inte gå vidare. Det finns även andra förbund som är tveksamma kring principöverenskommelsen, skriver LO i ett pressmeddelande.

Förhoppningen hos fack och arbetsgivare är dock att etableringsjobben ska bli verklighet så snart som möjligt. Men det finns inte någon tidsplan spikad. Om parterna kommer överens med regeringen så ska överenskommelsen anpassas efter olika branscher.
– Sedan är det respektive LO-förbund som ska förhandla med sina motparter. Genom att vara med redan nu har vi möjlighet att påverka hur det blir. Men det blir juridiskt bindande först när vi har ett avtal med vår motpart, det vill säga Visita, säger Per Persson.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här