Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hårdare psykisk arbetsmiljö i branschen

Den fysiska arbetsmiljön i branschen blir långsamt bättre. Sämre är det med den psykiska. Stress, ofrihet, trakasserier och mobbning får många branschanställda att må dåligt, och många vågar inte säga ifrån.

Publicerad 14 augusti 2012

Tungt, monotont och med påfrestande arbetsställningar. Så ser vardagen ut för många av hotell- och restaurangbranschens anställda. Det visar Arbetsmiljöverkets undersökning av hur svenska anställda hade det på jobbet förra året.

Klart är att smärta fortfarande är en del av många branschanställdas vardag. Varannan tillfrågad har regelbundet ont i axlar, armar, nacke eller rygg. Lika stor andel har ont i höfter, ben, knän eller fötter. Lika vanligt är det att branschanställda känner sig uttröttade i kroppen efter jobbet. Det gäller framför allt restaurangpersonal och hotellstädare.

Trots de höga siffrorna är detta faktiskt en liten förbättring av den fysiska arbetsmiljön jämfört med tidigare år. I stället verkar andra problem har blossat upp. Förra året tyckte så många som 45 procent av de tillfrågade hotell- och restaurangarna att arbetet var psykiskt påfrestade. Det är en ökning jämfört med förra gången undersökningen gjordes. Hälften kände regelbundet olust inför att gå till jobbet, och lika många kände sig trötta och håglösa minst en dag i veckan på grund av arbetet.

En faktor verkar vara den psykiska arbetsmiljön. Ungefär var tredje branschanställd säger att de inte får stöd och uppmuntran från chefer, och 16 procent tycker inte att de inte heller kan få det av arbetskompisarna. Mer än var tionde säger att de har utsatts för mobbning av kollegor eller chefer det senaste året och hela 16 procent att de sextrakasserats på jobbet. Fyra av tio säger sig ha hamnat i konflikt på jobbet det senaste året med andra än chefer eller kollegor, och 13 procent har utsatts för våld eller hot om våld.  

Att prata om problemen är heller inte lätt. Var fjärde branschanställd tycker att det är alltid eller för det mesta är svårt att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållandena. Samtidigt är tillgång till företagshälsovård en sällsynt lyx för många av hotell- och restaurangarna. Ungefär var fjärde säger att de har tillgång till vård genom jobbet. Det kan jämföras med 64 procent bland landets samtliga anställda.

 Fakta: Stressigt och ofritt i hotell- och restaurangbranschen

  • 60 procent kan nästan aldrig påverka när arbetet ska utföras.
  • 36 procent kan nästan aldrig påverka hur jobbet ska göras.
  • 27 procent tycker att inflytandet är för litet.   
  • 60 procent har gått till jobbet trots att de varit sjuka.
  • 49 procent måste regelbundet hoppa över lunchen eller jobba över för att hinna med arbetet.

Källa: Arbetsmiljöverket rapport Arbetsmiljön 2011.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter UTBILDNING

Lättare komma vidare efter yrkesprogram

Det ska bli lättare att läsa in behörighet till högskola på yrkesprogrammen, föreslår regeringen. Äntligen, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Lättare komma vidare efter yrkesprogram
Högskolebehörighet kan göra att fler söker till yrkesprogram. Foto: Colourbox

Allt färre söker till yrkesförberedande program. Nu vill regeringen öka intresset genom att göra det lättare att komma vidare till högskola efter utbildningen. Alla ska vara garanterade att kunna läsa in de kurser som krävs för grundläggande behörighet till högre utbildningar.

– Äntligen har man fattat ett helt nödvändigt beslut om att ge full högskolebehörighet, säger Pim van Dorpel, vice ordförande för HRF.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Regeringen vill avsätta 59 miljoner med början år 2024, och sedan stegvis öka kompensationen till kommunerna, för att dessa ska kunna se till så att yrkesprogrammen kan utvidga sin verksamhet.

Även i dag ska det gå att läsa kurser som ger behörighet, men de ingår inte automatiskt i programinnehållet.

– Det har i praktiken varit praktiskt omöjligt på många håll. Den som vill läsa extra har fått göra det på tider som inte fungerar, säger Pim van Dorpel.

Om förslaget går igenom kommer det att leda till att fler söker till program som hotell- och turism eller restaurang- och livsmedel, tror han.

– Jag hoppas att många föräldrar låter sina barn söka till utbildningarna. Nu vet vi att det finns de som avråder eftersom det ses som svårt att komma vidare till högre utbildningar. Men i slutänden är det förstås också avgörande hur attraktiv en bransch är.

Nyheter arbetsmarknad

Rekordmånga vill anställa i branschen

Rekordmånga hotell- och restaurangarbetsgivare tror att de kommer att behöva anställa i höst. Det visar en undersökning från Manpower Group.

Publicerad 16 september 2021 Kommentera
Rekordmånga vill anställa i branschen
Det kommer att behövas många nya anställda i branschen under hösten, visar undersökningen. Foto: Mostphotos

I takt med att samhället öppnar upp igen ökar företagens framtidshopp. I Manpower Groups Arbetsmarknadsbarometer tror nu rekordmånga svenska arbetsgivare att de kommer att behöva anställa under det sista kvartalet i år.

Allra mest positiva är arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, med den starkaste sysselsättningstrenden av alla. Branscharbetsgivarnas prognos för anställningstakten i höst är den högsta sedan 2003, då Manpower Group började med undersökningen.

– Utmaningen för arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen är nu att få tag på personal med rätt kompetens och erfarenhet. En del av de som förlorade jobbet efter pandemin har nu gått vidare till andra yrken eller studier, vilket gör det svårt att möta det skriande behovet av arbetskraft, säger Mikael Jansson, vd för Manpower Group.

Den positiva prognosen gäller företag i alla storlekar, och framför allt i storstadsregionerna. Läs hela prognosen här.

Ur temat Otrygga jobb
Nyheter forskning

”Trygghet har blivit en klassfråga”

Antalet osäkert anställda ökar i Sverige. Effekterna av detta är stora, både för individen och samhället. Det menar Johan Alfonsson, forskare i sociologi på Göteborgs universitet, som skrivit en avhandling om tillvaron och villkoren för behovsanställda.

Publicerad 9 september 2021 Kommentera
”Trygghet har blivit en klassfråga”
De mest osäkert anställda, de som blir inringda eller har så kallade sms-anställningar, har ofta en väldigt svår situation. Det menar forskaren Johan Alfonsson. Foto: Juan Jimenez/Mostphotos
Johan Alfonsson. Foto: Axel Kronholm

– För dem med den mest otrygga anställningen, som blir inringda på morgonen eller måste slåss om tiderna, skapar det stora problem i livet. De kan inte planera sitt sociala liv, de vet inte om de kan betala sina räkningar. De känner inte heller andra anställda på arbetsplatserna eller vet hur arbetet ska utföras där, vilket riskerar göra dem utanför eller utstötta. Det är en väldigt utsatt situation.

Vilka är det som har de osäkra anställningarna?
– I antal är det flest inom omsorgssektorn. I andel av de anställda är det störst inom hotell- och restaurangbranschen. Där har nästan hälften en tillfällig anställning. Det som generellt sticker ut är klasstillhörighet. 80 procent av de behovsanställda är arbetarklass. En majoritet är under 30, men många är äldre än så också. Utrikesfödda, framför allt utanför Europa, har större risk att ha den här typen av anställning.

Vad får det för konsekvenser?
– Det skapar en situation där ojämlikheten ökar väldigt mycket i samhället. Skillnaderna mellan klassgrupperna har ökat, klassklyftorna ökar. Nu är det inte bara det ekonomiska som skiljer, utan även när det gäller trygghet.

Fakta: Om avhandlingen

Avhandlingen ”Alienation och Arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen” utsågs nyligen till årets bästa avhandling inom arbetsliv och arbetsmiljö av Arbetsmiljöhögskolan. Den bygger bland annat på djupintervjuer med 17 behovsanställda.

Hur hamnade vi i den här situationen?
– Det är två övergripande orsaker. Den ena är att lagen om anställningsskydd drastiskt förändrats sedan 90-talet, till exempel när allmän visstid infördes. Den andra är skyddet för arbetslösa som successivt har försämrats. Ersättningen från a-kassan har försämrats, och pressen att söka alla typer av jobb har ökat. Det gör att fler är pressade att ta vilket jobb som helst, vilket ökar utbudet på sådan här arbetskraft. Samtidigt som arbetsgivarsidan strävar efter att öka sin flexibilitet och efterfrågar tillfällig arbetskraft.

Vad ser du för lösningar?
– Man får gå tillbaka till orsakerna. Begränsa när tillfälliga anställningar kan användas, förbättra skyddet för de arbetslösa. Det skulle minska möjligheten att anställa tillfälligt och minska utbudet på den typen av arbetskraft. Norge är ett bra exempel, där har man en betydligt mindre andel tillfälligt anställda.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här