Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hallå där, Per Hilmersson

Om tre veckor är det val. Per Hilmersson är chef för Fackliga Brysselkontoret och vet allt om hur EU-beslut påverkar svenska anställda och varför valet till Europaparlamentet är viktigt.

Publicerad 5 maj 2014
Hallå där, Per Hilmersson
Foto: Fackliga Brysselkontoret
inlinebild
Per Hilmersson granskar EU ur ett fackligt perspektiv. Foto: Fackliga Brysselkontoret

Vad gör ni på Fackliga Brysselkontoret?
– Vi ägs av LO, TCO och Saco tillsammans och vi försöker följa diskussioner och debatter i Bryssel ur ett fackligt perspektiv. Vi analyserar lagförslag och försöker påverka beslut så att de svarar upp till arbetstagarnas intressen och behov.  

Så varför är det viktigt att rösta i det här valet?
– Europaparlamentet stiftar lagar som till exempel ger våra medlemmar rätt till betald semester, en säker arbetsmiljö och skydd när ett företag säljs. I Sverige tror vi ofta att vi har bra lagstiftning, men EU-direktiv har flera gånger tvingat oss att skärpa reglerna. Vi påverkas också indirekt, när gemensamma EU-regler höjer nivån i andra länder så minskar risken för dumpning av löner och villkor i Sverige.

Varför tror du att valet inte känns angeläget för många?
– Jag tror att det är oklart vad EU spelar för roll. Många vet kanske inte hur besluten påverkar oss, det finns ingen EU-stämpel på lagar så att man ser att de kommer härifrån.

Så övertygar du dig själv (och andra)

Hotellrevyn knäcker några vanliga invändningar mot att rösta.

  1. ”Det påverkar inte mig”. Jorå, i allra högsta grad. Runt 60 procent av de politiska besluten på kommunal nivå påverkas av beslut inom EU. Runt 40 procent av lagförslagen till riksdagen härrör från EU. Ett exempel är de nya reglerna för offentlig upphandling, som EU-parlamentet röstat igenom. De ger myndigheter rätt att ställa krav på leverantörer, som till exempel att kollektivavtal ska respekteras.
  2. ”Jag vet inte vad de olika partierna har för EU-politik”. Nej, partierna valkampanjar betydligt mindre än inför andra val. Det är lätt att ta reda på hur EU-politiken ser ut genom att klicka runt på partiernas sajter. 
  3. ”Det spelar ändå ingen roll.” Jo, alla röster räknas. Och upprörs du över djurtransporter i Danmark eller irländsk arbetslagstiftning, så är EU-valet din chans. Att bara muttra i tv-soffan gör ingen skillnad.
  4. ”Jag tycker ändå att Sverige borde gå ur EU.” Men just nu är vi med, så deal with it. Att inte rösta i EU-valet förändrar inte det. Försök göra det bästa av situationen nu, och spara EU-kritiken till riksdagsvalet i höst.  
  5. ”EU är bara skit.” Helt okej att tycka. Tänk då på att ditt deltagande i  valet till EU-parlamentet ger dig rätt att gnälla på EU i flera år framöver. Den som inte röstar har ingen gnällrätt.
  6. ”Jag vet inte hur man gör!” Alla som är svenska medborgare, fyllt 18 år och har varit folkbokförda i Sverige någon gång får rösta i EU-valet. Det gäller även medborgare i andra EU-länder som varit folkbokförda i Sverige i minst 30 dagar före valet. All praktisk information finns på eu-upplysningen.se

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här