Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö tar upp ämnen som arbetstid, stress och mobbning. Men hur ska föreskrifterna användas rent praktiskt? Det handlar Prevents nya handbok om.
Du är projektledare för Prevents nya handbok ”Jobba praktiskt med organisatorisk och social arbetsmiljö”. Hur kommer det sig att ni tagit fram handboken?
– När Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö kom 2016 var de omgärdade av förväntningar och farhågor. Fackliga organisationer tyckte ”äntligen får vi föreskrifter”. Arbetsgivarna tänkte mer ”Finns inte det här redan i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete? Hur ska Arbetsmiljöverket checka av det här punkterna under en inspektion?” Så det fanns en stor efterfrågan på praktiska exempel på hur man kan gå till väga.
Arbetsbelastningen är ett av områdena som tas upp. Vad kan man praktiskt göra om man tycker att det är för högt tempo på jobbet?
– Arbetet ska ju anpassas efter individens förutsättningar, som det så fint heter. Men det som är för tungt eller stressigt för mig kanske inte påverkar dig, det är något som arbetsgivaren ska känna av. I vår handbok är exemplet ett privat vårdföretag som vuxit snabbt, från 20 till 40 anställda. Tempot har blivit lite väl högt, vilket bland annat märks på sjukskrivningarna. Då har vi det som kallas ”sam-snurran” – hur man ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Medarbetarsamtal och klimatundersökningar eller gruppintervjuer kan vara ett första steg.
I handboken tas också kränkande särbehandling upp. Vad finns det för råd där?
– Kränkande särbehandling är nog det som väckt mest intresse och frågor. Ett beteende behöver inte vara upprepat eller återkommande för att vara kränkande särbehandling. Det räcker med ett enstaka tillfälle. Det kan vara bra för företag att ta fram en policy. Det vanligaste inslaget i en sådan är vart den som upplever det kränkande ska vända sig. Om det är chefen som är den som står för den kränkande behandlingen är det inte så bra att det enbart står ”vänd dig till din chef”. Det kan även vara skyddsombud, någon annan chef eller chefens chef.
Om du bara får ge ett råd till den som ska jobba med organisatorisk och social arbetsmiljö, vad blir det?
– Titta på sjukfrånvaron. Har den förändrats, ser vi ett annat mönster? Är det fler tillfällen, kortare, längre? Se om sjukstatistiken varierar mellan olika grupper. Är det någon arbetsledares grupp som sticker ut? Fundera på vad det kan bero på, troligtvis är det inte så att de sjukaste medarbetarna råkat hamna i samma grupp. Man ska inte underskatta ledarskapets betydelse.
