Nyheter återbesök

Hälften fick sluta när asylboendet upphörde

Hotellrevyn hörde av sig till några av alla intressanta medlemmar och arbetsplatser vi besökt de senaste åren, för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi börjar på hotell Smedjan i Pajala.

Publicerad 11 september 2017
Hälften fick sluta när asylboendet upphörde
Hur gick det för hotell Smedjan i Pajala? Foto: Tomas Bergman
Kent Nilsson. Foto: Tomas Bergman

När Hotellrevyn hälsade på gänget på hotell Smedjan i Pajala förra gången var det sommar och det låg optimism i luften. Under flera år hade gruvkonkurser och minskande befolkning gjort framtidsutsikter dystra för hotellet och dess personal.

Men då, i augusti 2016, såg saker ut att vända. Hotellet hade fått en ny gästkategori: asyl­sökande.
Smedjan hade fått nyanställa och ägaren Kent Nilsson såg med hopp på framtiden, för både hotellet och Pajala.
– Vi drog en vinstlott. Hela Pajala har dragit en vinstlott, sade han då.

Jaana Kangas. Foto: Tomas Bergman

Nu, ett år senare, är situationen en annan. Kent berättar att Smedjan återigen gått igenom ett stålbad.
– När asylerna var här var det riktigt trevligt och allt snurrade på. Men under hösten slutade Migrationsverket skicka hit folk. I november 2016 var de borta allihop. Konsekvensen är att vi har fått halvera arbetsstyrkan. Det är kämpigt igen.

En som har slutat är kocken Jaana Kangas som vi träffade sist. Hon jobbar numera åt kommunen, bland annat med att laga mat till förskolor.
–  Jag har jobbat i över 20 år i branschen och ville testa något annat. Det är ett annat tempo, men jag saknar branschen lite, säger hon.
Jaana bytte jobb redan innan Smedjan förlorade de asylsökande. När möjligheten dök upp var det bäst att passa på, säger hon.
– Det var ett bra läge att byta jobb. Nu är det svårare med jobb.

Stas Shyrin. Foto: Tomas Bergman

Kvar i restaurangköket är däremot Stas Shyrin från Ukraina. För ett år sedan var han asyl­sökande och hade fått jobb som restaurang­biträde på Smedjan. Stas och hans familj väntade på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Strax efter vårt besök kom det.
– Sverige låter inte ukrainare stanna, säger Stas.
Räddningen har varit jobbet på Smedjan. Tack vare det har Stas kunnat ansöka om arbetstillstånd.

Nu väntar familjen återigen på besked. Under tiden går deras dotter, som nu hunnit bli tre år, på förskola och har lärt sig både svenska och ryska. Stas har också utvecklats på Smedjan, säger han.
– Jag har vuxit här. Nu får jag laga mer mat. Det är kul.
Förhoppningen är fortfarande att familjen så småningom ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Men väntan på besked är tärande, säger Stas.
– Vi väntar och väntar och väntar.

Detta har hänt

  • December 2014 Gruvan i Kaunisvaara går i konkurs, det påverkar hela bygden. Smedjan måste säga upp personal.
  • September 2015 Smedjan får avtal med Migrationsverket, om måltider och boende för asylsökande. Hotellet kan nyanställa.
  • Juni 2016 Hotellrevyn hälsar på. Verksamheten går bra. En del av de nyanställda är asylsökande som tidigare bott på hotellet.
  • November 2016 Alla asylsökande har lämnat hotellet och det kommer inga nya.
  • Juni 2017 Det är återigen kämpigt för Smedjan. Hotellet har fått säga upp personal. Hoppet står till att gruvan öppnar igen och planerna på en vindpark.

Det var inte bara Smedjan som förlorade sina asylsökande. Det senaste året har Migrationsverket genomfört en stor avveckling av asylboenden över hela landet.
Orsaken är helt enkelt att de asylsökande har blivit färre. Smedjans ägare Kent Nilsson tycker att Migrationsverket borde prioriterat att ha kvar boenden på mindre orter, som Pajala.
– Av någon anledning väljer man att skicka asylsökande till Malmö, Göteborg och Stockholm i stället för hit. Här finns all service och infrastruktur och integrationen har fungerat jättebra. Men man kanske inte måste förstå allt.

Smedjan, och kanske även Pajala, sätter nu sitt hopp till planer på en stor vindpark i området och en eventuell nyöppning av Kaunisvaara-gruvan.
– Vi hoppas på något av det. Det är ju väldigt mycket jojo. Det är inget roligt för oss, varken för företaget eller för personalen, säger Kent.

Nyheter brott

Krögare fälld för människoexploatering

En krögare i Norrköping döms för människoexploatering efter att ha utnyttjat ett par från Bangladesh som gratis arbetskraft. Norrköpings tingsrätt dömer mannen till åtta månader i fängelse.

Publicerad 5 december 2019 Kommentera
Krögare fälld för människoexploatering
Det var människoexploatering när krögaren lurade och utnyttjade ett gift par som gratis arbetskraft, menar Norrköpings tingsrätt. Foto: Colourbox, Carina Andreasson/Mostphotos

Domen som kom i dag är den första i sitt slag. Krögaren åtalades i tingsrätten för att ha lurat två personer från Bangladesh att arbeta gratis på hans krog i Norrköping. Brottsrubriceringen var människoexploatering, ett nytt brott som infördes i brottsbalken under 2018.

Tingsrätten skriver i domen att det är ställt utan rimligt tvivel att krögaren utnyttjat parets svåra situation som nyanlända i Sverige och att han exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor.

Fakta: Människoexploatering

År 2018 infördes brottet människoexploatering i brottsbalken. Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Om offret är under 18 år krävs det inte att något otillbörligt medel som exempelvis våld, hot eller tvång har använts mot dem för att förövaren ska dömas för människoexploatering. Om brottet gäller en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande döms förövaren för grov människoexploatering. Straffet är fängelse i lägst två och högst tio år. Källa: Polisen.se

Som bevisning har åklagaren bland annat använt vittnesmål från andra anställda på restaurangen. Det utsatta paret har vittnat om att de blivit lovade 100 kronor i timmen, samt mat och husrum. Men lönen fick de aldrig, och maten bestod av rester från restaurangen som de enbart tilläts äta på nätterna. De vittnar också om att de varit rädda för krögaren, som vid flera tillfällen hotat dem.

Tingsrätten dömer krögaren till åtta månaders fängelse. Han ska dessutom betala paret sammanlagt drygt 120 000 kronor i ersättning för kränkning och utebliven lön.

Krögaren har hela tiden nekat till anklagelserna. Han menar att paret inte alls arbetat på krogen.

Nyheter ÖVERVAKNING

Hotell-vd smygfilmade anställda

De anställda bytte om, vilade och gick på toaletten – utan en aning om att vd:n kunde se allt de gjorde.

Publicerad 3 december 2019 Kommentera
Hotell-vd smygfilmade anställda
Hotellets vd hade placerat en kamera i personalens vilrum. Foto: Colourbox

Personalen på ett hotell i norra Värmland har ett rum till sitt förfogande. Där kan de bland annat byta om och vila.

I oktober upptäckte en av de anställda en kamera i rummet.

Kameraövervakning i lagen

Privat verksamhet, som hotell, behöver inte särskilt tillstånd för att kamerabevaka. Däremot måste det finnas skäl och ske i enlighet med dataskyddsförordningen.
Den som vill kamerabevaka ska väga sitt eget behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Det ska finnas ett berättigat intresse för att få kamerabevaka, till exempel att förebygga och utreda brott.

Kameran var påslagen och filmade i riktning mot sängen och toaletten. Vd:n själv har uppgett att kameran finns där för att han misstänkte att det pågick oegentligheter.

Flera ur personalen hörde av sig till Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

– Vi har påkallat förhandling med hotellets vd om brott mot mbl och kränkning av de anställda, säger Martin Collander, tillförordnad kassör i avdelning Karlstad.

Personalen har också polisanmält vd:n för kränkande fotografering.

Nyheter INKOMSTFÖRSÄKRING

HRF lanserar inkomstförsäkring

Från den 1 februari 2020 omfattas alla medlemmar i HRF av en inkomstförsäkring. Försäkringen drygar ut a-kassan för den som tjänar mer än taket.

Publicerad 2 december 2019 2 kommentarer
HRF lanserar inkomstförsäkring
Om inte staten kan ge arbetslösa ekonomisk trygghet så får facket göra det, menar HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Därför lanserar förbundet nu en inkomstförsäkring. Foto: Anna-Karin Nilsson

I dag har de flesta fackförbund en inkomstförsäkring. HRF har hittills inte varit ett av dem. Kongressen 2014 beslutade att förbundet inte skulle ha en. Man ansåg att politiken måste se till att a-kassan förbättras, så att den faktiskt ger 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Men vid den senaste kongressen lät det annorlunda.

– Vi har inte ändrat oss ideologiskt, men eftersom politiken inte har förmått skapa en trygg arbetslöshetsförsäkring beslutades att vi skulle införa en inkomstförsäkring, om ekonomin tillät det. Nu har vi kommit fram till att vi har råd, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Taket i a-kassan ligger på 25 025 kronor. Det betyder att den som tjänar under det beloppet får ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Alla som tjänar mer får 80 procent av 25 025 kronor. Det är för dem som inkomstförsäkringen ger extra pengar. HRF räknar med att runt 30 procent av medlemmarna ligger över taket.

Så funkar inkomstförsäkringen:

  • Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i Hotell- och restaurangfacket. Kostnaden kommer att bäras av de medlemmar som kan få ut ersättning.
  • För att få ersättning måste du också vara medlem i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, och uppfylla villkoren för inkomstbaserad ersättning.
  • Man ska ha varit medlem i 12 månader för att få ersättning. Det gäller dock inte den som är medlem i HRF och HRAK före den 1 februari nästa år.
  • För den som tjänar över 25 025 kronor i månaden täcker försäkringen dag 1-100 av arbetslöshet. Exempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden. Från a-kassan får du 14 501 kronor efter skatt. HRF:s inkomstförsäkring ger dig ytterligare 2 660 kronor, skattefritt.
  • Den som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden får 80 procent av sin tidigare lön genom a-kassan de första 100 dagarna som arbetslös. När a-kasseersättningen sjunker till 75 procent fyller HRF:s inkomstförsäkring på för den här gruppen, så att de får motsvarande 80 procent upp till 25 025 kronor per månad.
  • Det finns möjlighet att teckna en frivillig tilläggsförsäkring, så att man får mellan 100 och 200 extra dagar med inkomstförsäkring.

Inkomstförsäkringen ger 80 procent av inkomst upp till 50 000 kronor i månaden, i 100 dagar.
Efter 100 dagar sjunker ersättningen från a-kassan, från max 910 kronor per dag till max 760 kronor. Då kommer inkomstförsäkringen rikta sig till dem som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden, så att de får 80 procent av sin tidigare lön.

– I den inkomstgruppen ligger de flesta av våra medlemmar. Att också de får en utfyllnad av inkomsten känns viktigt för oss, säger Per Persson.

Försäkringen gäller från den 1 februari nästa år. De som är medlemmar då har möjlighet att få ersättning direkt. Den som går med i förbundet efter den 1 februari får vänta tolv månader innan försäkringen kan ge pengar vid arbetslöshet. Förutsättningen är att man också är med i HRAK.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i HRF. Samtidigt ser man nu över avgiftssystemet. Enligt ett förslag kommer den nya avgiftsmodellen innebära högre kostnader för vissa, och lägre för andra. Men den nya beräkningsmodellen är inte en konsekvens av inkomstförsäkringen, enligt Pim van Dorpel, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.

– Redan 2017 gjorde vi en ekonomiutredning, dels för att vi hade svårt att nå balans i ekonomin och dels för att den solidariska medlemsavgiften inte riktigt fungerade som tänkt. Det var för få avgiftsklasser. I det nya systemet kommer det inte bli så märkbar skillnad i medlemsavgift när man höjer sin inkomst.

Per Persson tror att försäkringen kommer att få effekter på mer än medlemmarnas plånböcker.

– Trygga människor vågar mer. De vågar byta jobb, köpa bostad och bilda familj. Det bästa vore om en sådan här försäkring inte behövdes. Men när inte samhället kan ordna tryggheten får facket göra det, säger Per Persson.

Texten har uppdaterats

Fråga om jobbet.
84
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här