Nyheter återbesök

Hälften fick sluta när asylboendet upphörde

Hotellrevyn hörde av sig till några av alla intressanta medlemmar och arbetsplatser vi besökt de senaste åren, för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi börjar på hotell Smedjan i Pajala.

Publicerad 11 september 2017
Hälften fick sluta när asylboendet upphörde
Hur gick det för hotell Smedjan i Pajala? Foto: Tomas Bergman
Kent Nilsson. Foto: Tomas Bergman

När Hotellrevyn hälsade på gänget på hotell Smedjan i Pajala förra gången var det sommar och det låg optimism i luften. Under flera år hade gruvkonkurser och minskande befolkning gjort framtidsutsikter dystra för hotellet och dess personal.

Men då, i augusti 2016, såg saker ut att vända. Hotellet hade fått en ny gästkategori: asyl­sökande.
Smedjan hade fått nyanställa och ägaren Kent Nilsson såg med hopp på framtiden, för både hotellet och Pajala.
– Vi drog en vinstlott. Hela Pajala har dragit en vinstlott, sade han då.

Jaana Kangas. Foto: Tomas Bergman

Nu, ett år senare, är situationen en annan. Kent berättar att Smedjan återigen gått igenom ett stålbad.
– När asylerna var här var det riktigt trevligt och allt snurrade på. Men under hösten slutade Migrationsverket skicka hit folk. I november 2016 var de borta allihop. Konsekvensen är att vi har fått halvera arbetsstyrkan. Det är kämpigt igen.

En som har slutat är kocken Jaana Kangas som vi träffade sist. Hon jobbar numera åt kommunen, bland annat med att laga mat till förskolor.
–  Jag har jobbat i över 20 år i branschen och ville testa något annat. Det är ett annat tempo, men jag saknar branschen lite, säger hon.
Jaana bytte jobb redan innan Smedjan förlorade de asylsökande. När möjligheten dök upp var det bäst att passa på, säger hon.
– Det var ett bra läge att byta jobb. Nu är det svårare med jobb.

Stas Shyrin. Foto: Tomas Bergman

Kvar i restaurangköket är däremot Stas Shyrin från Ukraina. För ett år sedan var han asyl­sökande och hade fått jobb som restaurang­biträde på Smedjan. Stas och hans familj väntade på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Strax efter vårt besök kom det.
– Sverige låter inte ukrainare stanna, säger Stas.
Räddningen har varit jobbet på Smedjan. Tack vare det har Stas kunnat ansöka om arbetstillstånd.

Nu väntar familjen återigen på besked. Under tiden går deras dotter, som nu hunnit bli tre år, på förskola och har lärt sig både svenska och ryska. Stas har också utvecklats på Smedjan, säger han.
– Jag har vuxit här. Nu får jag laga mer mat. Det är kul.
Förhoppningen är fortfarande att familjen så småningom ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Men väntan på besked är tärande, säger Stas.
– Vi väntar och väntar och väntar.

Detta har hänt

  • December 2014 Gruvan i Kaunisvaara går i konkurs, det påverkar hela bygden. Smedjan måste säga upp personal.
  • September 2015 Smedjan får avtal med Migrationsverket, om måltider och boende för asylsökande. Hotellet kan nyanställa.
  • Juni 2016 Hotellrevyn hälsar på. Verksamheten går bra. En del av de nyanställda är asylsökande som tidigare bott på hotellet.
  • November 2016 Alla asylsökande har lämnat hotellet och det kommer inga nya.
  • Juni 2017 Det är återigen kämpigt för Smedjan. Hotellet har fått säga upp personal. Hoppet står till att gruvan öppnar igen och planerna på en vindpark.

Det var inte bara Smedjan som förlorade sina asylsökande. Det senaste året har Migrationsverket genomfört en stor avveckling av asylboenden över hela landet.
Orsaken är helt enkelt att de asylsökande har blivit färre. Smedjans ägare Kent Nilsson tycker att Migrationsverket borde prioriterat att ha kvar boenden på mindre orter, som Pajala.
– Av någon anledning väljer man att skicka asylsökande till Malmö, Göteborg och Stockholm i stället för hit. Här finns all service och infrastruktur och integrationen har fungerat jättebra. Men man kanske inte måste förstå allt.

Smedjan, och kanske även Pajala, sätter nu sitt hopp till planer på en stor vindpark i området och en eventuell nyöppning av Kaunisvaara-gruvan.
– Vi hoppas på något av det. Det är ju väldigt mycket jojo. Det är inget roligt för oss, varken för företaget eller för personalen, säger Kent.

Nyheter LAS

Las-förslaget får hård kritik

Ett rungande nej från LO. Det framgår när remisserna på statens utredning av las-frågorna har presenterats. Professor Birgitta Nyström varnar dessutom för minskad vilja att teckna kollektivavtal.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Las-förslaget får hård kritik
Att så många som fem personer föreslås kunna undantas från turordningen kan på sikt minska företagens lust att teckna kollektivavtal, tror både LO och Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet. Foto: Istockphoto

I går gick tiden ut för 57 remissinstanser att tycka till om den utredning som ska ligga till grund för en ny lag om anställningsskydd. Att LO och andra fackliga organisationer helt sågar utredningens förslag är inte förvånande. Inte heller att arbetsgivarorganisationerna i stor utsträckning ställer sig bakom.

Syftet med den så kallade Toijer-utredningen är att modernisera arbetsrätten. Las-kritiker menar att lagen är föråldrad och inte passar dagens arbetsliv. Utredningen innehåller förslag som gör det lättare och billigare för företag att göra sig av med personal, men också konstruktioner som syftar till att anställda får mer kompetensutveckling.

Många remissinstanser invänder dock mot kompetensutvecklings-biten. Man anser att det är svårt att lagstifta om, och dessutom att arbetsgivarnas förpliktelser är för oklara.

Flera instämmer i LO:s och övriga fackliga organisationers invändningar om att balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare rubbas. Konjunkturinstitutet skriver bland annat att den ekonomiska risken flyttas från arbetsgivare till anställd.

Utredningen föreslår flera lättnader för mindre arbetsgivare, när det gäller turordning och anställningsskydd.
– Jobbar du på ett företag med 15 anställda eller färre försvinner din anställningstrygghet helt. I praktiken innebär det att du kan bli provanställd på livstid, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.Birgitta Nyström

Birgitta Nyström. Foto: Lunds universitet

En av dem som anser att förslagen saknar balans är Birgitta Nyström, professor i juridik vid Lunds universitet.
– Jag tycker att den Toijerska utredningen fick ett väldigt konstigt uppdrag genom att man har pekat ut exakt vilka delar den ska titta på. Det går inte. Lagen måste utredas i sin helhet. Annars blir det obalans.

Hon varnar för att regler om att arbetsgivare ska kunna undanta fem anställda från turordningen kommer att minska viljan att teckna kollektivavtal.
– Det är ju en poäng med den här stelbenta sist in-först ut, att man kan lösa det själva genom kollektivavtal. Undersökningar visar att i de flesta fall gör man en avtalsturlista, där de som förlorar sin plats i turordningen kompenseras ekonomiskt. En arbetsgivare som önskar få fram en lista som inte strikt följer senioritetsprincipen har incitament att teckna avtal. Om man får undanta fem personer minskar man det incitamentet.

Den statliga utredningen hade kunnat skrotas om parterna enats om ett nytt huvudavtal. Men LO sade nej, man ansåg att det bud som fanns gav de anställda för lite trygghet. Flera instanser har föreslagit att det budet ändå ska ligga till grund för lag, eftersom både tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv sade ja.

– Mitt tips är att det blir det avtalet lagstiftaren kommer att snegla på, i synnerhet som även Saco anslutit sig. LO representerar inte alla löntagare längre. Lägger man ihop TCO och Saco är de fler. Jag tror att det väger tungt. Visar man parterna respekt och tar deras förslag som grund för lagen så kanske även fler LO-förbund kan säga att det är bättre än utredningen åtminstone, säger Birgitta Nyström.

Nyheter TRÄNGSEL

Mindre trängsel efter lokala regler

Uppsala blev först i landet med lokala covid-regler. Det märks på restauranger och barer, tycker trängselinspektören Fredrik Rimsén.

Publicerad 27 oktober 2020 Kommentera
Mindre trängsel efter lokala regler
Fredrik Rimsén är inspektör i Uppsala. Han tror att de lokala restriktionerna har inneburit mindre trängsel. Foto: Johan Alp

Klockan 22.30 i fredags kväll gav sig Fredrik Rimsén och en kollega från Uppsala kommuns miljöförvaltning ut på stan för att undersöka trängselläget. Med sig hade de en lista på ställen som tidigare fått anmärkningar.
– Nu såg det bra ut, de ställena hade ingen trängsel. Över huvud taget var det lugnt på stan. Då blir det förstås lättare för krogarna att hålla på reglerna, säger Fredrik Rimsén, livsmedelsinspektör.

Inspektörerna besökte restauranger, barer och en nationspub.
– På nationen satt en del gäster så att sällskapen kom lite för nära varandra. Den hade ganska små rum, det bidrog till trängseln.

Han hade med sig en tumstock, men använde den inte den här kvällen. Ögon- och armmått fick räcka.

Krogarna vet vad som gäller när inspektörerna dyker upp.
– Påpekar vi något brukar de självmant rätta till det. Står till exempel borden för tätt brukar de säga att de har försökt men att det är svårt att styra folk, särskilt om de är berusade.

Klockan två på natten avslutades inspektionen. En nattklubb stod på listan. De höll sig till reglerna som numera förbjuder danstillställningar för mer än 50 personer.

Fredrik Rimsén tror att de lokala covidråden är en förklaring till att det var så pass lite folk ute. När allt fler i Uppsala smittades av covid uppmanade Folkhälsomyndigheten och den regionala smittskyddsläkaren Uppsalaborna att undvika kollektivtrafiken och kontakter med andra än dem de bor med.
– Vi hoppades att det skulle bli som det nu blev, det vill säga mindre trängsel. Men med tiden kan restriktionernas effekt på trängsel minska, säger Fredrik Rimsén.

Region Uppsala och Uppsala universitet har ett projekt för att spåra smittan i länet. De flesta tror sig ha smittats i familjen, på arbetsplatsen eller en privat träff. 14 procent tror att de smittats på en pub, nation, krog eller kafé, enligt Dagens Nyheter.

De lokala restriktionerna gäller till den 3 november men kan förlängas.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Krogar dåliga på att förebygga belastning

Det finns stora brister i hur arbetsplatser hanterar risken för belastningsskador. Det visar Arbetsmiljöverkets senaste inspektion. Restaurangerna hörde till de tre verksamheter som fick flest anmärkningar.

Publicerad 26 oktober 2020 Kommentera
Krogar dåliga på att förebygga belastning
Restauranger har ofta brister när det gäller att förebygga belastningsskador. Foto: Mostphotos

Arbetsmiljöverket har under två veckor inspekterat 1 390 arbetsplatser för att undersöka vad de gör för att minimera risken för belastningsskador. Detta är alla arbetsplatser skyldiga att göra, genom att undersöka, riskbedöma och informera.

Inspektionerna visar att det förebyggande arbetet inte sköts som det ska. Fler än hälften av arbetsplatserna med 5 till 19 anställda hade brister, liksom nästan hälften av dem med 20 till 49 anställda. Det var något bättre på större arbetsplatser.
– Den vanligaste bristen var att de inte undersökt och riskbedömt tillräckligt. En del hade inte gjort det alls, andra hade gjort det men missat något, säger Heli Aarnipuro på Arbetsmiljöverket.

De tre verksamheter som fick flest anmärkningar var restauranger, handel och flyttjänster. Övriga inspekterade var bland annat tillverkningsindustri, bilverkstäder och begravningsbyråer.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här