Nyheter återbesök

Hälften fick sluta när asylboendet upphörde

Hotellrevyn hörde av sig till några av alla intressanta medlemmar och arbetsplatser vi besökt de senaste åren, för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi börjar på hotell Smedjan i Pajala.

Publicerad 11 september 2017
Hälften fick sluta när asylboendet upphörde
Hur gick det för hotell Smedjan i Pajala? Foto: Tomas Bergman
Kent Nilsson. Foto: Tomas Bergman

När Hotellrevyn hälsade på gänget på hotell Smedjan i Pajala förra gången var det sommar och det låg optimism i luften. Under flera år hade gruvkonkurser och minskande befolkning gjort framtidsutsikter dystra för hotellet och dess personal.

Men då, i augusti 2016, såg saker ut att vända. Hotellet hade fått en ny gästkategori: asyl­sökande.
Smedjan hade fått nyanställa och ägaren Kent Nilsson såg med hopp på framtiden, för både hotellet och Pajala.
– Vi drog en vinstlott. Hela Pajala har dragit en vinstlott, sade han då.

Jaana Kangas. Foto: Tomas Bergman

Nu, ett år senare, är situationen en annan. Kent berättar att Smedjan återigen gått igenom ett stålbad.
– När asylerna var här var det riktigt trevligt och allt snurrade på. Men under hösten slutade Migrationsverket skicka hit folk. I november 2016 var de borta allihop. Konsekvensen är att vi har fått halvera arbetsstyrkan. Det är kämpigt igen.

En som har slutat är kocken Jaana Kangas som vi träffade sist. Hon jobbar numera åt kommunen, bland annat med att laga mat till förskolor.
–  Jag har jobbat i över 20 år i branschen och ville testa något annat. Det är ett annat tempo, men jag saknar branschen lite, säger hon.
Jaana bytte jobb redan innan Smedjan förlorade de asylsökande. När möjligheten dök upp var det bäst att passa på, säger hon.
– Det var ett bra läge att byta jobb. Nu är det svårare med jobb.

Stas Shyrin. Foto: Tomas Bergman

Kvar i restaurangköket är däremot Stas Shyrin från Ukraina. För ett år sedan var han asyl­sökande och hade fått jobb som restaurang­biträde på Smedjan. Stas och hans familj väntade på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Strax efter vårt besök kom det.
– Sverige låter inte ukrainare stanna, säger Stas.
Räddningen har varit jobbet på Smedjan. Tack vare det har Stas kunnat ansöka om arbetstillstånd.

Nu väntar familjen återigen på besked. Under tiden går deras dotter, som nu hunnit bli tre år, på förskola och har lärt sig både svenska och ryska. Stas har också utvecklats på Smedjan, säger han.
– Jag har vuxit här. Nu får jag laga mer mat. Det är kul.
Förhoppningen är fortfarande att familjen så småningom ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Men väntan på besked är tärande, säger Stas.
– Vi väntar och väntar och väntar.

Detta har hänt

  • December 2014 Gruvan i Kaunisvaara går i konkurs, det påverkar hela bygden. Smedjan måste säga upp personal.
  • September 2015 Smedjan får avtal med Migrationsverket, om måltider och boende för asylsökande. Hotellet kan nyanställa.
  • Juni 2016 Hotellrevyn hälsar på. Verksamheten går bra. En del av de nyanställda är asylsökande som tidigare bott på hotellet.
  • November 2016 Alla asylsökande har lämnat hotellet och det kommer inga nya.
  • Juni 2017 Det är återigen kämpigt för Smedjan. Hotellet har fått säga upp personal. Hoppet står till att gruvan öppnar igen och planerna på en vindpark.

Det var inte bara Smedjan som förlorade sina asylsökande. Det senaste året har Migrationsverket genomfört en stor avveckling av asylboenden över hela landet.
Orsaken är helt enkelt att de asylsökande har blivit färre. Smedjans ägare Kent Nilsson tycker att Migrationsverket borde prioriterat att ha kvar boenden på mindre orter, som Pajala.
– Av någon anledning väljer man att skicka asylsökande till Malmö, Göteborg och Stockholm i stället för hit. Här finns all service och infrastruktur och integrationen har fungerat jättebra. Men man kanske inte måste förstå allt.

Smedjan, och kanske även Pajala, sätter nu sitt hopp till planer på en stor vindpark i området och en eventuell nyöppning av Kaunisvaara-gruvan.
– Vi hoppas på något av det. Det är ju väldigt mycket jojo. Det är inget roligt för oss, varken för företaget eller för personalen, säger Kent.

Nyheter Internationellt

HRF vill stoppa könsbaserat våld

I dag börjar världsfacket en kampanj för att få igenom en internationell konvention mot könsbaserat våld på jobbet. –Det skulle betyda mycket för hotell- och restaurangarbetare runt om i världen, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 14 februari 2018 Kommentera
HRF vill stoppa könsbaserat våld
Runt 35 procent av världens kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Foto: Istockphoto

Sedan flera år tillbaka har den internationella fackföreningsrörelsen arbetat för en ILO-konvention mot könsbaserat våld på jobbet. Arbetet har gett resultat, i sommar ska frågan diskuteras för första gången på ILO:s internationella arbetskonferens.

Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Anna-Karin Nilsson

Men många stater stödjer inte konventionen och därför startar nu världsfacket ITUC den globala kampanjen ”Stop gender-based violence at work”.
– Metoo-rörelsen har ju visat vilket enormt samhällsproblem det här är. En ILO-konvention mot könsbaserat våld i arbetslivet skulle betyda mycket för kvinnor inom hotell- och restaurangbranschen runt om i världen. Många arbetar under hemska villkor, och trakasserierna kan komma från arbetsgivare och kollegor såväl som från kunder och gäster, säger Hotell- och restaurangfackets ordförande Malin Ackholt.

Fakta: ILO och Världsfacket ITUC

ILO är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. I dag har ILO över 180 konventioner. Medlemsländerna kan välja att skriva under och ratificera konventionerna, det vill säga justera sin lagstiftning efter dem så att de blir till lag i landet.

Världsfacket ITUC organiserar 181 miljoner arbetare i 163 länder och regioner världen över.

Runt 818 miljoner kvinnor har upplevt sexuellt eller fysiskt våld i hemmet, på offentliga platser eller på arbetsplatsen, enligt statistik från FN. Det motsvarar 35 procent av världens kvinnor. I vissa länder är siffran upp emot 70 procent. Malin Ackholt menar att en internationell konvention mot könsbaserat våld kan vara ett viktigt verktyg, även om ILO inte har några sanktionsmöjligheter mot länder som bryter mot den.
– Det blir ändå en slags ”name and shame” effekt. Det är viktigt att Sverige ratificerar konventionen och blir ett föregångsland på det här området. Ju fler länder som skriver under, desto högre status får de här frågorna, säger Malin Ackholt.

Den internationella kampanjen ”Stop gender-based violence at work” pågår från den 14 februari till och med internationella kvinnodagen den 8 mars.

 

Nyheter kollektivavtal

Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal

Företagare i hotell- och restaurangbranschen är mer positiva till kollektivavtal än företag i andra branscher. Det visar en ny rapport som presenterades i dag.

Publicerad 13 februari 2018 Kommentera
Branschföretag gör tummen upp för kollektivavtal
Kollektivavtalet mellan HRF och Visita, det så kallade Gröna Riks. Foto: Anna-Karin Nilsson

Sju av tio företag i hotell- och restaurangbranschen har kollektivavtal. Det är högst andel av alla branscher, visar rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” som presenterades i dag. Bakom rapporten står Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som bland annat gjort en stor enkätundersökning för att ta reda på hur företagen ser på kollektivavtalen.
– Företag som har kollektivavtal tycker att de ger företaget ett gott anseende och en bra relation till de anställda. De som inte har det tycker i större utsträckning att avtalen är krångliga och att det är dyrt, sade professor Lars Calmfors, när han presenterade rapporten.

Om rapporten

Rapporten ”Hur fungerar kollektivavtalen?” ges ut av Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER. Rådet består av experter som analyserar hur arbetsmarknaden fungerar, utifrån lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik. AER är instiftat av Svenskt Näringsliv men arbetar oberoende.

Läs rapporten här: www.arbetsmarknadsekonomiskaradet.se/download/1605/

Rapporten visar också att synen på kollektivavtalen skiljer sig mycket mellan olika branscher. Mest negativa var företag i byggbranschen. Mest positiva var arbetsgivarna i hotell- och restaurangbranschen, vilket förvånade rapportförfattarna.
– Man kunde ha förväntat sig att företagen i handeln och inom hotell- och restaurang skulle haft ungefär samma syn på kollektivavtalen, eftersom det finns många likheter mellan branscherna. Men det visade sig att det generellt var en betydligt mer positiv syn i hotell- och restaurangbranschen, sade Lars Calmfors.

Som en möjlig förklaring till det nämnde han att företagen inom handeln till exempel är missnöjda med ob-tilläggen, som de uppfattar som höga.

Forskarna har också undersökt hur vanligt det är med lokala fackklubbar. I hotell- och restaurangbranschen är det bara två procent av företagen som har lokala fackklubbar, vilket är den lägsta andelen av alla branscher.
– På företag där det finns en lokal fackklubb tycker man att det underlättar kommunikationen med de anställda och att det är lättare att förankra olika beslut, sade Lars Calmfors.

Nyheter Utbildning

Kockutbildare i blåsväder

Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Men efter en granskning har brister i deras SFI-utbildning upptäckts. –Vi följer företaget efter avslöjandet, säger Petter Carolusson, chef på Arbetsförmedlingen.

Publicerad 9 februari 2018 Kommentera
Kockutbildare i blåsväder
Företaget Astar är den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Foto: Colourbox

Företaget Astar håller i utbildningen ”Restaurang och storhushåll” på 37 orter i Sverige. Det gör företaget till den största leverantören av arbetsmarknadsutbildningar för kockar. Astar är också en stor leverantör av utbildning i svenska för invandrare, SFI, som köps av kommunen. En granskning gjord av Kalla fakta visar att företagets SFI-utbildning har stora brister. Bland annat utlovades två lärare om antalet elever var fler än 20. Men granskningen visar att en lärare kunde vara själv med 60 elever.

Petter Carolusson är enhetschef för externa tjänster på Arbetsförmedlingen. Han berättar att det kommit in klagomål på Astars utbildningar inom restaurang och storhushåll, där kockyrket ingår.
– Just nu pågår några ärenden som gäller den utbildningen, men Astar är inte ensamma om att ha ärenden på sig. Självklart följer vi utvecklingen efter avslöjandena i tv, säger han.

Det var i början av 2017 som Astar tecknade avtal med Arbetsförmedlingen om att hålla utbildningar inom restaurang och storhushåll. Upphandlingen gäller i två år. Lärartätheten ska enligt upphandlingen vara en lärare på 15 elever under praktiska moment, och en lärare på 20 elever under teoretiska moment.

Men Arbetsförmedlingen kommer inte att göra några extrakontroller av Astars kockutbildningar efter uppgifterna om lärarbristen på SFI-utbildningen.
– Vi har en uppföljningsmodell som är väl utarbetad. Kommer det in klagomål så gör vi oanmälda inspektioner. Vi kommer inte göra några kontroller utöver det vanliga på grund av avslöjandena, säger Petter Carolusson.

Mikael Torkeli som är försäljningschef för Astar tillbakavisar uppgifterna om bristerna i SFI-utbildningen. När det gäller kockutbildningen menar han att lärartätheten är god.
– Vi uppfyller de krav som finns i avtalet med Arbetsförmedlingen, säger Mikael Torkeli.

Fråga om jobbet.
131
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- & Restaurangbranschen.

Varje vecka. Direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.