Nyheter återbesök

Hälften fick sluta när asylboendet upphörde

Hotellrevyn hörde av sig till några av alla intressanta medlemmar och arbetsplatser vi besökt de senaste åren, för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi börjar på hotell Smedjan i Pajala.

Publicerad 11 september 2017
Hälften fick sluta när asylboendet upphörde
Hur gick det för hotell Smedjan i Pajala? Foto: Tomas Bergman
Kent Nilsson. Foto: Tomas Bergman

När Hotellrevyn hälsade på gänget på hotell Smedjan i Pajala förra gången var det sommar och det låg optimism i luften. Under flera år hade gruvkonkurser och minskande befolkning gjort framtidsutsikter dystra för hotellet och dess personal.

Men då, i augusti 2016, såg saker ut att vända. Hotellet hade fått en ny gästkategori: asyl­sökande.
Smedjan hade fått nyanställa och ägaren Kent Nilsson såg med hopp på framtiden, för både hotellet och Pajala.
– Vi drog en vinstlott. Hela Pajala har dragit en vinstlott, sade han då.

Jaana Kangas. Foto: Tomas Bergman

Nu, ett år senare, är situationen en annan. Kent berättar att Smedjan återigen gått igenom ett stålbad.
– När asylerna var här var det riktigt trevligt och allt snurrade på. Men under hösten slutade Migrationsverket skicka hit folk. I november 2016 var de borta allihop. Konsekvensen är att vi har fått halvera arbetsstyrkan. Det är kämpigt igen.

En som har slutat är kocken Jaana Kangas som vi träffade sist. Hon jobbar numera åt kommunen, bland annat med att laga mat till förskolor.
–  Jag har jobbat i över 20 år i branschen och ville testa något annat. Det är ett annat tempo, men jag saknar branschen lite, säger hon.
Jaana bytte jobb redan innan Smedjan förlorade de asylsökande. När möjligheten dök upp var det bäst att passa på, säger hon.
– Det var ett bra läge att byta jobb. Nu är det svårare med jobb.

Stas Shyrin. Foto: Tomas Bergman

Kvar i restaurangköket är däremot Stas Shyrin från Ukraina. För ett år sedan var han asyl­sökande och hade fått jobb som restaurang­biträde på Smedjan. Stas och hans familj väntade på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Strax efter vårt besök kom det.
– Sverige låter inte ukrainare stanna, säger Stas.
Räddningen har varit jobbet på Smedjan. Tack vare det har Stas kunnat ansöka om arbetstillstånd.

Nu väntar familjen återigen på besked. Under tiden går deras dotter, som nu hunnit bli tre år, på förskola och har lärt sig både svenska och ryska. Stas har också utvecklats på Smedjan, säger han.
– Jag har vuxit här. Nu får jag laga mer mat. Det är kul.
Förhoppningen är fortfarande att familjen så småningom ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Men väntan på besked är tärande, säger Stas.
– Vi väntar och väntar och väntar.

Detta har hänt

  • December 2014 Gruvan i Kaunisvaara går i konkurs, det påverkar hela bygden. Smedjan måste säga upp personal.
  • September 2015 Smedjan får avtal med Migrationsverket, om måltider och boende för asylsökande. Hotellet kan nyanställa.
  • Juni 2016 Hotellrevyn hälsar på. Verksamheten går bra. En del av de nyanställda är asylsökande som tidigare bott på hotellet.
  • November 2016 Alla asylsökande har lämnat hotellet och det kommer inga nya.
  • Juni 2017 Det är återigen kämpigt för Smedjan. Hotellet har fått säga upp personal. Hoppet står till att gruvan öppnar igen och planerna på en vindpark.

Det var inte bara Smedjan som förlorade sina asylsökande. Det senaste året har Migrationsverket genomfört en stor avveckling av asylboenden över hela landet.
Orsaken är helt enkelt att de asylsökande har blivit färre. Smedjans ägare Kent Nilsson tycker att Migrationsverket borde prioriterat att ha kvar boenden på mindre orter, som Pajala.
– Av någon anledning väljer man att skicka asylsökande till Malmö, Göteborg och Stockholm i stället för hit. Här finns all service och infrastruktur och integrationen har fungerat jättebra. Men man kanske inte måste förstå allt.

Smedjan, och kanske även Pajala, sätter nu sitt hopp till planer på en stor vindpark i området och en eventuell nyöppning av Kaunisvaara-gruvan.
– Vi hoppas på något av det. Det är ju väldigt mycket jojo. Det är inget roligt för oss, varken för företaget eller för personalen, säger Kent.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här