Nyheter återbesök

Hälften fick sluta när asylboendet upphörde

Hotellrevyn hörde av sig till några av alla intressanta medlemmar och arbetsplatser vi besökt de senaste åren, för att kolla vad som hänt sedan sist. Vi börjar på hotell Smedjan i Pajala.

Publicerad 11 september 2017
Hälften fick sluta när asylboendet upphörde
Hur gick det för hotell Smedjan i Pajala? Foto: Tomas Bergman
Kent Nilsson. Foto: Tomas Bergman

När Hotellrevyn hälsade på gänget på hotell Smedjan i Pajala förra gången var det sommar och det låg optimism i luften. Under flera år hade gruvkonkurser och minskande befolkning gjort framtidsutsikter dystra för hotellet och dess personal.

Men då, i augusti 2016, såg saker ut att vända. Hotellet hade fått en ny gästkategori: asyl­sökande.
Smedjan hade fått nyanställa och ägaren Kent Nilsson såg med hopp på framtiden, för både hotellet och Pajala.
– Vi drog en vinstlott. Hela Pajala har dragit en vinstlott, sade han då.

Jaana Kangas. Foto: Tomas Bergman

Nu, ett år senare, är situationen en annan. Kent berättar att Smedjan återigen gått igenom ett stålbad.
– När asylerna var här var det riktigt trevligt och allt snurrade på. Men under hösten slutade Migrationsverket skicka hit folk. I november 2016 var de borta allihop. Konsekvensen är att vi har fått halvera arbetsstyrkan. Det är kämpigt igen.

En som har slutat är kocken Jaana Kangas som vi träffade sist. Hon jobbar numera åt kommunen, bland annat med att laga mat till förskolor.
–  Jag har jobbat i över 20 år i branschen och ville testa något annat. Det är ett annat tempo, men jag saknar branschen lite, säger hon.
Jaana bytte jobb redan innan Smedjan förlorade de asylsökande. När möjligheten dök upp var det bäst att passa på, säger hon.
– Det var ett bra läge att byta jobb. Nu är det svårare med jobb.

Stas Shyrin. Foto: Tomas Bergman

Kvar i restaurangköket är däremot Stas Shyrin från Ukraina. För ett år sedan var han asyl­sökande och hade fått jobb som restaurang­biträde på Smedjan. Stas och hans familj väntade på besked om de skulle få stanna i Sverige eller inte. Strax efter vårt besök kom det.
– Sverige låter inte ukrainare stanna, säger Stas.
Räddningen har varit jobbet på Smedjan. Tack vare det har Stas kunnat ansöka om arbetstillstånd.

Nu väntar familjen återigen på besked. Under tiden går deras dotter, som nu hunnit bli tre år, på förskola och har lärt sig både svenska och ryska. Stas har också utvecklats på Smedjan, säger han.
– Jag har vuxit här. Nu får jag laga mer mat. Det är kul.
Förhoppningen är fortfarande att familjen så småningom ska kunna få uppehållstillstånd i Sverige. Men väntan på besked är tärande, säger Stas.
– Vi väntar och väntar och väntar.

Detta har hänt

  • December 2014 Gruvan i Kaunisvaara går i konkurs, det påverkar hela bygden. Smedjan måste säga upp personal.
  • September 2015 Smedjan får avtal med Migrationsverket, om måltider och boende för asylsökande. Hotellet kan nyanställa.
  • Juni 2016 Hotellrevyn hälsar på. Verksamheten går bra. En del av de nyanställda är asylsökande som tidigare bott på hotellet.
  • November 2016 Alla asylsökande har lämnat hotellet och det kommer inga nya.
  • Juni 2017 Det är återigen kämpigt för Smedjan. Hotellet har fått säga upp personal. Hoppet står till att gruvan öppnar igen och planerna på en vindpark.

Det var inte bara Smedjan som förlorade sina asylsökande. Det senaste året har Migrationsverket genomfört en stor avveckling av asylboenden över hela landet.
Orsaken är helt enkelt att de asylsökande har blivit färre. Smedjans ägare Kent Nilsson tycker att Migrationsverket borde prioriterat att ha kvar boenden på mindre orter, som Pajala.
– Av någon anledning väljer man att skicka asylsökande till Malmö, Göteborg och Stockholm i stället för hit. Här finns all service och infrastruktur och integrationen har fungerat jättebra. Men man kanske inte måste förstå allt.

Smedjan, och kanske även Pajala, sätter nu sitt hopp till planer på en stor vindpark i området och en eventuell nyöppning av Kaunisvaara-gruvan.
– Vi hoppas på något av det. Det är ju väldigt mycket jojo. Det är inget roligt för oss, varken för företaget eller för personalen, säger Kent.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här