Över åtta av tio arbetsplatser inom hotell- och restaurangbranschen har brister när det gäller att hantera kemikalier. Det visar Arbetsmiljöverkets stora inspektion av kemiska risker på jobbet.

Under två år har Arbetsmiljöverket inspekterat kemiska risker på 3 600 arbetsplatser. Arbetsgivare är skyldiga att ha kontroll på de kemiska riskerna, göra riskbedömning och informera sina anställda om hur de ska hantera kemikalier på ett säkert sätt. Men åtta av tio arbetsplatser har haft brister som lett till att de fått inspektionsmeddelanden.
Av de 488 hotell- och restaurangarbetsplatser som inspekterades fick 412 ett sådant påpekande.
– Oftast handlade det om krav på förteckningar och riskbedömningar. Vår tolkning är att arbetsgivarna ofta brister i kunskap. De måste bli bättre på att hantera kemiska risker på jobbet, säger Elin Löfström-Engdahl, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Rengöringsmedel innehåller ofta farliga kemiska produkter. Det gäller såväl de som används inom städ som vid rengöring av bassänger.
– När man städar jobbar man mycket med våta händer och redan det innebär risk för hudallergier och eksem.
Frityrolja är inte farlig när den är kall, men upphettad räknas den som en kemisk risk eftersom den kan ge brännskador.
– Man ska tömma ut olja när den är kall, men ibland är det inte möjligt, till exempel när man har öppet dygnet runt. Då måste man ha rätt skyddsutrustning och tekniska lösningar för att göra detta.
En annan risk som man kanske inte tänker på är koldioxid till kolsyrade drycker.
– Koldioxid är en tung gas. Om den läcker ut tränger den undan syre, så det är viktigt att man förvarar stora flaskor på ett bra sätt. De ska inte ställas undan i slutna utrymmen med dålig ventilation.
Många arbetsgivare har koll på de kemikalier som har varningssymboler, men missar risker som uppstår i verksamheten, säger Elin Löfström-Engdahl.
– Ett exempel på det är mjöldamm, som kan vara hälsofarligt och orsaka exempelvis astma.
Mer om inspektionerna
Det är heller inte sagt att ens de märkta produkterna hanteras som de ska. Till exempel händer det att informationen inte ges på rätt sätt.
– Arbetsgivaren måste både informera och kontrollera att de som ska använda produkterna har förstått, genom att be dem återberätta exempelvis hur de ska göra när de städar ett rum, eller genom att göra stickprov.
Branschen är extra utsatt på grund av de många unga och säsongsanställda arbetstagarna, som riskerar att inte nås av information, menar Elin Löfström-Engdahl.