Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Facket tar inte plats i bolagsstyrelserna

Facket är osynligt i bolagsstyrelserna, trots rätten att ha med sina representanter. Bara 2,2 procent av bolagen i hotell- och restaurangbranschen har facklig representation. Det är den bransch där facket är sämst representerat, visar en undersökning i Kommunalarbetaren.

Publicerad 18 november 2015
Facket tar inte plats i bolagsstyrelserna
Janne Wallmark är servitör på Scandic Opalen i Göteborg.

I alla privata företag, som har kollektivavtal, med mer än 25 anställda, har facket rätt till plats i bolagsstyrelsen. Två ledamöter och två suppleanter får väljas av de största facken på arbetsplatsen. Om företaget har mer än 1 000 anställda kan tre ledamöter och lika många suppleanter sitta med.

I vissa branscher är facket bättre representerat. Finans- och försäkringsbolag har fackliga ledamöter i drygt 40 procent av sina bolagsstyrelser, och företag i tillverknings- och utvinningsindustrier i mer än 35 procent. Men i de privata vårdbolagen sitter facket med i bara 4,2 procent av styrelserna, och i hotell- och restaurangbranschen bara i 2,2 procent. Det visar den undersökning som publicerats i Kommunalarbetaren i dag.
– Vi tar inte för oss ordentligt, säger Janne Wallmark, servitör och HRF:s representant i styrelsen för Scandic i Europa, som skäl till att facket över lag är dåligt representerat.

Han är en av ett femtontal medlemmar i HRF, som har styrelseposter i sina företag. I Scandics bolagsstyrelse är han den enda arbetstagarrepresentanten.
– Ja, Unionen har gjort en annan bedömning, de sitter inte med. Det är ett intressant uppdrag, men väldigt ensamt. Det finns inte mycket utrymme för de frågor jag skulle vilja ta upp.
Som ledamot i en bolagsstyrelse finns ingen sekretess, men det som i lagen kallas vårdnadsplikt. Information som kan skada ekonomin måste man vara försiktig med.
Kan en facklig representant känna sig som gisslan i en bolagsstyrelse?
– Nej, det tycker jag inte. Men om man känner att man inte förstår vad som pågår i styrelsearbetet, är det klart att man inte vill sitta där, säger Janne Wallmark.

Sophie Nachemson-Ekwall, vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om arbetet i bolagsstyrelser. Hon förstår inte varför fackförbunden inte besätter sina platser.
– Det är en möjlighet för dem att komma in och påverka styrelsearbetet. En chans man inte tar, säger hon i Kommunalarbetaren.

Fakta om bolagsstyrelser:

Meningen med lagen om styrelserepresentation för privatanställda var att ge de anställda insyn och inflytande över verksamheten. Lagen gäller aktiebolag, som har kollektivavtal, med minst 25 anställda och medlemmar i facket.
Sämst representerade är de anställda i hotell och restaurangbranschen. Bara 2,2 procent av företagen har en facklig representant i styrelsen.
Arbetstagarna är bäst representerade finans- och försäkringsbolagen, där sitter de med i 40,8 procent av bolagens styrelser.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Nyheter FORSKNING

Så hanterar köksanställda ohövlighet

Det kan vara effektivt att säga ifrån ­– på rätt sätt. Ohövlighet riskerar nämligen att sprida sig på arbetsplatsen, visar en forskningsstudie där restauranganställda intervjuats.

Publicerad 8 april 2021 Kommentera
Så hanterar köksanställda ohövlighet
Forskare har undersökt hur köks- och restauranganställda hanterar ohövlighet på jobbet. Foto: Istockphoto

Vad gör du om någon är ohövlig mot dig eller någon annan på jobbet? Det ville Kristoffer Holm, forskare vid Institutionen för psykologi, Lunds universitet, ta reda på.

Från en tidigare studie visste han att hård jargong var vanlig inom restaurang och kök. Med hjälp av Hotell- och restaurangfacket och Kommunal fick hans forskargrupp tag på 12 personer, som djupintervjuades i smågrupper.
– Många exempel kom upp, från rena utskällningar och skämt som passerat gränsen till mer subtila fenomen som nedsättande kommentarer eller att folk inte hälsade.

Kristoffer Holm. Foto: Lunds universitet

Kockar upplevde att de fått sitt arbete ifrågasatt utan att det varit befogat. Chefer hade favoriserat och låtit vissa ta rast oftare än andra.

Ohövlighet hanterades på väldigt olika sätt, säger Kristoffer Holm.
– En vanlig respons var att konfrontera personen direkt. Antingen lite snyggt genom att ta personen åt sidan, eller genom att ryta ifrån och svara i samma ton. Andra försökte skämta bort det.

De som såg på kunde erbjuda stöd till den som utsatts, se till att personen var okej.
Drabbade sökte ofta själva stöd, genom att ringa en kompis eller prata med någon på arbetsplatsen.

En del peppade sig själva med det forskarna kallar ”positive self-talk”. Andra ignorerade det som hänt och försökte bara gå vidare.
– Vissa rationaliserade andras ohövliga beteende, ”jag förstod varför de gjorde så, det var för att jag skulle lära mig”. Det är ett sätt att tona ner allvaret för sig själv, säger Kristoffer Holm.
Några valde att rapportera till chef, skyddsombud eller fack.

Vad är ohövlighet?

Ohövlighet kan till exempel vara nedsättande kommentarer, fientligt kroppsspråk, att inte lyssna när någon pratar eller att inte hälsa. Det är vardagliga, negativa, lågintensiva beteenden som till skillnad från mobbning inte behöver vara systematiskt riktade mot en person.

En annan metod kan vara att börja delta i jargongen.
– Då slipper man kanske att själv utsättas, men någon annan drabbas i stället.

Forskarna har inte gjort någon analys av vilket bemötande som är bäst i längden.
– Konfrontation, att säga ifrån, tyckte vissa av de intervjuade hade bäst effekt för att stoppa beteendet. Men samtidigt kan det bidra till ett dåligt klimat och leda till att man hamnar i konflikt med andra.

Den som svarar med undvikande kan bli utsatt igen, och dessutom bidra till att jargongen vidmakthålls, säger Kristoffer Holm.
– Ignoreras beteendet blir det ingen motreaktion, utan det normaliseras.

Det bästa är troligen att göra ett försök med konstruktiv dialog, säger Kristoffer Holm.
– Man kan förmedla sin bild och försöka låta bli att anta att det ligger onda avsikter bakom beteendet. Men det kan vara svårt att göra i ett stressigt kök. Tidspress kan också vara en bidragande orsak till att beteendet uppstår till att börja med.

Intervjustudien med restauranganställda ingår i en avhandling där även ingenjörer och administratörer svarat på en enkät. Den visade att de som bevittnade otrevligt beteende själva började ta efter.

Tidigare studier har visat att de som utsätts för ohövligt beteende på jobbet påverkas mycket negativt. Det kan ha effekt på psykisk och fysisk hälsa. De utsatta kan också söka sig till andra arbetsplatser.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här