Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Facket tar inte plats i bolagsstyrelserna

Facket är osynligt i bolagsstyrelserna, trots rätten att ha med sina representanter. Bara 2,2 procent av bolagen i hotell- och restaurangbranschen har facklig representation. Det är den bransch där facket är sämst representerat, visar en undersökning i Kommunalarbetaren.

Publicerad 18 november 2015
Facket tar inte plats i bolagsstyrelserna
Janne Wallmark är servitör på Scandic Opalen i Göteborg.

I alla privata företag, som har kollektivavtal, med mer än 25 anställda, har facket rätt till plats i bolagsstyrelsen. Två ledamöter och två suppleanter får väljas av de största facken på arbetsplatsen. Om företaget har mer än 1 000 anställda kan tre ledamöter och lika många suppleanter sitta med.

I vissa branscher är facket bättre representerat. Finans- och försäkringsbolag har fackliga ledamöter i drygt 40 procent av sina bolagsstyrelser, och företag i tillverknings- och utvinningsindustrier i mer än 35 procent. Men i de privata vårdbolagen sitter facket med i bara 4,2 procent av styrelserna, och i hotell- och restaurangbranschen bara i 2,2 procent. Det visar den undersökning som publicerats i Kommunalarbetaren i dag.
– Vi tar inte för oss ordentligt, säger Janne Wallmark, servitör och HRF:s representant i styrelsen för Scandic i Europa, som skäl till att facket över lag är dåligt representerat.

Han är en av ett femtontal medlemmar i HRF, som har styrelseposter i sina företag. I Scandics bolagsstyrelse är han den enda arbetstagarrepresentanten.
– Ja, Unionen har gjort en annan bedömning, de sitter inte med. Det är ett intressant uppdrag, men väldigt ensamt. Det finns inte mycket utrymme för de frågor jag skulle vilja ta upp.
Som ledamot i en bolagsstyrelse finns ingen sekretess, men det som i lagen kallas vårdnadsplikt. Information som kan skada ekonomin måste man vara försiktig med.
Kan en facklig representant känna sig som gisslan i en bolagsstyrelse?
– Nej, det tycker jag inte. Men om man känner att man inte förstår vad som pågår i styrelsearbetet, är det klart att man inte vill sitta där, säger Janne Wallmark.

Sophie Nachemson-Ekwall, vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om arbetet i bolagsstyrelser. Hon förstår inte varför fackförbunden inte besätter sina platser.
– Det är en möjlighet för dem att komma in och påverka styrelsearbetet. En chans man inte tar, säger hon i Kommunalarbetaren.

Fakta om bolagsstyrelser:

Meningen med lagen om styrelserepresentation för privatanställda var att ge de anställda insyn och inflytande över verksamheten. Lagen gäller aktiebolag, som har kollektivavtal, med minst 25 anställda och medlemmar i facket.
Sämst representerade är de anställda i hotell och restaurangbranschen. Bara 2,2 procent av företagen har en facklig representant i styrelsen.
Arbetstagarna är bäst representerade finans- och försäkringsbolagen, där sitter de med i 40,8 procent av bolagens styrelser.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här