Facket är osynligt i bolagsstyrelserna, trots rätten att ha med sina representanter. Bara 2,2 procent av bolagen i hotell- och restaurangbranschen har facklig representation. Det är den bransch där facket är sämst representerat, visar en undersökning i Kommunalarbetaren.
I alla privata företag, som har kollektivavtal, med mer än 25 anställda, har facket rätt till plats i bolagsstyrelsen. Två ledamöter och två suppleanter får väljas av de största facken på arbetsplatsen. Om företaget har mer än 1 000 anställda kan tre ledamöter och lika många suppleanter sitta med.
I vissa branscher är facket bättre representerat. Finans- och försäkringsbolag har fackliga ledamöter i drygt 40 procent av sina bolagsstyrelser, och företag i tillverknings- och utvinningsindustrier i mer än 35 procent. Men i de privata vårdbolagen sitter facket med i bara 4,2 procent av styrelserna, och i hotell- och restaurangbranschen bara i 2,2 procent. Det visar den undersökning som publicerats i Kommunalarbetaren i dag.
– Vi tar inte för oss ordentligt, säger Janne Wallmark, servitör och HRF:s representant i styrelsen för Scandic i Europa, som skäl till att facket över lag är dåligt representerat.
Han är en av ett femtontal medlemmar i HRF, som har styrelseposter i sina företag. I Scandics bolagsstyrelse är han den enda arbetstagarrepresentanten.
– Ja, Unionen har gjort en annan bedömning, de sitter inte med. Det är ett intressant uppdrag, men väldigt ensamt. Det finns inte mycket utrymme för de frågor jag skulle vilja ta upp.
Som ledamot i en bolagsstyrelse finns ingen sekretess, men det som i lagen kallas vårdnadsplikt. Information som kan skada ekonomin måste man vara försiktig med.
Kan en facklig representant känna sig som gisslan i en bolagsstyrelse?
– Nej, det tycker jag inte. Men om man känner att man inte förstår vad som pågår i styrelsearbetet, är det klart att man inte vill sitta där, säger Janne Wallmark.
Sophie Nachemson-Ekwall, vid Handelshögskolan i Stockholm, forskar om arbetet i bolagsstyrelser. Hon förstår inte varför fackförbunden inte besätter sina platser.
– Det är en möjlighet för dem att komma in och påverka styrelsearbetet. En chans man inte tar, säger hon i Kommunalarbetaren.
Fakta om bolagsstyrelser:
Meningen med lagen om styrelserepresentation för privatanställda var att ge de anställda insyn och inflytande över verksamheten. Lagen gäller aktiebolag, som har kollektivavtal, med minst 25 anställda och medlemmar i facket.
Sämst representerade är de anställda i hotell och restaurangbranschen. Bara 2,2 procent av företagen har en facklig representant i styrelsen.
Arbetstagarna är bäst representerade finans- och försäkringsbolagen, där sitter de med i 40,8 procent av bolagens styrelser.
Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.
