Nyheter

Facket anmäler kameraövervakning

Ägaren har satt upp kameror inne på en konferensanläggning som numera är asylboende. Inte okej tycker HRF, som gjort en anmälan till Data­inspektionen.

Publicerad 24 februari 2016
Facket anmäler kameraövervakning
Hotell- och restaurangfacket menar att asylboendet satt upp övervakningskameror utan att förhandla om det. Foto: IStockphoto
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.

För drygt ett år sedan förvandlades en konferensanläggning i södra Stockholm till asylboende. Nu är det tillfälligt hem för runt 700 asylsökande vuxna och barn. Det är trångt och det händer att det blir konflikter. Det ska också finnas en hotbild utifrån. Därför har ett vaktbolag anlitats och övervakningskameror satts upp inne i lokalerna. Men ägaren har inte förhandlat med facket, vilket man är skyldig att göra innan kameror sätts upp.

Kamerorna finns över hela anläggningen. I receptionen finns skärmar där det går att se vad som händer i realtid, berättar Cecilia Creutz, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– De som arbetar där känner sig obekväma med att övervakas. Nu vill ägarna sätta upp fler kameror, bland annat i tvättstugan, säger Cecilia Creutz. Hon anser att övervakningen är ett stort intrång i de anställdas personliga integritet, och har inlett en förhandling om de nya kamerorna. Facket har begärt in underlag från ägaren och vill bland annat veta om det har inträffat allvarliga incidenter och vilka andra åtgärder som har gjorts för att minska eventuella risker.

Fakta: Så får din chef kameraövervaka

För att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats måste länsstyrelsen ge tillstånd. För kameraövervakning inomhus krävs först förhandling med facket. Enligt kameraövervakningslagen måste de som övervakas ge sitt samtycke. Behovet av övervakning ska vägas mot den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

Cecilia Creutz vill också ta reda på om de kameror som redan finns är lagliga. Därför har hon gjort en anmälan till Datainspektionen, DI. DI kräver svar på ett antal frågor från arbetsgivaren. Till exempel vilket syfte övervakningen har, vilka som kan se materialet och om de som övervakas har fått ge sitt samtycke.
– Nu har företaget två veckor på sig att svara. Sedan fattar vi beslut om hur vi går vidare, eventuellt måste vi också göra en inspektion, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Tanken med kamerorna på asylboendet är främst att de ska ha en förebyggande effekt, säger platschefen Fredrik Möllerström.
– Jag anser att vi följer de lagar som finns. Kamerorna sitter inne i en sluten byggnad dit allmänheten inte har tillträde. Det finns också skyltar som visar att det förekommer kamera­övervakning, säger Fredrik Möllerström. Företaget som driver asylboendet har anlitat säkerhetskonsulter. Även de anser att övervakningskamerorna behövs för att skydda både boende och anställda.
Kamerorna är en del i säkerhetsarbetet på anläggningen, förklarar Fredrik Möllerström.
– Det har förekommit incidenter där kamerorna har bidragit till att vi har kunnat kartlägga ett händelseförlopp i en brotts­utredning.
Fredrik Möllerström menar att det inte räcker med de kameror som redan sitter uppe. Därför förhandlar man nu med HRF om att sätta upp fler. Förhandlingen är ännu inte avslutad.
– Vi har inget att dölja. Det här ska både vara en säker boplats och en säker arbetsplats.

Cecilia Creutz på HRF hoppas att det blir stopp för övervakningen. Hon menar att det krävs andra insatser, som görs bättre av människor än av kameror.
– En kamera kan inte rädda liv. Den hjälper inte om något redan har inträffat. Tror de att risken är stor att något ska inträffa så får de jobba förebyggande på andra sätt. Till exempel inte tillåta ensamarbete, eller ha fler vakter.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här