Ägaren har satt upp kameror inne på en konferensanläggning som numera är asylboende. Inte okej tycker HRF, som gjort en anmälan till Datainspektionen.


För drygt ett år sedan förvandlades en konferensanläggning i södra Stockholm till asylboende. Nu är det tillfälligt hem för runt 700 asylsökande vuxna och barn. Det är trångt och det händer att det blir konflikter. Det ska också finnas en hotbild utifrån. Därför har ett vaktbolag anlitats och övervakningskameror satts upp inne i lokalerna. Men ägaren har inte förhandlat med facket, vilket man är skyldig att göra innan kameror sätts upp.
Kamerorna finns över hela anläggningen. I receptionen finns skärmar där det går att se vad som händer i realtid, berättar Cecilia Creutz, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– De som arbetar där känner sig obekväma med att övervakas. Nu vill ägarna sätta upp fler kameror, bland annat i tvättstugan, säger Cecilia Creutz. Hon anser att övervakningen är ett stort intrång i de anställdas personliga integritet, och har inlett en förhandling om de nya kamerorna. Facket har begärt in underlag från ägaren och vill bland annat veta om det har inträffat allvarliga incidenter och vilka andra åtgärder som har gjorts för att minska eventuella risker.
Fakta: Så får din chef kameraövervaka
Cecilia Creutz vill också ta reda på om de kameror som redan finns är lagliga. Därför har hon gjort en anmälan till Datainspektionen, DI. DI kräver svar på ett antal frågor från arbetsgivaren. Till exempel vilket syfte övervakningen har, vilka som kan se materialet och om de som övervakas har fått ge sitt samtycke.
– Nu har företaget två veckor på sig att svara. Sedan fattar vi beslut om hur vi går vidare, eventuellt måste vi också göra en inspektion, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.
Tanken med kamerorna på asylboendet är främst att de ska ha en förebyggande effekt, säger platschefen Fredrik Möllerström.
– Jag anser att vi följer de lagar som finns. Kamerorna sitter inne i en sluten byggnad dit allmänheten inte har tillträde. Det finns också skyltar som visar att det förekommer kameraövervakning, säger Fredrik Möllerström. Företaget som driver asylboendet har anlitat säkerhetskonsulter. Även de anser att övervakningskamerorna behövs för att skydda både boende och anställda.
Kamerorna är en del i säkerhetsarbetet på anläggningen, förklarar Fredrik Möllerström.
– Det har förekommit incidenter där kamerorna har bidragit till att vi har kunnat kartlägga ett händelseförlopp i en brottsutredning.
Fredrik Möllerström menar att det inte räcker med de kameror som redan sitter uppe. Därför förhandlar man nu med HRF om att sätta upp fler. Förhandlingen är ännu inte avslutad.
– Vi har inget att dölja. Det här ska både vara en säker boplats och en säker arbetsplats.
Cecilia Creutz på HRF hoppas att det blir stopp för övervakningen. Hon menar att det krävs andra insatser, som görs bättre av människor än av kameror.
– En kamera kan inte rädda liv. Den hjälper inte om något redan har inträffat. Tror de att risken är stor att något ska inträffa så får de jobba förebyggande på andra sätt. Till exempel inte tillåta ensamarbete, eller ha fler vakter.