Nyheter

Facket anmäler kameraövervakning

Ägaren har satt upp kameror inne på en konferensanläggning som numera är asylboende. Inte okej tycker HRF, som gjort en anmälan till Data­inspektionen.

Publicerad 24 februari 2016
Facket anmäler kameraövervakning
Hotell- och restaurangfacket menar att asylboendet satt upp övervakningskameror utan att förhandla om det. Foto: IStockphoto
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.

För drygt ett år sedan förvandlades en konferensanläggning i södra Stockholm till asylboende. Nu är det tillfälligt hem för runt 700 asylsökande vuxna och barn. Det är trångt och det händer att det blir konflikter. Det ska också finnas en hotbild utifrån. Därför har ett vaktbolag anlitats och övervakningskameror satts upp inne i lokalerna. Men ägaren har inte förhandlat med facket, vilket man är skyldig att göra innan kameror sätts upp.

Kamerorna finns över hela anläggningen. I receptionen finns skärmar där det går att se vad som händer i realtid, berättar Cecilia Creutz, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– De som arbetar där känner sig obekväma med att övervakas. Nu vill ägarna sätta upp fler kameror, bland annat i tvättstugan, säger Cecilia Creutz. Hon anser att övervakningen är ett stort intrång i de anställdas personliga integritet, och har inlett en förhandling om de nya kamerorna. Facket har begärt in underlag från ägaren och vill bland annat veta om det har inträffat allvarliga incidenter och vilka andra åtgärder som har gjorts för att minska eventuella risker.

Fakta: Så får din chef kameraövervaka

För att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats måste länsstyrelsen ge tillstånd. För kameraövervakning inomhus krävs först förhandling med facket. Enligt kameraövervakningslagen måste de som övervakas ge sitt samtycke. Behovet av övervakning ska vägas mot den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

Cecilia Creutz vill också ta reda på om de kameror som redan finns är lagliga. Därför har hon gjort en anmälan till Datainspektionen, DI. DI kräver svar på ett antal frågor från arbetsgivaren. Till exempel vilket syfte övervakningen har, vilka som kan se materialet och om de som övervakas har fått ge sitt samtycke.
– Nu har företaget två veckor på sig att svara. Sedan fattar vi beslut om hur vi går vidare, eventuellt måste vi också göra en inspektion, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Tanken med kamerorna på asylboendet är främst att de ska ha en förebyggande effekt, säger platschefen Fredrik Möllerström.
– Jag anser att vi följer de lagar som finns. Kamerorna sitter inne i en sluten byggnad dit allmänheten inte har tillträde. Det finns också skyltar som visar att det förekommer kamera­övervakning, säger Fredrik Möllerström. Företaget som driver asylboendet har anlitat säkerhetskonsulter. Även de anser att övervakningskamerorna behövs för att skydda både boende och anställda.
Kamerorna är en del i säkerhetsarbetet på anläggningen, förklarar Fredrik Möllerström.
– Det har förekommit incidenter där kamerorna har bidragit till att vi har kunnat kartlägga ett händelseförlopp i en brotts­utredning.
Fredrik Möllerström menar att det inte räcker med de kameror som redan sitter uppe. Därför förhandlar man nu med HRF om att sätta upp fler. Förhandlingen är ännu inte avslutad.
– Vi har inget att dölja. Det här ska både vara en säker boplats och en säker arbetsplats.

Cecilia Creutz på HRF hoppas att det blir stopp för övervakningen. Hon menar att det krävs andra insatser, som görs bättre av människor än av kameror.
– En kamera kan inte rädda liv. Den hjälper inte om något redan har inträffat. Tror de att risken är stor att något ska inträffa så får de jobba förebyggande på andra sätt. Till exempel inte tillåta ensamarbete, eller ha fler vakter.

Nyheter HÄLSA

Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden

Kvinnliga städare och restaurangbiträden ligger på topp tre för risken att drabbas av diabetes, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

Publicerad 20 september 2019 Kommentera
Hög diabetesrisk för städare och restaurangbiträden
Personer med diabetes måste mäta sitt blodsocker regelbundet. Foto: Hsyncoban/Istockphoto

Kvinnliga städare samt köks- och restaurangbiträden hör till de tre yrken som har högst risk att drabbas av typ 2-diabetes. De har omkring tre gånger högre risk än lärare och sjukgymnaster. Det visar Karolinska Institutets studie av 30 olika yrkesgruppers risk att få sjukdomen.

Stress och oregelbundna arbetstider kan bidra till detta. Men forskarna menar också att det handlar om vilka levnadsvanor man har. Övervikt, dålig kondition och rökning kan påverka.

Om sjukdomen

Typ 2-diabetes är en sjukdom som är allvarlig eftersom den kan leda till komplikationer, hjärtkärlsjukdom och för tidig död. Omkring 7 procent av befolkningen har diabetes.

 

Högst risk bland kvinnor har fabriksarbetare, till exempel handpaketerare.

Bland männen är risken högst för fabriksarbetare och fordonsförare. Manliga städare och restaurangbiträden kom inte med i undersökningen eftersom de inte hör till de 30 vanligaste yrkena för män.

Här skriver Karolinska Institutet om undersökningen.

Nyheter AVTAL 2020

HRF laddar för avtalsrörelse

Hotell- och restaurangfacket rustar för avtalsrörelse. En de viktigaste frågorna är att stoppa den negativa löne­glidningen, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
HRF laddar för avtalsrörelse
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet, säger Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Den sista mars nästa år går HRF:s största kollektiv­avtal ut, det så kallade Gröna riks-avtalet med Visita. Arbetet för ett nytt avtal är redan i full gång. Förbundets avtals­sekreterare Per Persson är taggad.
– Det här kommer att bli jätte­spännande. Men vi har många steg kvar innan vi har ett nytt avtal.

Ett avgörande steg tas i oktober. Då ska LO-förbunden besluta om de ska samarbeta i avtalsrörelsen. Per Persson säger att HRF vill se en LO-samordning.
– Jag ser det som uteslutet att inte ha en samordning. Vi behöver det. Vi misslyckades ju att få ihop den 2012, och vi klarar det säkert en gång till. Men över tid gör vi inte det. Vi är beroende av varandra.

Åtta viktiga steg mot avtal

  • 23 oktober. LO:s representantskap ska besluta om förbunden ska ha en samordning i avtalsrörelsen. Här sitter representanter från HRF och de andra LO-förbunden.
  • 31 oktober–21 november. Lokala avtals­konferenser hålls i HRF:s åtta avdelningar. Här kan medlemmarna lämna ändrings­förslag och diskutera avtalet.
  • 22 november. Sista dagen att lämna ändringsförslag via HRF:s hemsida. Alla medlemmar har möjlighet att ge förslag på vad förbundet ska ställa för krav i avtalsrörelsen.
  • 22 januari. HRF:s avtalskrav fastställs vid den stora avtals­konferensen.
  • 3 februari. Hotell- och restaurang­facket och arbetsgivarorganisa­tionen Visita utväxlar avtalskrav med varandra.
  • 20 februari–31 mars. Förhandlingar mellan HRF och Visita.
  • 31 mars. Det så kallade Gröna riks-­avtalet ­mellan HRF och Visita går ut. Flera av HRF:s andra kollektivavtal löper också ut då och ska förhandlas under våren.
  • 1 april. Nytt kollektivavtal på plats?

Ett andra viktigt steg tas i november då HRF:s lokala avtalskonferenser hålls. Där träffas medlemmar från förbundets åtta avdelningar för att diskutera avtalskrav. Per Persson säger att det, förutom lönefrågan, finns gott om frågor att jobba med.
– Det är många viktiga kärnfrågor som anställningsformer, arbetstider, arbetsmiljö. Men vi kommer att behöva prioritera.

En viktig fråga, kanske den viktigaste, handlar om den negativa löneglidningen i branschen, säger Per Persson. I praktiken får HRF:s medlemmar inte ut hela den löne­ökning som förhandlats fram under de senaste avtalsrörelserna.
– Vi ser att det finns ett mönster där arbetsgivare ger mycket pottpengar till folk som inte har tillsvidareanställningar eller som de vet ska sluta inom kort. Det måste vi hitta ett sätt att komma åt. Det är en väldigt viktig fråga. Det är något jag tänker prata om hela vägen fram till nytt avtal.

Under förra avtalsrörelsen, år 2017, var HRF tvungna att varsla om strejk för att få igenom sina krav. En av knäckfrågorna var den låglönesatsning som LO-förbunden hade enats om i sin samordning.
Per Persson har inte alltför stort hopp om att Visita har ändrat inställning i frågan inför årets avtalsrörelse.
– Jag vill inte tala för dem, men om man tittar på hur de ställde sig 2017 så var Visita starkt emot en låglönesatsning. Jag tvivlar på att de har ändrat uppfattning om det.

– Mitt mål är att vi ska få avtal som är så bra som möjligt för alla medlemmar, att vi får en schyst löneökning och att vi får förbättringar på allmänna villkor. Det tror jag att vi klarar.
Men för att nå dit behöver alla HRF-medlemmar hjälpas åt, säger Per Persson.
– Det är oerhört viktigt att medlemmarna engagerar sig och pratar om avtalsrörelsen på jobbet.

Nyheter TÄVLING

Hallå där, Vendela Molin

Vendela Molin går tredje året på restaurang- och livsmedelsprogrammet på Stockholms hotell- och restaurangskola. Under finalen i Årets kock var hon commis till finalisten Jonas Lagerström från Restaurant Etoile.

Publicerad 18 september 2019 Kommentera
Hallå där, Vendela Molin
Vendela Molin assisterade finalisten Jonas Lagerström. Foto: Samuel Unéus

Hur hetsigt var det i tävlingsköket?
– I början tyckte jag att vi hade all tid i världen, men mot slutet skulle det gå fort så då blev det stressigare.

 Vad var roligast?
– Uppläggningen är jätterolig för man ser det man jobbat med hela dagen komma till liv. Sedan är det så inspirerande att se andra kockar jobba, hur de kan skapa rätter av det de får. Det var också roligt att få jobba med Årets kockelev den andra dagen. Vi fick råvaror som blev över från första dagen och slängde ihop lite rätter som vi bjöd publiken på.

Om tävlingen

Finalen i tävlingen Årets kock avgjordes 12–13 september. Martin Moses, SK Mat & människor, Göteborg, tog hem segern. Elever från Stockholms Hotell- och Restaurangskola och Smedensskolan, Smedjebacken, assisterade kockarna.

Något som var knepigt?
Ibland var det lite svårt att veta vad man skulle göra, men Jonas var jättesnäll och jag hade av en slump jobbat med honom i kvalet också. Man vill inte göra något fel, det är ju finalisternas dröm att vara där.

Hur känns det så här efteråt?
– Det var once in a lifetime, jag kommer inte att få den chansen igen. Det är en jättebra erfarenhet att ha om man själv är intresserad av att tävla.

Fråga om jobbet.
81
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här