Nyheter

Facket anmäler kameraövervakning

Ägaren har satt upp kameror inne på en konferensanläggning som numera är asylboende. Inte okej tycker HRF, som gjort en anmälan till Data­inspektionen.

Publicerad 24 februari 2016
Facket anmäler kameraövervakning
Hotell- och restaurangfacket menar att asylboendet satt upp övervakningskameror utan att förhandla om det. Foto: IStockphoto
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.

För drygt ett år sedan förvandlades en konferensanläggning i södra Stockholm till asylboende. Nu är det tillfälligt hem för runt 700 asylsökande vuxna och barn. Det är trångt och det händer att det blir konflikter. Det ska också finnas en hotbild utifrån. Därför har ett vaktbolag anlitats och övervakningskameror satts upp inne i lokalerna. Men ägaren har inte förhandlat med facket, vilket man är skyldig att göra innan kameror sätts upp.

Kamerorna finns över hela anläggningen. I receptionen finns skärmar där det går att se vad som händer i realtid, berättar Cecilia Creutz, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– De som arbetar där känner sig obekväma med att övervakas. Nu vill ägarna sätta upp fler kameror, bland annat i tvättstugan, säger Cecilia Creutz. Hon anser att övervakningen är ett stort intrång i de anställdas personliga integritet, och har inlett en förhandling om de nya kamerorna. Facket har begärt in underlag från ägaren och vill bland annat veta om det har inträffat allvarliga incidenter och vilka andra åtgärder som har gjorts för att minska eventuella risker.

Fakta: Så får din chef kameraövervaka

För att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats måste länsstyrelsen ge tillstånd. För kameraövervakning inomhus krävs först förhandling med facket. Enligt kameraövervakningslagen måste de som övervakas ge sitt samtycke. Behovet av övervakning ska vägas mot den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

Cecilia Creutz vill också ta reda på om de kameror som redan finns är lagliga. Därför har hon gjort en anmälan till Datainspektionen, DI. DI kräver svar på ett antal frågor från arbetsgivaren. Till exempel vilket syfte övervakningen har, vilka som kan se materialet och om de som övervakas har fått ge sitt samtycke.
– Nu har företaget två veckor på sig att svara. Sedan fattar vi beslut om hur vi går vidare, eventuellt måste vi också göra en inspektion, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Tanken med kamerorna på asylboendet är främst att de ska ha en förebyggande effekt, säger platschefen Fredrik Möllerström.
– Jag anser att vi följer de lagar som finns. Kamerorna sitter inne i en sluten byggnad dit allmänheten inte har tillträde. Det finns också skyltar som visar att det förekommer kamera­övervakning, säger Fredrik Möllerström. Företaget som driver asylboendet har anlitat säkerhetskonsulter. Även de anser att övervakningskamerorna behövs för att skydda både boende och anställda.
Kamerorna är en del i säkerhetsarbetet på anläggningen, förklarar Fredrik Möllerström.
– Det har förekommit incidenter där kamerorna har bidragit till att vi har kunnat kartlägga ett händelseförlopp i en brotts­utredning.
Fredrik Möllerström menar att det inte räcker med de kameror som redan sitter uppe. Därför förhandlar man nu med HRF om att sätta upp fler. Förhandlingen är ännu inte avslutad.
– Vi har inget att dölja. Det här ska både vara en säker boplats och en säker arbetsplats.

Cecilia Creutz på HRF hoppas att det blir stopp för övervakningen. Hon menar att det krävs andra insatser, som görs bättre av människor än av kameror.
– En kamera kan inte rädda liv. Den hjälper inte om något redan har inträffat. Tror de att risken är stor att något ska inträffa så får de jobba förebyggande på andra sätt. Till exempel inte tillåta ensamarbete, eller ha fler vakter.

Nyheter

Sommartempo på Hotellrevyn

Nu växlar Hotellrevyn ner tempot några veckor, men vi är tillbaka igen i början av augusti med nya nyheter och reportage. Trevlig sommar alla läsare!

Publicerad 7 juli 2020 Kommentera
Sommartempo på Hotellrevyn
Foto: Istockphoto
Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetstillstånd

Riskerar utvisning på grund av corona

En grupp som drabbats extra hårt av coronapandemin är arbetskraftsinvandrarna. Hotellstädaren Tseegii Byambadorj är en av alla som nu riskerar utvisning – och vårdnaden om sina barn.

Publicerad 6 juli 2020 Kommentera
Riskerar utvisning på grund av corona
Tseegii Byambadorj är en av hotell- och restaurangbranschens arbetskraftsinvandrare som nu riskerar utvisning. Foto: Elis Hoffman
Tseegii Byambadorj. Foto: Elis Hoffman

I augusti skulle Tseegii Byambadorj från Mongoliet, som Hotellrevyn skrivit om tidigare, ansöka om permanent uppehållstillstånd i Sverige. Då skulle hon ha varit fyra år hos samma arbetsgivare, och uppfyllde äntligen kraven. Men så kom corona. I mars stängde hotellet hon arbetade på, och nästan all personal varslades om uppsägning.
– Det var en chock. Jag hade inte väntat mig det, säger Tseegii.

För att få stanna i Sverige måste hon hitta ett nytt jobb. Och det snabbt. I början var Tseegii hoppfull. Hon har arbetslivserfarenhet inom flera olika områden, goda vitsord och pratar flera språk flytande. Men hittills har hon kammat noll.
– Jag har sökt över 200 jobb. Men det har inte blivit något. Jag börjar bli väldigt stressad, säger Tseegii.

Det hjälper inte att Migrationsverkets krav på det nya jobbet är många. Det måste vara utannonserat på Arbetsförmedlingen, tillsvidare och tillräckligt hög sysselsättningsgrad. Och även när detta är uppfyllt faller det ofta på att arbetsgivarna tycker att systemet med anställningserbjudande verkar krångligt, säger Tseegii.
– Jag har varit på många anställningsintervjuer som har gått bra. Men när arbetsgivarna förstår att de måste fylla i en blankett om anställningserbjudande så blir det nej. De tycker att det är krångligt, säger Tseegii.

Hon är långt ifrån ensam om sin situation. De senaste åren har Tseegii varit fackligt engagerad, både på sin arbetsplats och i sin HRF-avdelning. Genom sina uppdrag har hon fått kontakt med en stor mängd arbetskraftsinvandrare.
– Det är jättemånga som har blivit av med jobbet. De ringer mig och frågar mig vad de ska göra. Jag försöker hjälpa, men det är svårt att koncentrera sig på att ge rådgivning till andra när jag har samma problem själv.

Tseegii Byambadorj med dottern Anujin. Foto: Elis Hoffman

Tseegii tycker att Migrationsverket borde få möjlighet att ta större hänsyn i en extraordinär situation som denna.
– Det är så många som drabbas. Och bakom dem finns ofta barn och familj, som också drabbas.

Så är det för henne och hennes två barn. Den yngsta, dottern Anujin, är född i Sverige. Men eftersom Tseegii inte har svenskt medborgarskap, så har barnen inte heller det. För att inte återigen behöva slita upp dem ur sitt sammanhang, överväger hon att skriva över vårdnaden på deras pappa.
– Om det är sista utvägen så gör jag det. Barnen vet inget om situationen, de vet bara att jag söker nytt jobb.

Tseegii har nu fått kontakt med en jobbcoach via Trygghetsfonden TSL som ska försöka hjälpa henne. Men Tseegii har tappat hoppet.
– Jag tror inte att det kommer att bli något jobb. Det känns inte så.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Uppsägningar

Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld

Nu har HRF inlett förhandlingar om uppsägningar på Astrid Lindgrens värld, som tvingades stänga i förra veckan. Mer än 300 säsongsanställningar har redan avslutats.

Publicerad 3 juli 2020 Kommentera
Fler än 300 får lämna Astrid Lindgrens värld
Bullerbyn i Astrid Lindgrens värld kommer att gapa tom i sommar. Foto: Mostphotos

I går, torsdag, hade HRF:s ombudsman Ola Löfqvist sin inledande förhandling med Astrid Lindgrens värld.

– Det absoluta flertalet, 321 på vårt avtalsområde, är visstidsanställda vars anställningar är avslutade med två veckors uppsägningstid. Det är även mellan fem och tio tillsvidareanställda, men där är vi inte färdigförhandlade än.

Beskedet att parken skulle tvingas stänga kom som en chock. Tidigare hade man fått veta att det skulle gå att hålla öppet med de åtgärder man planerat. Till exempel skulle man ha två parallella teaterföreställningar med 50 personer vardera i publiken. Efter att parken varit öppen i några dagar meddelade polisen dock att upplägget stred mot ordningslagens bestämmelser om max 50 personer vid offentliga sammankomster.

Ola Löfqvist. Foto: Jann Lipka/HRF

– Helt ärligt förstår jag det inte. Det är flera hundra meter mellan platserna där man har föreställningarna, säger Ola Löfqvist.

Merparten av de drabbade är unga sommarjobbare.

– Det är väldigt tråkigt för dem som har tänkt sig att tjäna en slant i sommar. Först fick de beskedet att man sköt upp starten, och sedan när man väl har börjat får man bara ett tack och hej efter ett par dagar, säger Ola Löfqvist.

Det är inte bara anställda på Astrid Lindgrens värld som drabbas. I går hade Ola Löfqvist förhandling om uppsägning på två andra arbetsplatser i området.

– Astrid Lindgrens värld är ju den stora magneten, så det här ger ringar på vattnet. Jag vågar inte gissa hur många säsongsjobb som är i fara.

Ingår i temat: Coronakrisen 68 artiklar

Alla artiklar i temat (65 till)
Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här