Nyheter

Facket anmäler kameraövervakning

Ägaren har satt upp kameror inne på en konferensanläggning som numera är asylboende. Inte okej tycker HRF, som gjort en anmälan till Data­inspektionen.

Publicerad 24 februari 2016
Facket anmäler kameraövervakning
Hotell- och restaurangfacket menar att asylboendet satt upp övervakningskameror utan att förhandla om det. Foto: IStockphoto
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.
Cecilia Creutz, ombudsman på HRF.

För drygt ett år sedan förvandlades en konferensanläggning i södra Stockholm till asylboende. Nu är det tillfälligt hem för runt 700 asylsökande vuxna och barn. Det är trångt och det händer att det blir konflikter. Det ska också finnas en hotbild utifrån. Därför har ett vaktbolag anlitats och övervakningskameror satts upp inne i lokalerna. Men ägaren har inte förhandlat med facket, vilket man är skyldig att göra innan kameror sätts upp.

Kamerorna finns över hela anläggningen. I receptionen finns skärmar där det går att se vad som händer i realtid, berättar Cecilia Creutz, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.
– De som arbetar där känner sig obekväma med att övervakas. Nu vill ägarna sätta upp fler kameror, bland annat i tvättstugan, säger Cecilia Creutz. Hon anser att övervakningen är ett stort intrång i de anställdas personliga integritet, och har inlett en förhandling om de nya kamerorna. Facket har begärt in underlag från ägaren och vill bland annat veta om det har inträffat allvarliga incidenter och vilka andra åtgärder som har gjorts för att minska eventuella risker.

Fakta: Så får din chef kameraövervaka

För att få sätta upp övervakningskameror på allmän plats måste länsstyrelsen ge tillstånd. För kameraövervakning inomhus krävs först förhandling med facket. Enligt kameraövervakningslagen måste de som övervakas ge sitt samtycke. Behovet av övervakning ska vägas mot den enskildes intresse av att inte bli övervakad.

Cecilia Creutz vill också ta reda på om de kameror som redan finns är lagliga. Därför har hon gjort en anmälan till Datainspektionen, DI. DI kräver svar på ett antal frågor från arbetsgivaren. Till exempel vilket syfte övervakningen har, vilka som kan se materialet och om de som övervakas har fått ge sitt samtycke.
– Nu har företaget två veckor på sig att svara. Sedan fattar vi beslut om hur vi går vidare, eventuellt måste vi också göra en inspektion, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Tanken med kamerorna på asylboendet är främst att de ska ha en förebyggande effekt, säger platschefen Fredrik Möllerström.
– Jag anser att vi följer de lagar som finns. Kamerorna sitter inne i en sluten byggnad dit allmänheten inte har tillträde. Det finns också skyltar som visar att det förekommer kamera­övervakning, säger Fredrik Möllerström. Företaget som driver asylboendet har anlitat säkerhetskonsulter. Även de anser att övervakningskamerorna behövs för att skydda både boende och anställda.
Kamerorna är en del i säkerhetsarbetet på anläggningen, förklarar Fredrik Möllerström.
– Det har förekommit incidenter där kamerorna har bidragit till att vi har kunnat kartlägga ett händelseförlopp i en brotts­utredning.
Fredrik Möllerström menar att det inte räcker med de kameror som redan sitter uppe. Därför förhandlar man nu med HRF om att sätta upp fler. Förhandlingen är ännu inte avslutad.
– Vi har inget att dölja. Det här ska både vara en säker boplats och en säker arbetsplats.

Cecilia Creutz på HRF hoppas att det blir stopp för övervakningen. Hon menar att det krävs andra insatser, som görs bättre av människor än av kameror.
– En kamera kan inte rädda liv. Den hjälper inte om något redan har inträffat. Tror de att risken är stor att något ska inträffa så får de jobba förebyggande på andra sätt. Till exempel inte tillåta ensamarbete, eller ha fler vakter.

Nyheter brott

Krögare fälld för människoexploatering

En krögare i Norrköping döms för människoexploatering efter att ha utnyttjat ett par från Bangladesh som gratis arbetskraft. Norrköpings tingsrätt dömer mannen till åtta månader i fängelse.

Publicerad 5 december 2019 Kommentera
Krögare fälld för människoexploatering
Det var människoexploatering när krögaren lurade och utnyttjade ett gift par som gratis arbetskraft, menar Norrköpings tingsrätt. Foto: Colourbox, Carina Andreasson/Mostphotos

Domen som kom i dag är den första i sitt slag. Krögaren åtalades i tingsrätten för att ha lurat två personer från Bangladesh att arbeta gratis på hans krog i Norrköping. Brottsrubriceringen var människoexploatering, ett nytt brott som infördes i brottsbalken under 2018.

Tingsrätten skriver i domen att det är ställt utan rimligt tvivel att krögaren utnyttjat parets svåra situation som nyanlända i Sverige och att han exploaterat dem i arbete under uppenbart orimliga villkor.

Fakta: Människoexploatering

År 2018 infördes brottet människoexploatering i brottsbalken. Den som utnyttjar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri, döms för människoexploatering. Straffet är fängelse i högst fyra år.
Om offret är under 18 år krävs det inte att något otillbörligt medel som exempelvis våld, hot eller tvång har använts mot dem för att förövaren ska dömas för människoexploatering. Om brottet gäller en verksamhet som bedrivits i större omfattning, medfört betydande vinning eller inneburit ett särskilt hänsynslöst utnyttjande döms förövaren för grov människoexploatering. Straffet är fängelse i lägst två och högst tio år. Källa: Polisen.se

Som bevisning har åklagaren bland annat använt vittnesmål från andra anställda på restaurangen. Det utsatta paret har vittnat om att de blivit lovade 100 kronor i timmen, samt mat och husrum. Men lönen fick de aldrig, och maten bestod av rester från restaurangen som de enbart tilläts äta på nätterna. De vittnar också om att de varit rädda för krögaren, som vid flera tillfällen hotat dem.

Tingsrätten dömer krögaren till åtta månaders fängelse. Han ska dessutom betala paret sammanlagt drygt 120 000 kronor i ersättning för kränkning och utebliven lön.

Krögaren har hela tiden nekat till anklagelserna. Han menar att paret inte alls arbetat på krogen.

Nyheter ÖVERVAKNING

Hotell-vd smygfilmade anställda

De anställda bytte om, vilade och gick på toaletten – utan en aning om att vd:n kunde se allt de gjorde.

Publicerad 3 december 2019 Kommentera
Hotell-vd smygfilmade anställda
Hotellets vd hade placerat en kamera i personalens vilrum. Foto: Colourbox

Personalen på ett hotell i norra Värmland har ett rum till sitt förfogande. Där kan de bland annat byta om och vila.

I oktober upptäckte en av de anställda en kamera i rummet.

Kameraövervakning i lagen

Privat verksamhet, som hotell, behöver inte särskilt tillstånd för att kamerabevaka. Däremot måste det finnas skäl och ske i enlighet med dataskyddsförordningen.
Den som vill kamerabevaka ska väga sitt eget behov och intressen mot det intrång i människors personliga integritet som kamerabevakningen innebär. Det ska finnas ett berättigat intresse för att få kamerabevaka, till exempel att förebygga och utreda brott.

Kameran var påslagen och filmade i riktning mot sängen och toaletten. Vd:n själv har uppgett att kameran finns där för att han misstänkte att det pågick oegentligheter.

Flera ur personalen hörde av sig till Hotell- och restaurangfacket i Karlstad.

– Vi har påkallat förhandling med hotellets vd om brott mot mbl och kränkning av de anställda, säger Martin Collander, tillförordnad kassör i avdelning Karlstad.

Personalen har också polisanmält vd:n för kränkande fotografering.

Nyheter INKOMSTFÖRSÄKRING

HRF lanserar inkomstförsäkring

Från den 1 februari 2020 omfattas alla medlemmar i HRF av en inkomstförsäkring. Försäkringen drygar ut a-kassan för den som tjänar mer än taket.

Publicerad 2 december 2019 2 kommentarer
HRF lanserar inkomstförsäkring
Om inte staten kan ge arbetslösa ekonomisk trygghet så får facket göra det, menar HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Därför lanserar förbundet nu en inkomstförsäkring. Foto: Anna-Karin Nilsson

I dag har de flesta fackförbund en inkomstförsäkring. HRF har hittills inte varit ett av dem. Kongressen 2014 beslutade att förbundet inte skulle ha en. Man ansåg att politiken måste se till att a-kassan förbättras, så att den faktiskt ger 80 procent av inkomsten vid arbetslöshet. Men vid den senaste kongressen lät det annorlunda.

– Vi har inte ändrat oss ideologiskt, men eftersom politiken inte har förmått skapa en trygg arbetslöshetsförsäkring beslutades att vi skulle införa en inkomstförsäkring, om ekonomin tillät det. Nu har vi kommit fram till att vi har råd, säger Per Persson, avtalssekreterare på HRF.

Taket i a-kassan ligger på 25 025 kronor. Det betyder att den som tjänar under det beloppet får ut 80 procent av sin inkomst vid arbetslöshet. Alla som tjänar mer får 80 procent av 25 025 kronor. Det är för dem som inkomstförsäkringen ger extra pengar. HRF räknar med att runt 30 procent av medlemmarna ligger över taket.

Så funkar inkomstförsäkringen:

  • Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i Hotell- och restaurangfacket. Kostnaden kommer att bäras av de medlemmar som kan få ut ersättning.
  • För att få ersättning måste du också vara medlem i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, och uppfylla villkoren för inkomstbaserad ersättning.
  • Man ska ha varit medlem i 12 månader för att få ersättning. Det gäller dock inte den som är medlem i HRF och HRAK före den 1 februari nästa år.
  • För den som tjänar över 25 025 kronor i månaden täcker försäkringen dag 1-100 av arbetslöshet. Exempel: Du tjänar 30 000 kronor i månaden. Från a-kassan får du 14 501 kronor efter skatt. HRF:s inkomstförsäkring ger dig ytterligare 2 660 kronor, skattefritt.
  • Den som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden får 80 procent av sin tidigare lön genom a-kassan de första 100 dagarna som arbetslös. När a-kasseersättningen sjunker till 75 procent fyller HRF:s inkomstförsäkring på för den här gruppen, så att de får motsvarande 80 procent upp till 25 025 kronor per månad.
  • Det finns möjlighet att teckna en frivillig tilläggsförsäkring, så att man får mellan 100 och 200 extra dagar med inkomstförsäkring.

Inkomstförsäkringen ger 80 procent av inkomst upp till 50 000 kronor i månaden, i 100 dagar.
Efter 100 dagar sjunker ersättningen från a-kassan, från max 910 kronor per dag till max 760 kronor. Då kommer inkomstförsäkringen rikta sig till dem som tjänar mellan 20 900 och 25 025 kronor i månaden, så att de får 80 procent av sin tidigare lön.

– I den inkomstgruppen ligger de flesta av våra medlemmar. Att också de får en utfyllnad av inkomsten känns viktigt för oss, säger Per Persson.

Försäkringen gäller från den 1 februari nästa år. De som är medlemmar då har möjlighet att få ersättning direkt. Den som går med i förbundet efter den 1 februari får vänta tolv månader innan försäkringen kan ge pengar vid arbetslöshet. Förutsättningen är att man också är med i HRAK.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet i HRF. Samtidigt ser man nu över avgiftssystemet. Enligt ett förslag kommer den nya avgiftsmodellen innebära högre kostnader för vissa, och lägre för andra. Men den nya beräkningsmodellen är inte en konsekvens av inkomstförsäkringen, enligt Pim van Dorpel, Hotell- och restaurangfackets vice ordförande.

– Redan 2017 gjorde vi en ekonomiutredning, dels för att vi hade svårt att nå balans i ekonomin och dels för att den solidariska medlemsavgiften inte riktigt fungerade som tänkt. Det var för få avgiftsklasser. I det nya systemet kommer det inte bli så märkbar skillnad i medlemsavgift när man höjer sin inkomst.

Per Persson tror att försäkringen kommer att få effekter på mer än medlemmarnas plånböcker.

– Trygga människor vågar mer. De vågar byta jobb, köpa bostad och bilda familj. Det bästa vore om en sådan här försäkring inte behövdes. Men när inte samhället kan ordna tryggheten får facket göra det, säger Per Persson.

Texten har uppdaterats

Fråga om jobbet.
84
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här