Kameraövervakningen på asylboendet måste begränsas för att skydda de asylsökandes och personalens integritet. Det har Datainspektionen beslutat, efter en anmälan från Hotell- och restaurangfacket.
Asylboendet i Stockholmstrakten är ett av de största i landet, och var konferensanläggning fram till 2014. Just nu bor drygt 600 personer där. I februari gjorde Hotell- och restaurangfackets ombudsman Cecilia Creutz en anmälan till Datainspektionen, DI. Hon ansåg att övervakningskamerorna var kränkande för de anställdas integritet.
Nu har DI beslutat att boendet inte får fortsätta med kameraövervakningen, så som den har skett hittills. Den strider mot kameraövervakningslagen, eftersom övervakningsintresset inte väger tyngre än de enskildas intresse att inte bli övervakade.
– Det känns jätteskönt. Dessutom är det tryggt för framtiden att veta att våra argumentet i de här frågorna håller, säger Cecilia Creutz.
Bland annat måste asylboendet sluta med kontinuerlig kameraövervakning och bildinspelning i matsal, sällskapsrum, korridorer och trapphus. Där får kameror får bara användas om det har gått ett larm eller om lokalerna ska utrymmas. Däremot ger DI företaget rätt att fortsätta övervaka entréerna och receptionen, men i begränsad omfattning.
Datainspektionens beslut i korthet
- Kontinuerlig kameraövervakning och inspelning i matsal, sällskapsrum, korridorer och trapphus måste upphöra. Får bara aktiveras vid larm.
- Företaget måste informera bättre om övervakningen.
- Inspelat material måste skyddas bättre, det ska förvaras i låst och larmat utrymme.
- Övervakningsområdet i entré och reception måste begränsas.
DI anser att kameraövervakningen är extra integritetskränkande eftersom det handlar om en plats som är människors bostad under en lång tid. Det är dessutom en arbetsplats, vilket också gör det känsligt. Personalen måste kunna göra sitt jobb och kan inte välja om de ska vara där eller inte.
– För våra medlemmar handlar det om att inte behöva bli övervakade när de utför sina arbetsuppgifter. Om det handlar om att stärka säkerheten så måste det göras på annat sätt, säger Cecilia Creutz.
DI riktar också kritik mot att asylboendet inte har informerat tillräckligt tydligt om kameraövervakningen. Det ska åtgärdas inom kort, säger Hans Uhrus, som är presstalesperson på företaget som driver anläggningen.
– Ja, det är enkelt. Vi ska sätta upp bättre skyltar på vissa platser. När det gäller de andra delarna i beslutet från DI så måste vi analysera dem ordentligt. Vi vill gärna ha en dialog med myndigheten, och sedan får vi se om vi överklagar eller inte, säger han.
Om asylboendet vill överklaga beslutet måste det göras inom tre veckor.