Dina rättigheter | Nyheter röda dagar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Du behöver inte jobba in tid”

December närmar sig och en del företag planerar att hålla stängt över jul. Men innebär inte att de anställda ska skickas hem utan lön, säger Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 24 november 2014
”Du behöver inte jobba in tid”
Julstängt på decemberschemat? Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Anna-Lena Lundqvist

December närmar sig och arbetsgivarna planerar inför jul och nyår. En del företag väljer att hålla stängt under helgerna. Ibland leder det till krav på att de anställda måste ”jobba in” timmarna i förväg, annars kommer de att förlora lön under stängningsperioden.
Det stämmer inte, säger Per Persson, ombudsman på HRF.
– Huvudprincipen är att arbetsgivaren inte kan skicka hem någon utan lön. Antingen har arbetsgivaren schyst framförhållning och kan i förväg lägga schema så att det passar med verksamheten, eller så kan arbetsgivaren ändra i schemat med 14 dagars varsel.

För anställda som har månadslön kan ett schema omfatta upp till 16 veckor, medan timavlönade max får schemaläggas 8 veckor. En arbetsgivare kan då exempelvis fördela timmarna med mer arbetstid i början av perioden och mindre i slutet. Men om schemaändringar kommer med kortare framförhållning än 14 dagars varsel är det att betrakta som ren övertid, säger Per Persson.

Kollektivavtalet säger att arbetsgivare kan komma överens med anställda om byte av arbetstid, efter att schemat är lagt.
– En anställd kan acceptera att jobba in tid, men det är i så fall en frivillig överenskommelse och inget man behöver gå med på. Säger den anställde nej så blir det inget, säger Per Persson.

Även utan schemaändringar finns det möjlighet att vara ledig utan att förlora pengar. Kollektivavtalets Gröna riks regel om intjänade extra ledighetsdagar, ”röda dagar” är en sådan möjlighet. Jul- och nyårshelgen ger ett antal extra ledighetsdagar. Om företaget är stängt något av dessa datum och du skulle ha arbetat enligt schema har du rätt till en extra betald ledighetsdag, men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön. En intjänad ledighetsdag ska enligt kollektivavtalet läggas ut under julhelgen.

På dagar som inte är ”röda dagar” går det också att ge betald ledighet genom utlagd semester, tidigare intjänade extra ledighetsdagar eller övertid som tas ut i betald ledighet. Inte heller den som är nyanställd och saknar intjänad ledighet ska förlora på att företaget är stängt.
– Då får man vara inne på jobbet och syssla med andra arbetsuppgifter, eller om det inte är möjligt, gå hemma med lön, säger Per Persson.

Extra ledighetsdagar jul och nyår 2014

Det här gäller för röda dagar som infaller måndag–fredag. I december 2014 är det 24, 25, 26 och 31 december. I början av 2015 ger nyårsdagen den 1 januari och trettondag jul 6 januari också möjlighet att tjäna extra ledighetsdagar.

 Situation Heltidsanställda och deltidsanställda
5 dagar i veckan
i genomsnitt
Deltidsanställda
1–4 dagar i veckan
i genomsnitt
 Företaget har öppet, du arbetar.  Rätt till extra ledighetsdag.  Rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget har öppet, du är ledig enligt schema.  Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget har öppet, du har semester.  Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget är stängt, du skulle ha arbetat enligt schema.  Rätt till extra ledighetsdag,  men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön. Rätt till extra ledighetsdag,  men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön.
 Företaget är stängt, du är ledig enligt schema. Rätt till extra ledighetsdag. Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget är stängt, du har semester. Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här