Dina rättigheter | Nyheter röda dagar
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

”Du behöver inte jobba in tid”

December närmar sig och en del företag planerar att hålla stängt över jul. Men innebär inte att de anställda ska skickas hem utan lön, säger Per Persson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 24 november 2014
”Du behöver inte jobba in tid”
Julstängt på decemberschemat? Bilden är tagen i ett annat sammanhang. Foto: Anna-Lena Lundqvist

December närmar sig och arbetsgivarna planerar inför jul och nyår. En del företag väljer att hålla stängt under helgerna. Ibland leder det till krav på att de anställda måste ”jobba in” timmarna i förväg, annars kommer de att förlora lön under stängningsperioden.
Det stämmer inte, säger Per Persson, ombudsman på HRF.
– Huvudprincipen är att arbetsgivaren inte kan skicka hem någon utan lön. Antingen har arbetsgivaren schyst framförhållning och kan i förväg lägga schema så att det passar med verksamheten, eller så kan arbetsgivaren ändra i schemat med 14 dagars varsel.

För anställda som har månadslön kan ett schema omfatta upp till 16 veckor, medan timavlönade max får schemaläggas 8 veckor. En arbetsgivare kan då exempelvis fördela timmarna med mer arbetstid i början av perioden och mindre i slutet. Men om schemaändringar kommer med kortare framförhållning än 14 dagars varsel är det att betrakta som ren övertid, säger Per Persson.

Kollektivavtalet säger att arbetsgivare kan komma överens med anställda om byte av arbetstid, efter att schemat är lagt.
– En anställd kan acceptera att jobba in tid, men det är i så fall en frivillig överenskommelse och inget man behöver gå med på. Säger den anställde nej så blir det inget, säger Per Persson.

Även utan schemaändringar finns det möjlighet att vara ledig utan att förlora pengar. Kollektivavtalets Gröna riks regel om intjänade extra ledighetsdagar, ”röda dagar” är en sådan möjlighet. Jul- och nyårshelgen ger ett antal extra ledighetsdagar. Om företaget är stängt något av dessa datum och du skulle ha arbetat enligt schema har du rätt till en extra betald ledighetsdag, men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön. En intjänad ledighetsdag ska enligt kollektivavtalet läggas ut under julhelgen.

På dagar som inte är ”röda dagar” går det också att ge betald ledighet genom utlagd semester, tidigare intjänade extra ledighetsdagar eller övertid som tas ut i betald ledighet. Inte heller den som är nyanställd och saknar intjänad ledighet ska förlora på att företaget är stängt.
– Då får man vara inne på jobbet och syssla med andra arbetsuppgifter, eller om det inte är möjligt, gå hemma med lön, säger Per Persson.

Extra ledighetsdagar jul och nyår 2014

Det här gäller för röda dagar som infaller måndag–fredag. I december 2014 är det 24, 25, 26 och 31 december. I början av 2015 ger nyårsdagen den 1 januari och trettondag jul 6 januari också möjlighet att tjäna extra ledighetsdagar.

 Situation Heltidsanställda och deltidsanställda
5 dagar i veckan
i genomsnitt
Deltidsanställda
1–4 dagar i veckan
i genomsnitt
 Företaget har öppet, du arbetar.  Rätt till extra ledighetsdag.  Rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget har öppet, du är ledig enligt schema.  Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget har öppet, du har semester.  Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget är stängt, du skulle ha arbetat enligt schema.  Rätt till extra ledighetsdag,  men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön. Rätt till extra ledighetsdag,  men den kvittar ut sig med en gång i och med att du är hemma med lön.
 Företaget är stängt, du är ledig enligt schema. Rätt till extra ledighetsdag. Inte rätt till extra ledighetsdag.
 Företaget är stängt, du har semester. Rätt till extra ledighetsdag.  Inte rätt till extra ledighetsdag.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här