På gatuköket där Jocke jobbar är ingen någonsin sjuk. Inte sjukskriven i alla fall. Chefen har meddelat att hon inte godtar några sjukanmälningar. Det är bara att komma in och jobba – oavsett sjukdom – eller fixa en ersättare. Det känns inte alls bra, tycker Jocke.
Hänvisa till EU:s hygienförordning!
Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket:
– Det räcker ofta med sunt förnuft. Har du varit hemma med någon sorts magåkomma är det förmodligen inte bra att komma till jobbet innan du är helt bra igen. Har du en sjukdom som inte kan överföras via livsmedel så är det safe. Men hur ska du kunna veta det? Arbetsgivaren kanske säger att du kan göra något annat, som att stå i kassan och ta betalt. Men att stå där med exempelvis rinnande näsa och hosta och nysa är inte att rekommendera, för du kanske ändå kommer i kontakt med oskyddade livsmedel.
– Personer som lider av eller bär på en sjukdom som kan överföras via livsmedel får inte hantera livsmedel eller vistas i en lokal där det hanteras livsmedel, om det finns risk att de smittar. Det står i hygienförordningen EU 852/2004, bilaga 2 kapitel 8.
– Om de anställda på Jockes arbetsplats hänvisar till hygienförordningen när de sjukanmäler sig har jag svårt att se att chefen kan tvinga in dem till jobbet. Däremot kanske hon kan kräva att de ska bevisa att de faktiskt är sjuka, kanske visa sjukintyg. Då får de gå till vårdcentralen och skaffa det. Men det är att ta det lite långt, tycker jag personligen.«
Arbetsgivaren kan inte ha ett eget regelverk
Mikael Berge, ombudsman Hotell- och restaurangfacket:
– När det gäller rätten till sjuklön görs i dag ingen bedömning av sjukdomen. Det som ligger till grund för sjuklön är om arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till de arbetsuppgifter hen är anställd att utföra. Däremot kan jag tycka att det är direkt olämpligt för personal som är anställda i ett serviceyrke, som hotell- och restaurangbranschen är, att komma till arbetet sjuk eller smittad.
– Om det uppstår en tvist om rätten till sjuklön och huruvida arbetsförmågan är nedsatt så är det Försäkringskassan som gör den bedömningen (sjuklönelagen § 20–24) vid varje enskilt tillfälle.
Arbetsgivaren kan alltså inte ha ett eget regelverk kring sjuklön eftersom det är den anställdes lagstiftade rättighet.
– Om det skulle uppstå en tvist där arbetsgivaren inte ifrågasätter rätten till sjuklön men ändå struntar i att betala, ska medlemmen vända sig till facket. Då hanterar vi det som ett ”vanligt” lönekrav när fordran är klar och förfallen till betalning.
Sjuknärvaro är dyrare än sjukfrånvaro
Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och docent vid KI:
– Om en arbetsgivare ”förbjuder” personalen att sjukanmäla sig så ökar sjuknärvaron på arbetsplatsen, förutsatt att förbudet är trovärdigt. De anställda kommer ändå att bli sjuka. Och i de fall det är smittsamt, så blir fler sjuknärvarande.
– Även om det inte är smittsamt så påverkas de anställdas arbetsförmåga. Flera studier har visat att kostnader för sjuknärvaro är större för arbetsgivare än kostnader för sjukfrånvaro. En arbetsplats med bra arbetsmiljö både ur fysisk och psykosocial synvinkel är därför också rimligen den mest effektiva eller produktiva. Är man sjuknärvarande vid upprepade tillfällen ökar dessutom risken för framtida ohälsa och mer sjukskrivning.
– Arbetsgivaren borde i stället investera i en bra arbetsmiljö. Det får positiva effekter, både på produktivitet och hälsa bland personalen. Hälsa och produktivitet hör samman.
