Elias tar ett djupt andetag och tittar ner i arbetsbänken. Hans nya kockkollega har återigen visat att han inte klarar jobbet. Visst är det brist på kockar, men det här är nästan värre än att jobba en kort. Vad ska han göra? Försöka lära upp honom? Jobba för två?
En närvarande chef ska se detta

Georg Frick, författare till »Att hantera misskötsel: handbok för chefer«
– Önskeläget vore att det finns en närvarande chef som ser detta och bildar sig en uppfattning, en anställd ska inte behöva ›ange‹ en annan anställd om man säger så.
Det är arbetsgivaren som betalar lönen och har intresse av att de anställda är tillräckligt kompetenta. Som chef ska man följa upp nyanställningar och påtala om det är något som inte funkar.
Bristande chefskap sår split i en arbetsgrupp, så det här är också en viktig arbetsmiljöfråga. Arbetsgivaren måste träda in och peka med hela handen om det behövs.
Elias kan göra ett val: stå ut med vad han uppfattar som en underkvalificerad kollega eller prata med sin chef, om inte chefen själv märkt detta. Det är inte önskvärt om Elias själv går in och agerar som chef, som anställd är han och kollegan likställda.
– Vill Elias ändå ta upp frågan med sin kollega så är det viktigt att prata om det arbete som levereras, inte om personen. Det får inte bli påhopp och kränkningar, mobbning eller liknande. Om inget händer går kanske Elias omkring i vardagen och ondgör sig, det kan sluta med att han byter jobb. Hos inkompetenta arbetsgivare riskerar det att bli så, kompetensen flyttar och inkompetensen stannar kvar.
Elias kan bli utarbetad!

Sonja Berthsjö, bingovärdinna, ordförande i HRF Mälardalen
– Elias som arbetat länge på arbetsplatsen blir så klart ställd när den nya kollegan inte kan arbetsuppgifterna. Men Elias ska inte känna sig ansvarig, det här är arbetsgivarens sak. Arbetsgivaren har ansvaret när han anställer. Han ska se till att det finns rätt kompetens i den sökandes cv och goda referenser från föregående arbetsgivare. Det är också arbetsgivaren som ska följa upp och se till att den nya fungerar på jobbet.
– Som arbetsgivare har man också ansvaret för sina anställdas arbetsmiljö, och här är det i första hand Elias som påverkas. Kollegor hjälper varandra och det gör Elias, men han kan inte ta på sig att göra två personers arbetsuppgifter. Då kommer det nog att sluta med att han arbetar ut sig. Om Elias måste arbeta alldeles för fort och hårt ökar även risken för att han skadar sig, han kan få skär- och brännskador.
– Den nyanställdas arbetsmiljö blir också påverkad av situationen, det kan vara en riktig anspänning att hamna i det här läget. Går man in på konsekvenserna för arbetsmiljön finns det mycket som kan åtgärdas. Så Elias ska ta upp problemet med arbetsgivaren, hur man än vänder och vrider på det är det arbetsgivarens ansvar.
»Viktigaste att komma ihåg att människor gör sitt bästa«

Kerstin Ljungström, organisationskonsult
– Grunden är att chefen måste ta ansvar för sin rekrytering. Det är viktigt att ha gjort en koll och tagit referenser så att man vet vad personen har i bagaget. Den som blir anställd ska få en ordentlig introduktion och sedan uppföljningar.
– Men för Elias är det viktigaste att komma ihåg att människor gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar. Vad har den nya kollegan med sig för erfarenheter, på vilka grunder har han anställts? Det är bra om Elias kan kolla det med chefen. Är tanken att kollegan bara ska vara ›ett par händer till‹? Då behöver chefen ge Elias eller någon annan i uppdrag att stå för introduktionen. Är chefen klok sätter sig han eller hon ner med de båda kockarna, berättar vad som gäller på företaget och förklarar att Elias har ansvar för inskolningen.
– Elias behöver sannolikt pusta kring sin ilska – det kan han göra hos chefen, hos HR eller hos en coach. Då överför han inte sin frustration i samtalen som han behöver föra med kollegan. Sedan kan prata med kollegan, säga att det är jättebra att de är två nu, men att de måste komma överens om hur arbetet ska läggas upp. Han kan säga ›Jag känner mig bekymrad över att du gör saker på ett sätt som vi inte gör här, det blir stökigt.‹
– Elias ska behandla kollegan som en vuxen. Vad känns annorlunda jämfört med tidigare jobb? Vilka är hans styrkor, vad tycker han om att göra? Försök hitta en arbetsfördelning som fungerar.
Man kan inte räkna med att människor direkt kan läsa av koder som är företagsinterna. Den som är ny kanske inte förstår att ›du kanske skulle kunna‹ betyder ›du måste‹ på den här arbetsplatsen. För arbetsgivaren handlar det, förutom rekryteringsansvaret, om vilket rykte man vill ha som arbetsplats. Hur nya medarbetare behandlas är något som folk frågar om, sådant sprids.
»Var och en har ett eget ansvar för sitt utförda arbete«

Mikael Berge, ombudsman, Hotell- och restaurangfacket
– Visst kan det upplevas påfrestande att arbeta med arbetskamrater som saknar förutsättningar för att utföra sitt arbete. När det gäller vem som är ›anställningsbar‹ till vissa arbetsuppgifter, så förfogar arbetsgivaren över bedömningen av vilka kvalifikationer som anses behövas för arbetet.
– Som arbetskamrat kan jag tycka det är viktigt att ändå vara ett stöd i den dagliga driften, men det är också viktigt att inte ta på sig ansvaret för sina arbetskamraters misslyckanden. Där har var och en ett eget ansvar för sitt utförda arbete och resultat. Att arbeta som kock innebär att personen ska kunna arbeta självständigt samt ha vissa förkunskaper om att arbeta med matlagning.
– Om det inte är hållbart i längden så måste Elias prata med sin chef. Elias arbetskamrat kan ha fått fel förutsättningar när hen tillträdde anställningen eller accepterat anställningen med fel kvalifikationer.