Det måste finnas fackmedlemmar på arbetsplatsen för att HRF ska kunna kräva kollektivavtal. Utan avtal eller facklig insyn är det nästan riskfritt för krogägare att göra lite som de vill.
Andra Långgatan är bara ett utsnitt av restauranganställdas arbetsvillkor i Göteborg.
På de anslutande gatorna, som är nästan lika krogtäta, är läget ungefär likadant. Omkring 75 procent av restaurangerna och kaféerna saknar kollektivavtal.
Christer Eriksson, kassör i Hotell- och restaurangfacket Väst, beklagar att det ser ut som det gör för de anställda.
Han säger att facket inte kan ingripa så länge det inte finns medlemmar på arbetsplatsen.
– Det räcker att en enda ur personalen är medlem i HRF för att vi ska ha ett ansvar att försöka teckna ett kollektivavtal. Finns det inga medlemmar på restaurangen kan vi inte göra någonting, säger han.
Att arbetsgivarna bryter mot arbetsmiljölagen och lagen om anställningsskydd gör ingen skillnad.
Facket behöver medlemmar på arbetsplatsen för att kunna gripa in.
Arbetsmiljöverket har sitt område
Arbetsmiljöverket sköter tillsynen av sådant som har med arbetsmiljö att göra.
Här jobbar nationella samordnaren Lise-Lotte Hamfelt.
Hon berättar att den primära uppgiften är att utföra tillsyn utifrån arbetsmiljölagen så att inte någon blir sjuk eller skadas på jobbet.
Det kan handla om risker i den fysiska arbetsmiljön, introduktion för unga och hot och våld på arbetsplatsen.
– Men las, anställningstrygghet, semester och löner har vi till exempel inte tillsyn över, säger Lise-Lotte Hamfelt.
Visita: ”Ingen kontrollfunktion”
Torbjörn Granevärn, förhandlingschef på Visita, svarar ungefär som HRF.
Den svenska modellen som ska reglera arbetsmarknaden bygger på att arbetsgivarna tecknar kollektivavtal.
– Vi genomför en rad olika kampanjer till medarbetare och företag om fördelen med kollektivavtal.
Vi uppmanar också arbetssökande att söka arbete på företag som valt att teckna kollektivavtal. Men vi utövar ingen kontrollfunktion, säger han.
Utsatt läge för unga
Om man som anställd inte är med i facket och företaget saknar kollektivavtal blir det svårt att agera mot arbetsgivare som ger dåliga villkor.
Ett sista alternativ är att vända sig till en jurist som kan ge rådgivning och även hjälpa till att driva ett civilrättsligt mål i tingsrätten.
– Men det kostar pengar, vilket de flesta av de unga i branschen inte har. Dessutom ligger kravet på bevisbörda på den som påstår att en felaktighet har begåtts, vilket ökar utsattheten för den som anmäler, säger Christer Eriksson på HRF.