Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De är kökets farligaste återfallsförbrytare

De kom till din arbetsplats för att hjälpa till. Men de blev gamla, placerades fel eller förlorade säkerhetskåpan. Här är de sju köksmaskinerna som oftast får anställda att skrika av smärta.

Publicerad 10 juni 2009
De är kökets farligaste återfallsförbrytare
Foto: Arbetsmiljöverket

De är långlivade, farliga och ligger bakom de otäckaste olyckorna i restaurangköken. Köksmaskinerna är kökets värsta återfallsförbrytare, berättar Torbjörn Olsson, inspektör på Arbetsmiljöverket med restaurangbranschen som särskilt område.
– Framför allt orsakar de väldigt synliga skador. Skärskador, brännskador, klämskador tillhör några av dessa.
Varje år rapporterar anställda i hotell- och restaurangbranschen runt femhundra arbetsolyckor till Försäkringskassan. Halkolyckor, tunga lyft och knivar ligger bakom många av dem – men det är köksmaskinerna
som orsakar de allvarligaste.

 Torbjörn Olsson, arbetsmiljöinspektör.
Torbjörn Olsson,
arbetsmiljöinspektör.

Torbjörn Olsson har jobbat med restauranginspektioner i snart åtta år och säger att farliga maskiner är en av de vanligaste anmärkningarna som krögarna får.
– Det finns stora brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket i de flesta fall beror på att krögarna inte vet vilka regler som gäller.
Som gammal krogägare själv har Torbjörn stor förståelse för att krögarna har
svårt att hålla reda på alla regler.
– Jag vet ju hur det var själv. Jag hade ingen större koll på arbetsmiljöfrågor. Man oroar sig mest för att få ekonomin att gå ihop.

Just ekonomin tror
han är en bidragande orsak till att många gamla, farliga maskiner får vara kvar i köken. Köksapparaterna är långlivade och fungerar ofta bra, trots att de har många år på nacken.
– Det finns maskiner som är upp till femtio år gamla där ute. Man byggde bra grejer förr helt enkelt.
   Och även om de gamla apparaterna uppfyllde säkerhetskraven när de tillverkades, gör de knappast det i dag. Sedan 1995 måste till exempel alla köksmaskiner vara CE-märkta för att visa att de uppfyller EU:s grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Alla maskiner måste dessutom ha en
bruksanvisning på svenska eller det språk som de anställda talar.
  Att se till att gamla köksapparater uppfyller dagens krav kan bli dyrt, berättar Torbjörn.
– I många fall är det billigare att köpa en helt ny maskin. Och de brukar också vara ganska dyra, så därför håller många krögare kvar vid sina gamla så länge det går.
   Men även de nyare modellerna kan vara farliga. Det händer inte helt sällan att restaurangpersonal plockar bort säkerhetsskydd, till exempel på degblandare och skärmaskiner för att göra det lättare att rengöra. Och ibland sätts skydden aldrig tillbaka.
– Det kan hända att det glöms bort eller att skydden helt enkelt försvinner. Det behöver inte vara medvetet, säger Torbjörn.

Om han eller någon av hans kollegor hittar en farlig köksmaskin, berättar de först på plats vad problemet är. Senare skickar de samma information skriftligt, i ett så kallat inspektionsmeddelande. I detta finns också bristbeskrivning så att krögaren vet hur han ska rätta till problemet. Efter ett tag görs ofta en återkontroll. Om problemet inte är åtgärdat då kan det bli tal om böter.
– Det är dock sällan som det går så långt. Vi vill ju helst att arbetsgivarna rättar till problemen frivilligt redan efter första inspektionen, säger Torbjörn.
   Men det kan också gå mycket snabbare än så. Om köksmaskinen anses vara direkt farlig för personalen, kan inspektörerna skriva ut ett omedelbart förbud. Då får ingen använda maskinen förrän problemen
är åtgärdade. Det är oftast skärmaskiner och fritöser som får förbud direkt.
– Eftersom de orsakar de värsta olyckorna. Fingrar som ryker och kokhet olja som ger stora brännskador.
   Torbjörn kan berätta om många otäcka olyckor i restaurangbranschen.
En av de värsta var när en kvinnlig restauranganställd fick ett bleck med
skållhet steksky över sig, med svåra brännskador som resultat.
– Hon blev så bränd att skinnet krullade sig på bröstet på henne. Hon måste ha haft så fruktansvärt ont.

Enligt lag måste alla allvarliga olyckor och tillbud rapporteras till Arbetsmiljöverket. Under 2008 och de första fyra månader
i år anmäldes 104 händelser från restaurangbranschen till verket.
Torbjörn tror dock att det var bara en bråkdel av allt som faktiskt hände. En trolig förklaring är att många inte vet att de måste anmäla.
– Sedan tänker man kanske inte på händelserna som olyckor. När man frågar på ett ställe om det har hänt något, så säger alla nej. Men om man frågar om någon har skurit sig, klämt sig eller bränt sig så har det alltid hänt.


Fakta: Bästa sätten att undvika maskinskador

  • Läs maskinens bruksanvisning noga.
  • Dra ut kontakten när du ska rengöra eller plocka isär en maskin.
  • Ta inte bort några skydd eller säkerhetsspärrar.
  • Använd aldrig en maskin där någon del, som en sladd, är trasig.
  • Rapportera omedelbart till en chef om en maskin verkar vara trasig. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Nyheter Permittering

Många företag vill permittera mer

Nyligen meddelade regeringen att möjligheten att korttidspermittera förlängs till den 30 juni. Hotell- och restaurangfacket, som hittills tecknat mer än 3 000 avtal om korttidspermittering, märker av företagarnas intresse.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
Många företag vill permittera mer
Den senaste veckan har HRF fått in hundratals listor från företag som vill permittera personal. Foto: Colourbox

När perioden att ansöka om korttidspermittering förlängdes ändrades också reglerna. Från och med den 29 mars kan företagare inte ansöka om ersättning i efterhand. Det här har lett till att många arbetsgivare nu kontaktar HRF.
Dessutom meddelade Folkhälsomyndigheten på torsdagen att restriktionerna för restaurangbranschen förlängs till den 2 maj, vilket sannolikt inte dämpar intresset för att permittera personal.

– Vi har fått in hundratals permitteringslistor den senaste veckan, säger Per Persson, avtalssekreterare.

Permittering

Permitteringsgraden och löneavdraget finns i fyra nivåer:

  • 20 % permittering = 4 % lägre lön
  • 40 % permittering = 6 % lägre lön
  • 60 % permittering = 7,5 % lägre lön
  • 80 % permittering = 12 % lägre lön.

Arbetsgivare har möjlighet att justera permitteringsgraden för de anställda.
Men det är viktigt, säger Per Persson, att den som är permitterad kontrollerar att löneavdraget är rätt, så att man inte går miste om lön.

– Om man upptäcker felaktigheter ska man först prata med sin arbetsgivare. Om det inte hjälper ska man kontakta sin lokala HRF-avdelning, så får man hjälp.

Hej Gäst SVEN MELANDER

”Jag har mina stamställen”

Sven Melander gillar rejäla biffar på tallriken och långa skohorn på hotellrummet.

Publicerad 9 april 2021 Kommentera
”Jag har mina stamställen”
Sven Melander – journalist, skådespelare, youtuber och författare till kokboken Upp i vikt kvickt. Foto: Karin Törnblom/TT

Hur väljer du restaurang?
– Jag har mina stamställen. Jag är traditionell, äter gärna en ordentlig biff eller någon god fisk. Men ibland bjuder mina barn pappa på middag och då blir det lite annat.

Vad får dig att återvända till ett ställe?
– Bra personal. Det är jävla roligt om folk känner igen en. Numera blir jag igenkänd, men jag gick ju på krogen innan jag var någon slags offentlig person också. 

Något speciellt som du vill ska finnas på ditt hotellrum?
– Nja, det brukar ju finnas säng, någonstans att stuva in grejerna, ett litet skrivbord och tv. Men det jag uppskattar är långa skohorn. Det behöver man när man blir äldre.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här