Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Branschföretagare vinnare på sänkta avgifter för unga

Att halvera arbetsgivaravgiften för unga gav inga nya jobb. I stället gick delar av pengarna rätt ner i arbetsgivarnas fickor. Mest av alla tjänade hotell- och restaurangarbetsgivarna, visar en undersökning som DN har gjort.

Publicerad 27 mars 2012

När arbetsgivaravgiften för unga halverades år 2009 var förhoppningarna att det skulle ge fler ungdomar jobb. Ännu har dock ingen forskning visat att jobben faktiskt har blivit fler. Tvärtom tyder rapporter, bland annat från Hotell- och restaurangfacket, på motsatsen.
–  Det är ungefär samma andel ungdomar som jobbar före och efter reformen. Det kan tyda på att de flesta av de jobb som vi ser efter halveringen av arbetsgivaravgiften skulle vi ha sett ändå, säger Anders Forslund biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, till DN.

Var pengarna i stället har tagit vägen är än så länge oklart. En teori är att de i vissa branscher gått till högre löner för andra grupper anställda. En annan är att de helt enkelt gått ner i företagarnas fickor. Hotell- och restaurangfacket har länge kritiserat reformen för att vara verkningslös.
– Vi har nästan 50 procent anställda under 26 år. Vi kan inte se några effekter av sänkt arbetsgivaravgift mer än att det går till vinster till ett stort gäng arbetsgivare, säger HRF:s avtalssekreterare Malin Ackholt till DN.

Siffror som Skatteverket tagit fram åt tidningen visar nämligen att hotell- och restaurangföretagarna är de som tjänat mest på reformen. Branschen har fått den största procentuella sänkningen av arbetsgivaravgiften i förhållande till lönekostnaden efter halveringen, 4,8 procent av den totala lönesumman förra året.

Hittills har den halverade arbetsgivaravgiften kostat staten 51,5 miljarder kronor.

Fakta: Sänkta arbetsgivaravgifter

I januari 2009 sänktes arbetsgivaravgifterna för unga under 26 från 32,42 procent till 15,74 procent. Det var andra delen i reformen som infördes i juli 2007 då arbetsgivaravgiften sänktes för unga mellan 18 och 25 till 21,30 procent. 

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter corona

Deras arbetsplats blev fältsjukhus

Stockholmsmässan i Älvsjö har förvandlats till ett fältsjukhus för coronapatienter. För gänget på Mässrestauranger betyder det att de i stället för mässbesökare nu serverar helt andra grupper.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Deras arbetsplats blev fältsjukhus
Kocken Erik Magnusson smakar av såsen. Det blir Coq au vin till lunch. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik. Foto: Anna-Karin Nilsson

På Stockholmsmässan i Älvsjö slog coronakrisen till under båtmässan. Mitt under mässan kom regeringens beslut om att begränsa antalet deltagare vid offentliga tillställningar.
– Då bestämde man sig för att avbryta mässan. Efter det avbokades allt, mässor, kongresser, konferenser, säger Maria Granvik, platschef för Mässrestauranger på Stockholmsmässan.

Alla anställda på Mässrestauranger korttidspermitterades. Nu är det snart en månad sedan båtarna rullades ut ur mässhallarna, men tomt är det inte. För ett par veckor sedan började ett fältsjukhus byggas i och vid Stockholmsmässan för att klara coronakrisens ökade vårdbehov.

Mässrestaurangers uppdrag är att förse vårdpersonal, militärer och andra med mat och dryck. Kocken Erik Magnusson tycker att det känns bra.
– Vi lagar maten till dem som kommer att jobba med att rädda liv. Det är väl jättebra. Sedan kan vi ju hoppas att det inte behöver komma någon hit.

Ännu har inga patienter flyttat in. Men ordern är att de ska kunna komma när som helst, och militär och vårdpersonal är på plats, redo att ta emot dem. Erik Magnusson och hans kollegor ser till att de är mätta och nöjda.
– Vi har ju en del att göra. Vi gör matlådor till försvaret, fika och lunch. Jag skulle tro att det blir mellan 100 och 150 luncher varje dag, säger han.

Korridoren på Stockholmsmässan ser inte ut som den brukar göra. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson och Vanya Hantova gör mackor och sallader som beställts. Foto: Anna-Karin Nilsson
Platschef Maria Granvik plockar disk. Just nu måste alla hjälpa till med arbetsuppgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg och kallskänkan Jenny Eriksson går igenom dagens beställningar. Foto: Anna-Karin Nilsson
Therese Hammarberg rullar ut vagnen med förmiddagskaffet. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kvartersmästare Ola Strangeways pratar med Therese Hammarberg och ökar antalet lunch eftersom de ofta får besök och antalet medarbetare ökar. - Alltid bättre att ha fler måltider. Är man 70 så beställer man 78, säger han. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kocken Erik Magnusson lagar Coq au vin till dagens lunchlådor. Foto: Anna-Karin Nilsson
Kallskänkan Jenny Eriksson gör beställda mackor i långa rader. Foto: Anna-Karin Nilsson

Som mest ska fältsjukhuset, som heter Älvsjö sjukhus, kunna ta emot 600 coronasjuka patienter fördelade på tio salar.
Visst har det nya uppdraget väckt oro och frågor om smittorisk, säger platschef Maria Granvik.
– Det är klart att det finns en del oro. Men vi har fått väldigt mycket information om vad det innebär och hur det hanteras. Vi kommer ju inte röra oss inne i anläggningen där patienterna finns.

Det finns ju inget slutdatum på corona.Erik Magnusson, kock

Kocken Erik Magnusson är inte särskilt bekymrad över att bli sjuk, säger han.
– Jag känner mig inte jätteorolig för viruset. Då känner jag mig mer orolig för företagsamheten, det slår så hårt både mot arbetstagare och arbetsgivare.

Eftersom alla är permitterade får alla just nu rycka in där det behövs, säger Maria Granvik.
– Det finns inga titlar längre. Vi har alltid varit en prestigelös arbetsplats, men nu är det ännu mer så. Men vi är alla är glada att få använda vår tankeverksamhet. Vi är restaurangmänniskor och älskar när det är mycket att göra.

Beskedet de har fått är att fältsjukhuset ska vara i gång fram till sommaren. Mässverksamheten väntas starta igen i augusti, men det är ingen som vet om det blir så.
– Det är det som är så jobbigt med den här situationen, att man inte vet. Det finns ju inget slutdatum på corona, säger Erik Magnusson.

Nyheter ARBETSMILJÖ

Få koll på köksfarorna

Vassa knivar, het olja, stress – ett restaurangkök är inte att leka med. Här är åtta vanliga orsaker till skador.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
Få koll på köksfarorna
Restaurangkökets vanligaste olycksorsak lämnar ofta spår efter sig på armarna. Foto: Anna-Karin Nilsson

1 Brännheta saker. Handen i fritösen? Översköljd av kokande pölsa? Jo, det har hänt. Brännskador är vanligaste köksolyckan. Kontakta vården om det bildas blåsor och om skadan är större än den egna handen.

2 Hala golv och annat som får en ur balans. Näst vanligast är fallolyckor. Fel skor, olja och mat­rester på golvet blir en farlig kombo. Lösning: bra skor och halk­behandlade golv. Fall kan leda till frakturer i handled eller arm, när man tar emot sig. Ben, fotleder och skuldror kan också skadas.

3 Bästa arbetsredskapet men orsak till tredje vanligaste skadan: kniven. Vid mindre sår, prova att dra ihop sårkanterna med ett plåster. Vid djupare sår, kontakta vården. Pulserar blodet, se till att personen ligger ner, använd tryckförband och ring 112.

4 Elolyckor är inte de vanligaste, men farliga. Kontakta genast vården om någon fått ström genom kroppen. Ring 112 om personen har svårt att andas, oregelbunden eller ingen puls, kramper eller är medvetslös.

5 Stress. Är det bråttom skär man sig lättare eller tar genvägar som att tömma olja innan den svalnat. Lagom bemanning minskar stressen och därmed olyckorna.

6 Nonchalans är en annan bov. Till exempel ska kokgrytor besik­tigas, men det missar ofta arbetsgivare. Eller så görs det, men felen åtgärdas inte.

7 Trånga kök. När mycket mat ska ut fort och många trängs om utrymmet ökar också risken för de flesta olyckor.

8 Dålig introduktion. Personalomsättningen är hög i branschen, då är det viktigt att nyanställda får bra introduktion i arbetssätt och säkerhet för att minska riskerna.

Nyheter ARBETSMILJÖ

»Oljan var 240 grader«

Bryan Conejeros är kock och skyddsombud på Sturehof och har känt flera av köksfarorna in på bara skinnet.

Publicerad 9 april 2020 Kommentera
»Oljan var 240 grader«
Bryan Conejeros, kock och skyddsombud med koll på kökets olycksrisker. Foto: Mostphotos, Privat

Vad har du själv råkat ut för?
– Jag fick för mig att göra naanbröd. Oljan var 240 grader. Jag skulle steka 25 bröd, på det nittonde föll degen isär, ner i oljan och skvätte på armen. Det blev andra och tredje gradens brännskada och började blöda. När man ska steka fisk händer det ofta att vätskan i fisken expanderar. Det blir som små explosioner i oljan. Knivar skär man sig på hela tiden. För min del beror det på slarv, att jag inte är fokuserad när det är lugnt. Skärmaskin har jag också skurit mig på när jag var ny i branschen. Det blev ett tunt sår, för jag skulle skära parmaskinka.

Och dina kollegor?
– En kollega fick en kastrull varm buljong över fötterna. Han var sjukskriven 2,5 vecka. Någon hade lagt en sked under kastrullen för att få ner värmen snabbt. Vibrationer gjorde att den välte.Tidigare hade vi en del halkolyckor. Särskilt bland serveringspersonal som passerade våta golv i vanliga skor. Men nu har golven halkbehandlats och vi har halklister i trapporna.

Vad har ni mer gjort för att minska olyckorna?
– Mycket händer för att man tar genvägar på grund av stress eller lathet. Eller för att man jobbar för många på trång yta. Vi har sett över hela produktionskedjan och våra rutiner. Till exempel ska två personer inte stå och skala 50 kilo lök samtidigt som de har 15 såskastruller på gång. Andra som har luckor kan göra det. Städrutiner och introduktion till nyanställda är också viktigt.

Fråga om jobbet.
93
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här