Nyheter skadad på jobbet

Avbiten tand prövas i domstol

Hotellreceptionisten Lovisa bet sönder en tand när hon åt personalmat på jobbet. Försäkringskassan tycker inte att det är en arbetsskada och vill inte stå för notan. Nu ska fallet prövas i domstol.

Publicerad 18 november 2016

Det var en helt vanlig tisdag i november förra året. Lovisa arbetade kväll i receptionen på ett stort hotell i Göteborg. Det var mycket att göra, de var under­bemannade och det var svårt att hinna med att äta.
– Min kollega kunde hålla ställningarna i lobbyn så jag sprang bort till personalmatsalen för att slänga i mig lite mat. Då bet jag på något hårt i salladen, det kan ha varit en liten sten eller en olivkärna. Det krasade och när jag kände efter med tungan förstod jag att hela tanden hade åkt, berättar Lovisa som egentligen heter något annat.

Någon dag senare fick hon en akuttid hos tandläkaren och en ny tand, det kostade 5 624 kronor.
Lovisa fick hjälp av sin chef att skriva en anmälan om arbetsskada. Olyckan hade ju inträffat på jobbet och på arbetstid.

Men Försäkringskassan tyckte annorlunda: den sönderbitna tanden kan inte klassas som arbetsskada, eftersom det inte ingår i Lovisas arbetsuppgifter att äta på jobbet.
Försäkringskassan tog inte hänsyn till att Lovisas arbetsplats, precis som många företag i branschen, har betalt måltidsuppehåll i stället för rast. Dessutom servereras det personalmat, som det görs ett obligatoriskt löneavdrag för.

Lovisa överklagade beslutet, men svaret blev likadant som första gången.
– Jag tyckte inte att det var riktigt klokt, det är klart att det är en arbetsskada. Om jag hade ramlat och brutit benet på väg till matsalen så hade det varit det, men inte när jag åt maten som serverades där. Så länge jag är instämplad på jobbet borde jag ju vara försäkrad.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.
Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

Nu har Hotell- och restaurangfacket hjälpt Lovisa att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.
Anknytningen till arbetet är solklar, tycker Eva-Lotta Ramberg som är jurist och ombudsman på HRF. Hon ställer sig frågande till Försäkringskassans lagtolkning.
– Här handlar det om en måltid som tillhandahålls på arbetsplatsen, av arbetsgivaren, på betald arbetstid, och som Lovisa måste betala för. Då måste hon ändå få stoppa maten i munnen, annars blir det absurt. En arbetstagare ska inte behöva stå för en sådan risk.

Om några månader kommer domstolens beslut. Lovisa tycker att det är jobbigt att det drar ut på tiden.
– Jag hoppas att jag får rätt. Annars får man ifrågasätta varje grej man gör på jobbet, kanske göra upp en lista på vad man ska våga äta eller inte. Det handlar om arbetsmiljön också – man måste få i sig någon form av näring för att klara att jobba.

Spara

Nyheter STALKNING

Så vanligt är stalkning

Många hotell- och restauranganställda stalkas av människor de träffat genom jobbet. Det visar Hotellrevyns undersökning. Samtidigt känner få att de får stöd av arbetsgivaren.

Publicerad 20 september 2021 Kommentera
Så vanligt är stalkning
En stalkare utsätter någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Foto: Tobias Felber/TT

Drygt var tionde ­svensk utsätts för stalkning, det vill säga känner sig förföljd av en person, någon gång under sin livstid.

Det visar en undersökning från Brottsföre­­byggande rådet.

Bland hotell- och restaurangpersonal är det ännu vanligare.
En enkätundersökning som Hotell­revyn har gjort visar att nästan var fjärde branschanställd någon gång råkat ut för stalkande gäster, kollegor eller arbetsgivare. Ungefär ­lika stor andel har en arbetskamrat som blivit stalkad.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet och har forskat på ämnet under lång tid. Hon är inte förvånad över att branschanställda är mer utsatta än genomsnittet.

Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta.

– Jag kan tänka mig att miljön, med mycket tillfälliga människor, kan bidra. Man kan ju inte porta en gäst bara för att hen kommer för ofta. I service­yrken har man också som jobb att småprata och vara trevlig mot folk. Det finns människor som kanske inte förstår att det är en yrkesroll.

Susanne Strand är docent i kriminologi vid Örebro universitet.

 

Om stalkning

  • Stalkning är att utsätta någon för upprepade, ovälkomna kontakter. Det kan också vara att systematiskt förfölja eller kartlägga personen. Det är vanligare att kvinnor utsätts.
  • Tre vanliga typer av stalkare är före detta partners, någon som vill hämnas en tänkt oförrätt och personer som inte förstår socialt samspel.
  • År 2011 blev olaga förföljelse ett brott. De två senaste åren har 190 personer dömts.

Men det är inte bara gäster som stalkar. Ur svaren från de branschanställda i Hotellrevyns enkät framgår det att de vanligaste typerna av stalkare är kollegor, gäster eller chefer, i den ordningen.

Inte heller det förvånar Susanne Strand.
– Vi vet att ungefär en tredjedel av stalkarna är före detta partners, en tredjedel är bekanta och en tredjedel
är okända. I det här sammanhanget så kan man se kollegorna som bekanta och gästerna som okända.

Stalkning är när en person blir utsatt för upprepade ovälkomna kontakter.
Vi frågade också om man vet någon kollega som blivit stalkad av en person de mött genom jobbet. 27,4 procent svarade ja.
130 personer svarade på Hotellrevyns enkät som skickades ut till 1 000 slumpvis utvalda HRF-medlemmar.

Hotellrevyns undersökning visar också att det är vanligt att bransch­anställda som råkat ut för en stalkare inte känner att de får stöd av sin arbetsgivare.

Ungefär sex av tio säger att deras arbetsgivare inte vidtagit några åtgärder efter att de berättat om stalkningen. Det är också många, tre av tio, som inte ens berättat för sin arbetsgivare.

Det här är inte någon ovanlig ­situation, förklarar Susanne Strand.
– Jag upplever att det är ett problem att det finns väldigt lite kunskap bland arbetsgivare om vad man ska göra. Man kanske får höra att man bara ska säga ifrån, men stalkare funkar inte så och slutar inte alltid, utan fortsätter. Därför är det väldigt viktigt att den som ber om hjälp får det, annars kanske man tror att man inbillar sig eller överdriver.

Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos
Foto: Colourbox
Foto: Mostphotos

Hantera jobb-stalkaren

Markera att du inte vill ha kontakt. Efter det ska du aldrig ta kontakt. Även negativa kontakter kan uppfattas som positiva av en stalkare.

Berätta för chefer och kollegor, även om inget »allvarligt« har hänt.

Skriv ner alla händelser, även hur du kände inför dem. Dokumentera så mycket och så detaljerat som möjligt.

Arbetsgivaren bör ha riktlinjer med riskbedömning, och eventuellt polisanmäla.

Susanne Strand tycker att arbetsgivare bör utforma riktlinjer för hur man hanterar eventuella stalkare. Sådana bör innehålla att det ska göras någon form av risk­bedömning och en plan för situationen, säger hon.

– En åtgärd kan till exempel vara att en chef kommer och säger ifrån, eller att man flyttar den anställda om stalkaren kommer. Det gör att de anställda känner sig trygga.

Det är viktigt att ta problemet med stalkning på allvar, och att agera tidigt när det inträffar, säger Susanne Strand.
– Min erfarenhet är att det är väldigt få som upplever att de är stalkade när de inte är det, därför ska man ta den känslan på största allvar. Det är också viktigt att försöka bryta det tidigt. Ju längre det fortgår, desto svårare kan det vara att bryta.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

Nya kollegor på tillväxt

Drömmar om utlandet, restaurangliv och eget företag. Allt ryms hos ettorna på Tranellska gymnasiet i Västerås. Vi hänger med ett gäng elever – från skolstart till studenten!

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
Nya kollegor på tillväxt
Första terminen för Benjamin Nygren, Moa Gunstedt, Finley Rejström, Lovisa Enlund, Jasmine Constable och Ingrid Pettersson. Foto: Jonas Bilberg

Utsikten från den gamla hotellbyggnaden är slående. Den här höst­dagen visar sig Mälaren och Västerås från sin bästa sida.
Ica-koncernen hade länge provkök, utbildningslokaler och hotell i lokalerna, och Best Western har huserat i huvudbyggnaden.

I dag finns ­Tranellska gymnasiet i Västerås här. För ett par veckor sedan började 57 elever på skolan. Hotellrevyn kommer att följa sex av dem, från start till studenten om tre år.

I entrén är såväl ljudnivån som stämningen hög. Här samlas lärare och elever för fika och prat.
Moa Gunstedt vickar på en flaska Mer och funderar på vad som fick henne att söka till Restaurang och livsmedel.
– Ett tag funderade jag på att söka idrottsprofil, men jag tränar fotboll och innebandy i princip varje dag, så det får jag redan på fritiden. Jag har alltid gillat att laga och äta mat, och kollar mycket på matlagningsprogram på tv.

Moa, som tidigare tyckt att skolan var långsam och ganska tråkig, har fått ny energi sedan hon kom till gymnasiet.
– Nu tycker jag att det är roligt. Dagarna går snabbt, säger hon.

Benjamin Nygren vill lära sig laga riktigt god mat och ser fram emot kurser i mer avancerad matlagning. Här får han hjälp av läraren Eddie Carlsson i metodköket. Foto: Jonas Bilberg
Av de 57 nya eleverna som började i augusti är det bara tio som går Tranellskas Hotell- och turismprogram. Foto: Jonas Bilberg
Ingrid Pettersson drömmer om att baka och starta eget i Paris. Men först läggs grunderna. Här dukning med klasskompisen Moa Gunstedt. Foto: Jonas Bilberg

Av de 57 nya eleverna är det bara tio som går Hotell och turism. Perfekt, tycker Jasmine Constable.
– Jag gick in i väggen i nian, så för mig var det en lättnad att det var en liten klass. Det gör hela klassen till engrupp. Vi klickade redan andra dagen. Det är verkligen en blessing in disguise.

Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Lovisa Enlund

Den goda stämningen bekräftas av Lovisa Enlund och Finley Rejström. Alla verkar de glada och en smula för­vånade att de så snabbt blev sammansvetsade.
– Det känns som att vi är en stor grupp vänner. Alla kan vara med i diskussioner på lektionerna, säger Lovisa.
Drömmen är ett jobb där hon kan få människor att må bra.
– Antingen jobbar jag på hotell, och så småningom äger jag ett. Annars vidare­utbildar jag mig till terapeut eller psykolog. För mig är det lite samma idé, att få folk att må bra.

Jasmine Constable.

Jasmine Constable såg gymnasiet som en nystart, en chans att börja om sitt skolliv. Från att ha varit en av de tystare i klassen på högstadiet har hon nu tagit ett beslut om att vara mer aktiv på lektionerna. Inte heller hon har ännu bestämt sig vilken karriärväg hon ska ta.

Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning.Jasmine Constable

– Jag kanske vill bli flygvärdinna sedan, då är det här rätt utbildning för mig. På sikt kanske jag vill bli pilot. Jag har också funderat på att bli turistguide. Då får man lära sig om där man är. Jag kommer alltid ha möjlighet till jobb med min utbildning. Min mamma skolade om sig vid 50. Jag har hela livet på mig att bestämma mig för vad jag vill göra. Jag lär mig saker som är bra inom alla fält, som service och bemötande.

Klasskompisen Finley Rejström har, till skillnad från de andra, servicen ­i blodet. Hans mamma jobbar på O’Learys i Köping, och Finley har hoppat in i serveringen där, men också hos pappa på Byggmax. Men det är inte Köping som hägrar efter studenten. Det var främst möjligheten att jobba utomlands som lockade honom till H&T.

Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.Finley Rejström

– Jag har valt rätt. Jag gillar verkligen det här. Och det känns som att det bara kommer att bli bättre. Nästa termin blir det att göra mer, inte så mycket lyssna.
Efter gymnasiet hoppas han att det bär av till något varmare land. Grekland, Kap Verde eller kanske Italien.
– Jag är ganska go with the flow.

Benjamin Nygren var bestämd. Han skulle gå en praktisk linje på gymnasiet.
– Jag är inte ett stort fan av att sitta och titta i en bok. Och jag har alltid velat bli bra på att laga mat, så det var egent­ligen självklart att välja Restaurang.

Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag som kock och har bra arbetsmiljö.” Moa Gunstedt Foto: Jonas Bilberg
”Jag jobbar långt härifrån. Jag vill utomlands.” Finley Rejström Foto: Jonas Bilberg
”Då jobbar jag på hotell eller utbildar mig vidare.” Lovisa Enlund. Foto: Jonas Bilberg
”Då har jag gått en utbildning till bartender utomlands.” Benjamin Nygren Foto: Jonas Bilberg

Benjamin berättar att familjen numera pushar honom att vara den som fixar middagen. Det händer, säger han, men inte i den utsträckning som familjen skulle önska.
På frågan om var han ser sig själv efter studenten kommer svaret blixtsnabbt.
– Då åker jag förhoppningsvis utomlands och tar en bartenderkurs någonstans, och öppnar eget. Jag vet inte var, jag vet bara att jag vill starta en restaurang.

Starta eget vill även Ingrid Pettersson. Helst i Frankrike. Hon ärvde sitt stora intresse för bakning av sin mammas moster.
Och när hon var på ett öppet hus på Tranellska bestämde hon sig. Det var konditori och bageri hon skulle satsa på.
– Jag tror att det var chokladrummet som övertygade mig.

Ingrid Pettersson.

Men inriktningen mot bageri och konditori kommer först senare i utbildningen. Nu läggs grunden.
I måndags var det tillagning av bechamelsås på schemat, såsen som även den bäste kan bränna vid.
– Ja, jag brände den. Men inte så att det märktes i smaken. Åtminstone sade inte vår lärare något, avslöjar Ingrid.

Fokus TRE ÅR MED TRANELLSKA

”Vi har en utmaning”

Utbildningen måste anpassas till den verklighet eleverna ska möta, men branschen måste också förstå de direktiv som skolan måste följa. Det menar Marcus Hallgren, rektor på Tranellska gymnasiet i Västerås.

Publicerad 17 september 2021 Kommentera
”Vi har en utmaning”
Marcus Hallgren, rektor på Tranellska. Foto: Jonas Bilberg

– Den här bryggan mellan skola och bransch är svår. Jag ser det som min uppgift att öka förståelsen mellan olika måsten, säger Marcus Hallgren.

Han har själv en bakgrund som kock under många år och försöker behålla en fot i branschen genom olika ideella uppdrag. Det hoppas han ska gynna eleverna på Tranellska.
– Jag tror på kollegiala utbyten och samarbetspartners. Jag vill ge ett mervärde för eleverna.

Färre sökande

På tio år har antalet sökande till landets Restaurang- och livsmedelsprogram (RL) samt Hotell- och turism (HT) sjunkit, visar siffror från Skolverket.

År RL HT
2011 3433 1779
2014 2559 1427
2017 1955 1099
2020 1715 820

På Tranellska kan restaurang- och livsmedelsprogrammet stoltsera med två fulla nybörjarklasser. Hotell och turism har det tuffare.
– Det är HT vi måste satsa på i höst, få upp kunskapen om programmet. Det är ju det yrkesprogram som ligger närmast det teoretiska. Det är inte så många som vet att det kan vara ett högskole­förberedande program.

Att kockyrket lockar kan ha med exponeringen i tv att göra, i alla fall för några år sedan.
– De elever som kom in 06/07 skulle bli tv-kockar allihop. Men det är ju inte så många som blir det, säger Marcus Hallgren.

Fråga om jobbet.
107
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här