Nyheter skadad på jobbet

Avbiten tand prövas i domstol

Hotellreceptionisten Lovisa bet sönder en tand när hon åt personalmat på jobbet. Försäkringskassan tycker inte att det är en arbetsskada och vill inte stå för notan. Nu ska fallet prövas i domstol.

Publicerad 18 november 2016

Det var en helt vanlig tisdag i november förra året. Lovisa arbetade kväll i receptionen på ett stort hotell i Göteborg. Det var mycket att göra, de var under­bemannade och det var svårt att hinna med att äta.
– Min kollega kunde hålla ställningarna i lobbyn så jag sprang bort till personalmatsalen för att slänga i mig lite mat. Då bet jag på något hårt i salladen, det kan ha varit en liten sten eller en olivkärna. Det krasade och när jag kände efter med tungan förstod jag att hela tanden hade åkt, berättar Lovisa som egentligen heter något annat.

Någon dag senare fick hon en akuttid hos tandläkaren och en ny tand, det kostade 5 624 kronor.
Lovisa fick hjälp av sin chef att skriva en anmälan om arbetsskada. Olyckan hade ju inträffat på jobbet och på arbetstid.

Men Försäkringskassan tyckte annorlunda: den sönderbitna tanden kan inte klassas som arbetsskada, eftersom det inte ingår i Lovisas arbetsuppgifter att äta på jobbet.
Försäkringskassan tog inte hänsyn till att Lovisas arbetsplats, precis som många företag i branschen, har betalt måltidsuppehåll i stället för rast. Dessutom servereras det personalmat, som det görs ett obligatoriskt löneavdrag för.

Lovisa överklagade beslutet, men svaret blev likadant som första gången.
– Jag tyckte inte att det var riktigt klokt, det är klart att det är en arbetsskada. Om jag hade ramlat och brutit benet på väg till matsalen så hade det varit det, men inte när jag åt maten som serverades där. Så länge jag är instämplad på jobbet borde jag ju vara försäkrad.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.
Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

Nu har Hotell- och restaurangfacket hjälpt Lovisa att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.
Anknytningen till arbetet är solklar, tycker Eva-Lotta Ramberg som är jurist och ombudsman på HRF. Hon ställer sig frågande till Försäkringskassans lagtolkning.
– Här handlar det om en måltid som tillhandahålls på arbetsplatsen, av arbetsgivaren, på betald arbetstid, och som Lovisa måste betala för. Då måste hon ändå få stoppa maten i munnen, annars blir det absurt. En arbetstagare ska inte behöva stå för en sådan risk.

Om några månader kommer domstolens beslut. Lovisa tycker att det är jobbigt att det drar ut på tiden.
– Jag hoppas att jag får rätt. Annars får man ifrågasätta varje grej man gör på jobbet, kanske göra upp en lista på vad man ska våga äta eller inte. Det handlar om arbetsmiljön också – man måste få i sig någon form av näring för att klara att jobba.

Spara

Nyheter ARBETSMILJÖ

Skyddsombud stärks i lagförslag

Regionala skyddsombud spelar en viktig roll för att förhindra skador, sjukdomar och dödsfall på jobbet. Därför föreslår regeringen att deras roll förstärks.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Skyddsombud stärks i lagförslag
Ett bra lagförslag, men tveksamt om det går igenom i riksdagen, säer Per Persson, avtalssekreterare HRF. Foto: Kent Eng, Colourbox

På arbetsplatser som visserligen har kollektivavtal, men inget lokalt arbetsmiljöarbete, riskerar arbetsmiljön bli lidande. Det konstaterar regeringen som nu lägger fram ett förslag till riksdagen. Förslaget innebär att regionala skyddsombud ska ges tillträde till alla arbetsplatser där det finns kollektivavtal.

– Det handlar om att skapa lika villkor för alla företag som har kollektivavtal, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade förslaget.

Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

HRF:s avtalssekreterare Per Persson tycker att det är ett bra förslag.
– Det är väl jättebra. Jag är inte säker på att man får stöd i riksdagen för det här. Det finns andra partier som motarbetar, men det skulle helt klart bidra till en säkrare bransch.

Svenskt Näringsliv har tidigare framfört att fackligt utsedda skyddsombud har svårt att skilja på sina olika roller och att de använder besök på arbetsplatser för att rekrytera nya medlemmar. I stället vill de se en oberoende myndighet som gör besök på arbetsplatser.

– Det ena utesluter inte det andra. Jag tror att det är alldeles nödvändigt att våra regionala skyddsombud gör arbetsplatsbesök. De har en oerhörd kunskap om och erfarenhet från branschen, säger Per Persson.

Men han är inte särskilt optimistisk kring chansen att förslaget blir verklighet.
– Nej, inte med den majoritet i riksdagen som vi har i dag. Vi är vana vid att borgerliga partier och SD röstar emot förslag som skulle göra arbetslivet bättre för arbetare. Tyvärr.

Nyheter ARBETSKRAFTSINVANDRING

Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring

Den S-märkta tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att arbetskraftsinvandringen begränsas. Bland annat vill man återinföra arbetsmarknadsprövningen som slopades 2008.

Publicerad 21 februari 2020 Kommentera
Rapport föreslår minskad arbetskraftsinvandring
Tankesmedjan Tiden vill begränsa arbetskraftsinvandringen i flera branscher och yrken. Foto: Colourbox

Sysselsättningsgapet mellan utlandsfödda och inrikesfödda svenskar är stort. Samtidigt har arbetskraftsinvandringen ökat. Rapporten pekar på att många migrantarbetare dessutom anställs i yrken där det råder ett överskott på arbetskraft.

– Vi behöver en mer oberoende bedömning än att bara lyssna på arbetsgivarnas uppgifter om att det råder arbetskraftsbrist, säger Daniel Färm, chef för tankesmedjan.

En åtgärd man vill se är att arbetsmarknadsprövningen återställs. Det skulle innebära att arbetstillstånd inte beviljas till yrken och branscher där det finns arbetslösa som skulle kunna få jobben.

Andra förslag som lyfts fram i rapporten är att ge fack och arbetsgivarorganisationer större makt över arbetskraftsinvandringen och att kollektivavtal ska krävas för att arbetsgivare ska få ta emot migrantarbetare. Rapporten föreslår också att tjänsterna ska omfatta heltid och att lägsta lön höjs till minst 22 000 kronor i månaden, mot dagens 13 000 i månaden. Dessutom vill rapportförfattarna se en ny polisenhet som samarbetar med andra myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet.

– Vi vet att det här är ett problem framför allt i LO-yrken inom till exempel bygg och restaurang, säger Daniel Färm.

Nyheter rapport

Unga branschkvinnor mest lågavlönade

Unga kvinnor i restaurangyrken är gruppen med störst andel lågavlönade, visar Medlingsinstitutets rapport. – Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s ordförande Malin Ackholt.

Publicerad 20 februari 2020 Kommentera
Unga branschkvinnor mest lågavlönade
Bland restauranganställda kvinnor räknas drygt var tionde som lågavlönad i Medlingsinstitutets rapport. Foto: Neydtstock/Mostphotos
Malin Ackholt
Malin Ackholt. Foto: Peter Jönsson

År 2018 var mediangrundlönen för en heltidsanställd 29 500 kronor i månaden. En lön som vissa av restaurangbranschens anställda bara kan drömma om, visar Medlingsinstitutets årsrapport. Tillsammans med städare och kundtjänstmedarbetare sticker restauranganställda ut som den yrkesgrupp som har störst andel lågavlönade, här definierat som en heltidsgrundlön under 17 700 kronor.
– Det är problematiskt att vi har en så pass stor andel lågavlönade i vår bransch. Här har vi att jobba som fackförbund i förhandlingar med arbetsgivarna, säger HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt som påpekar att statistiken omfattar anställda på arbetsplatser både med och utan kollektivavtal.

På arbetsmarknaden i stort räknas 0,9 procent av alla anställda som lågavlönade. Bland restaurangpersonal är siffran 7,9 procent. Allra vanligast är det bland kvinnor i restaurangyrken, där 10,4 procent räknas som lågavlönade i studien. Dessa är framför allt unga kvinnor med låg anställningsgrad.
– Det vi kan se är att det rör sig om unga människor som jobbar förhållandevis lite i branschen, säger Malin Ackholt.

Rapporten visar även att kollektivavtalets lägstalöner har stor betydelse för dessa yrkesgrupper. Bland restaurangpersonal är det många vars faktiska löner ligger nära eller strax över avtalets lägstalöner, skriver Medlingsinstitutet.
– Där ser man vikten av en bra nivå på våra minimilöner när arbetsgivarna väljer att hela tiden anställa på lägstalön, säger Malin Ackholt.

Fråga om jobbet.
89
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här