Nyheter skadad på jobbet

Avbiten tand prövas i domstol

Hotellreceptionisten Lovisa bet sönder en tand när hon åt personalmat på jobbet. Försäkringskassan tycker inte att det är en arbetsskada och vill inte stå för notan. Nu ska fallet prövas i domstol.

Publicerad 18 november 2016

Det var en helt vanlig tisdag i november förra året. Lovisa arbetade kväll i receptionen på ett stort hotell i Göteborg. Det var mycket att göra, de var under­bemannade och det var svårt att hinna med att äta.
– Min kollega kunde hålla ställningarna i lobbyn så jag sprang bort till personalmatsalen för att slänga i mig lite mat. Då bet jag på något hårt i salladen, det kan ha varit en liten sten eller en olivkärna. Det krasade och när jag kände efter med tungan förstod jag att hela tanden hade åkt, berättar Lovisa som egentligen heter något annat.

Någon dag senare fick hon en akuttid hos tandläkaren och en ny tand, det kostade 5 624 kronor.
Lovisa fick hjälp av sin chef att skriva en anmälan om arbetsskada. Olyckan hade ju inträffat på jobbet och på arbetstid.

Men Försäkringskassan tyckte annorlunda: den sönderbitna tanden kan inte klassas som arbetsskada, eftersom det inte ingår i Lovisas arbetsuppgifter att äta på jobbet.
Försäkringskassan tog inte hänsyn till att Lovisas arbetsplats, precis som många företag i branschen, har betalt måltidsuppehåll i stället för rast. Dessutom servereras det personalmat, som det görs ett obligatoriskt löneavdrag för.

Lovisa överklagade beslutet, men svaret blev likadant som första gången.
– Jag tyckte inte att det var riktigt klokt, det är klart att det är en arbetsskada. Om jag hade ramlat och brutit benet på väg till matsalen så hade det varit det, men inte när jag åt maten som serverades där. Så länge jag är instämplad på jobbet borde jag ju vara försäkrad.

Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.
Eva-Lotta Ramberg, Hotell- och restaurangfacket.

Nu har Hotell- och restaurangfacket hjälpt Lovisa att överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen.
Anknytningen till arbetet är solklar, tycker Eva-Lotta Ramberg som är jurist och ombudsman på HRF. Hon ställer sig frågande till Försäkringskassans lagtolkning.
– Här handlar det om en måltid som tillhandahålls på arbetsplatsen, av arbetsgivaren, på betald arbetstid, och som Lovisa måste betala för. Då måste hon ändå få stoppa maten i munnen, annars blir det absurt. En arbetstagare ska inte behöva stå för en sådan risk.

Om några månader kommer domstolens beslut. Lovisa tycker att det är jobbigt att det drar ut på tiden.
– Jag hoppas att jag får rätt. Annars får man ifrågasätta varje grej man gör på jobbet, kanske göra upp en lista på vad man ska våga äta eller inte. Det handlar om arbetsmiljön också – man måste få i sig någon form av näring för att klara att jobba.

Spara

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

HRF varnar för hyvling

I krisens spår vill arbetsgivare korta anställdas arbetstid. Men om flera personer får sänkt arbetstid blir alla förlorare, säger Per Persson, avtalssekreterare för Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 2 april 2020 Kommentera
HRF varnar för hyvling
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

Hotell- och restaurangfacket har de senaste veckorna blivit kontaktade av flera arbetsgivare som vill dra ner på arbetstiden för hela eller delar av sin personal. Detta samtidigt som de har ingått avtal om korttidsjobb.

Det kan kännas solidariskt att flera personer går ner i tid i stället för att en eller flera blir helt uppsagda, men detta är något som HRF definitivt avråder från, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.
– Säger företaget i stället upp någon eller några har de full a-kassa, SGI och möjlighet att söka nytt jobb, kanske byta bransch.

Den som får sin tjänst hyvlad får lägre SGI, sjukpenninggrundande inkomst, och a-kassa. Dessutom kan det vara svårt att fylla upp en tjänst på 30 eller 50 procent, säger Per Persson.
– Om en arbetskamrat är på väg att förlora jobbet tänker man kanske att ”då går vi alla ner i tid”. Men det avråder vi från, eftersom det rör om i livet för alla individerna. Hyvlingen gör att alla blir förlorare.

Om korttidsarbete

  • Korttidspermittering/korttidsarbete är ett sätt för arbetsgivarna att sänka lönekostnaderna utan att det drabbar de anställda alltför hårt.
  • Den anställde kan arbeta 40 – 80 procent men ändå få över 90 procent av lönen. Arbetsgivaren betalar 47,5 – 81 procent av den tidigare lönen. Den anställde avstår mellan 4 och 7,5 procent. Staten står för resten.
  • Korttidsarbetet har införts som en följd av de många varslen under coronakrisen. Tanken är att de som korttidspermitterats ska kunna återgå till sitt arbete efter krisen, med samma anställningsgrad.

När HRF har förklarat sitt resonemang för de arbetsgivare som begärt förhandlingar om neddragen arbetstid har de hittills förstått.
– Men om arbetsgivare framöver inte gör det, kan HRF välja att säga upp kollektivavtalen om korttidspermittering, säger Per Persson.

Kollektivavtal krävs för att arbetsgivaren ska få pengar från Tillväxtverket vid korttidspermittering.

Per Persson har ett budskap till anställda som överväger att gå med på hyvling:
–Att man går med på hyvling garanterar inte att man har kvar jobbet på sikt. Det finns ingenting som säger att arbetsgivaren inte senare säger upp deltidstjänsterna.

 

 

Ur temat Corona
Nyheter CORONA

De fick behålla jobben

På Kajplats 9 i Västerås har de anställda gått ned i arbetstid. Men de är glada att de fått behålla jobben.

Publicerad 1 april 2020 Kommentera
De fick behålla jobben
Caroline Sjöberg på Kajplats 9 i Västerås har korttidspermitterats. Foto: Jonas Bilberg
Johan Sjöqvist. Foto: Jonas Bilberg

Antalet HRF-avtal om korttidspermittering är nu uppe i över 1 500. En av arbetsplatserna som tillämpar det är Kajplats 9 i Västerås.
– Vårt gästantal gick drastiskt ned. Vi satt med sex-sju lunchgäster. Det jag har hört är att företagen har haft sina egna restriktioner, utöver dem som myndigheterna har, säger Johan Sjöqvist, vd och köksmästare.

All extrapersonal, runt tio personer, har varit tvungna att gå. Annars kan inte de tillsvidareanställda, i det här fallet 35 personer, omfattas av korttidspermitteringen.

En av dem som permitterats är Caroline Sjöberg, hovmästare.
– Jag har gått ned i arbetstid till 40 procent, men jag får 92,5 procent av min lön. Jag ser det bara positivt. Jag får ju behålla mitt jobb!

Hon beskriver hur plötsligt tappet kom. Nästan från en dag till en annan.
– Det är halverat, och det kan bli värre. Det är ju ingen som vet. Vi märker att varje gång det kommer något nytt i media så blir människor rädda.

Därför är det viktigt, säger hon, att det syns hur strikta de är med hygienen på restaurangen.
– Våra gäster ska känna sig trygga.

Fotnot: Läs mer om Kajplats 9 i kommande nummer av Hotellrevyn

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Ur temat Corona
Nyheter A-KASSA

Rusning till a-kassan

På ett dygn har det kommit in 4 011 ansökningar om medlemskap i Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Publicerad 31 mars 2020 Kommentera
Rusning till a-kassan
Nya regler har fått många att ansöka om medlemskap i a-kassan.

I går meddelade regeringen att man lättar på kraven för att få a-kassa. Samtidigt höjs ersättningen. Det var ett välkommet besked för HRF.

– Det här visar på det allvarliga läget i branschen. Vi har haft en bransch där det hela tiden har funnits extra jobb, men inte längre, säger Malin Ackholt, ordförande för HRF och för Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK.

Sedan beskedet kom i går har alltså mer än 4 000 personer ansökt om medlemskap i HRAK.

– Det är oerhört höga siffror. Det visar att väldigt många människor inte har försäkrat sin inkomst tidigare, säger Malin Ackholt.

Totalt ökade HRAK med 11 323 medlemmar i mars.

Ingår i temat: Corona 30 artiklar

Alla artiklar i temat (27 till)
Fråga om jobbet.
92
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här