Det tar sig, men än är det långt kvar till jämställdhet bland toppkockarna.
Det var mormors matlagning. Eller mammas. Mer sällan är det pappas söndagsstek som har inspirerat stjärnkockarna till deras yrkesval. Trots denna ocean av kvinnlig inspiration och starka kvinnor i bakgrunden är det få kvinnor på toppositioner i restaurangköken. Det har blivit bättre. Men det går inte undan precis.
I år är det tre kvinnor som har fått chansen att tävla i Årets kock. En åttondel av de 24 tävlande. Det är ju ett fall framåt ändå. Förra året var det 32 skickliga kockar i startfältet. 31 var män.
I juryn ser det desto bättre ut – lika många kvinnor som män. Och det är kanske där man måste börja?
Jag tror inte att det är brist på ambition eller skicklighet som gör att det ser ut som det gör bland stjärnkockarna. Lika lite som att det skulle vara anledningen till att näringslivets chefer heter Göran och Anders.
Jämställdhet i yrkeslivet hänger ihop med jämställdhet på hemmaplan förstås. Det är ingen slump att det var mamma och mormor som inspirerade dagens kockar. Det var antagligen de som stod för både mat och bak, liksom övriga hemsysslor. Med en jämnare fördelning av ansvar för Projektet Familjen tror jag att framtidens stjärnkock inte nödvändigtvis är ett manligt geni.
