Förslaget om slopat matkrav vid alkoholtillstånd är inte förenkling. Det är en abdikering från ansvar, skriver Paul Bodén och Alexander Ojanne.
Till sommaren avskaffas matkravet på svenska krogar. Kravet behöver ses över, så långt är vi med.
Men när regeringen marknadsför förslaget som en regelförenkling som gynnar näringslivet ser vi en servettskiss som saknar konsekvensanalys och som riskerar både färre arbetstillfällen och en osund konkurrens.
Förslaget är i stort sett direkt kopierat från Förenklingsrådet som menar att restauranger skulle kunna spara upp emot 3,9 miljarder kronor årligen med ett slopat matkrav.
Men det finns lite som tyder på att dessa besparingar kommer leda till nya arbetstillfällen eller en sundare restaurangbransch.
Arbeten kommer försvinna
Tvärtom kommer det med största sannolikhet att försvinna arbetstillfällen i branschen när matkravet avskaffas. Eftersom kök och tillredd mat inte längre behövs riskerar kockar att få en alltmer begränsad arbetsmarknad.
Likaså skulle jobben ute på golvet som kypare och runners sannolikt minska då sittplatser försvinner och beställning över bardisk skulle ta över.
Riskerar arbetsmiljön
Det är inte bara arbetstillfällen som riskeras utan även arbetsmiljön. Förenklingsrådet själva bedömer att alkoholkonsumtionen kommer att öka, vilket riskerar skapa fler otrygga miljöer i form av berusade gäster, ökad risk för hot och våld och en allmänt större belastning på serverings- och ordningspersonal.
Till detta kommer den lokala tobakshandlaren på hörnet kommer att kunna servera öl om matkravet avskaffas. I ett sådant läge riskerar seriösa restaurangägare som investerat stora summor i kök och inredning att drabbas av försämrade konkurrensvillkor och försämrade möjligheterna att räkna hem pengarna på sin investering vilket kan drabba både ägare som personal.
Leder till 290 olika bedömningar
I servettskissen kan vi även utläsa att regeringen abdikerar från att ge kommuner tydliga riktlinjer för hur alkoholtillstånden ska beviljas. I praktiken kommer regelförenklingar leda till att varje kommun har en egen bedömning hur alkoholtillstånd ska beviljas.
För branschen innebär det här en otydlighet med 290 olika bedömningssätt. Bristen på riktlinjer bäddar vägen för en osund konkurrens med en hög risk för etablering av oseriösa aktörer.
En modernisering av regelverket kan behövas, men den måste vara genomtänkt och balanserad. Att avskaffa centrala krav utan tydliga alternativ är inte förenkling – det är en abdikering från ansvar.
Sverige behöver en restaurangpolitik som stärker seriösa aktörer, garanterar fler arbetstillfällen och värnar arbetsmiljön. Detta förslag gör inget av det.
Paul Bodén, avdelningsordförande för Hotell- och restaurangfacket Stockholm-Gotland
Alexander Ojanne (S), social- och trygghetsborgarråd i Stockholms stad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
