Både fack och arbetsgivare skulle vilja se större efterfrågan på validering.

Marina Nilsson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket, hoppas att fler restaurangarbetsgivare ska bli intresserade av validering.
– Det finns många i vår bransch som inte har formell utbildning. En validering blir ett erkännande för individen och kan stärka personen på arbetsmarknaden. Det är också ett sätt att se vad man behöver fylla på med.
De som blir validerade för ett kommunalt jobb kan på sikt ändå hamna i branschen, tror hon.
– Säg att man inte längre har småbarn och känner att det fungerar med kvällar och helger, då kan det vara intressant att byta.
Peter Thomelius, chef för kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Visita, tycker att fler arbetsgivare ska efterfråga validerade kockar.
Men han har en teori om varför så få är intresserade.
– Jag tror att kännedomen om validering är låg. Den kan också ha fallit i glömska eftersom vi pausade när vi utvecklade modellen.
Vad gör ni för att öka kännedomen?
– Vi sprider det i våra kanaler och uppvaktar politiska beslutsfattare att avsätta resurser för stödstrukturer.
Branschen skulle ha mycket att vinna på att fler validerades, menar Peter Thomelius.
– Det är ett fint verktyg för att kvalitetssäkra utbildning och inventera vilken kompetens man har. Det kan också vara ett sätt att få fler till bristyrket kock.
Så många har validerats enligt UHR:s modell
Sedan starten juni 2024 har det gjorts 127 valideringar. Högst 7–8 av dem har varit inom den privata restaurangbranschen och av dem var hälften kockar som jobbar till sjöss.
Övriga har genomförts inom kommuner och regioner för personal i offentliga kök.
Arbetsgivaren har betalat för valideringen i alla fall utom ett.
Källa: UHR/Valikomp

