Allt fler tonåringar jobbar extra året om, ofta inom restaurangbranschen. Många accepterar dåliga villkor för att få arbetslivserfarenhet.
Foto: Lunds universitet
Andelen tonåringar som arbetar extra har ökat kraftigt de senaste femton åren. Hotell- och restaurangbranschen står för en fjärdedel av arbetstillfällena.
Arbetsvillkoren är ofta dåliga, men ungdomarna accepterar dem och tänker att deras arbete inte är riktiga jobb.
Det visar en avhandling om unga inom servicesektorn av Anna Kallos, doktorand vid Lunds universitet.
Är tonåringarnas deltidsarbete ”riktigt jobb”?
– Ja, för restaurangbranschen är de en stor del av arbetsstyrkan. De är en viktig källa till lågavlönad arbetskraft.
”Ibland får de gå hem utan lön”
Vad har de för arbetsvillkor?
– Det är vanligt att tonåringarna inte får betalt för alla timmar de arbetar. En del får inte månadslön, utan pengar betalas ut som klumpsumma efter ett par månader. Ibland får de gå hem utan lön när det finns för lite att göra. Eller så övertalas de att ta pass som de egentligen inte vill ha.
Så många tonåringar jobbar
- Enligt SCB:s lönestatistik har 60 procent av alla gymnasieungdomar erfarenhet av arbete. 25 procent arbetar året om.
- År 2005 fanns 15 procent av tonåringarnas arbetstillfällen inom hotell- och restaurangbranschen. 2020 hade andelen stigit till 25 procent. Detta enligt Arbetskraftsundersökningen, som troligen underskattar andelen.
Hur reagerar de själva?
– I intervjuerna hör jag ganska grova historier om hur de utnyttjas. Men i nästa andetag säger de att de inte kan förvänta sig att det inte kan vara lika strikt som på ett riktigt jobb. De arbetar för att det är en bra erfarenhet, för att ha något på cv:t.
Symbolvärdet är särskilt viktigt för unga i utsatta områden, säger Anna Kallos.
– Det finns en stereotyp bild av att unga i området ofta är arbetslösa eller kriminella. Man vill genom sitt arbete distansera sig från denna bild.
Låga kunskaper om arbetslivet
Vad leder det här till?
– Följden blir att en tuff typ av exploatering normaliseras och osynliggörs. Men det är inte unikt inom hotell och restaurang. Där finns redan ett stort utnyttjande av migrantarbetare och andra som sitter löst på arbetsmarknaden.
– För tonåringarna själva kan det få konsekvenser som att det inkräktar på studierna och det sociala livet.
Om avhandlingen
- Not a Real Job? Teenage Labor and Low-Wage Service Work in Sweden bygger på djupintervjuer med 40 ungdomar mellan 15 och 20 år, samt statistik från SCB.
- Ungdomarna arbetar inom handeln och hotell- och restaurangbranschen.
- De arbetar främst på restauranger och kaféer, både stora kedjor och mindre ställen.
Vad gjorde dig intresserad av ungas arbete?
– Jag var gymnasielärare och märkte att många elever jobbade. Jag började få frågor från dem, som om de hade rätt att säga nej till pass. Skolan lär ut entreprenörskap, hur man blir en god företagare. Men många elever är dåligt rustade och vet inte vilka krav de kan ställa i arbetslivet.
Men det är inte enbart skolans ansvar, säger Anna Kallos.
– Jag tycker också att facket ska försöka nå den här gruppen med riktigt unga, även om man som 17-åring kanske inte blir betalande medlem. Om någon får kontakt med facket tidigt kan det skapa ett långvarigt engagemang och medlemskap.
