Ur artikelarkivet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Stekoset som förstör dina lungor

Aromämnet diacetyl tillsätts ibland stekfett för att få tydligare smörsmak. Det orsakar också allvarliga lungskador på den som arbetar vid stekbord och andas in stora mängder stekos.

Publicerad 1 mars 2008

I slutet av 1990-talet var sjuktalen höga på flera amerikanska fabriker som tillverkade mikrovågspopcorn. Många av de fabriksanställda hade alla drabbats av en ovanlig och livshotande lungsjukdom. Efter år av tester fann forskarna orsaken. Diacetyl, en smaktillsats som ger en tydlig smörsmak. Tillsatsen är vanlig i såväl matfetter som godis också i Sverige. Nu oroar sig forskarna för en annan yrkesgrupp – kockarna. En ny undersökning visar att kockar som steker i produkter som innehåller tillsatt diacetyl utsätts för samma risker som de på popcornfabrikerna. Det är när diacetylet hettas upp som det blir farligt.

– Det är mycket man inte vet. Jag visste att kockar har större risk att drabbas av cancer, men inte det här, säger kocken Robban Nehro. Han, Adnan Mohammad och Antonio Grez jobbar i köket på IBM:s personalrestaurang Chippet i Kista. De vet inte om matfettet de använder innehåller diacetyl, men att stekoset påverkar hälsan negativt har de misstänkt länge.
– När man står och steker feta saker länge så blir luften så tjock att den går att tugga. Då känns det som om man får i sig saker, säger Robban. Han får medhåll av de andra.
– På somrarna när det är mycket pollen, då kan man känna att lungorna är påverkade, säger Antonio. Obehaget har gjort att de försökt minska användningen av stekbordet. Många rätter går lika bra att tillaga i ugn, och personalen på Chippet turas om att steka det som måste stekas.
– Vi roterar de dagar då det är mycket stekning. Ingen ska behöva stå vid stekbordet hela dagen, säger Antonio.
– Sedan har vi bra ventilation här. Det hjälper till mycket, säger Robban.

Richard Kanwal håller med. Han arbetar på NIOSH, det amerikanska institutet för yrkeshälsa och är en av de amerikanska forskare som forskat om hur diacetyl påverkar kroppen.
– Ventilationen är viktig i restaurangkök. Kontrollera ofta att ventilationen fungerar som den ska, uppmanar han. Richard Kanwal arbetade inte med den senaste studien av hur kockar påverkas av diacetyl, men han är inte förvånad över resultatet.
– Det är möjligt att mängden diacetyl i restaurangkök kan vara lika skadlig, eller kanske till om med mer skadlig än den som uppmätts på popcornfabrikerna.

För att ta reda på
hur utbrett problemet är ska NIOSH inom den närmsta månaden inleda en studie av kockar i New York. Richard Kanwal vill dock poängtera att det kommer att ta tid innan riskerna med diacetyl är helt utredda. Tills dess råder han kockar att skydda sig genom information. Diacetyl står sällan utsatt i innehållsförteckningarna, utan döljs ofta under samlingsnamnet »aromämne«. Därför är det säkrast att fråga tillverkarna eller leverantörerna, anser Richard Kanwal.
– Man ska inte chansa när det gäller sådana här saker. Läs innehållsförteckningarna noga och fråga leverantörerna om produkterna innehåller diacetyl. Om de gör det så byt ut dem.

På Arbetsmiljöverket är man dock inte särskilt oroade över larmet. Marianne Walding är ansvarig för hygieniska gränsvärden på Arbetsmiljöverket. Hon har fått frågor om farorna med diacetyl tidigare.
– Det har gällt livsmedelsindustrin. Där har man bekymrat sig för de problem som funnits på popcorn – fabrikerna i USA. Det här med restaurangkök är nytt för mig. Jag visste inte att diacetyl användes i fetter. Marianne menar dock att i restaurangbranschen, liksom i livsmedelsindustrin, ska de svenska arbetsmiljö reglerna klara av att skydda de anställda från den här typen av risker.
– Det finns ju föreskrifter för kemikalier, ventilation och arbetsplatsernas utformning. I princip så finns det täckning för det här även i restaurangkök, om reglerna efterföljs vill säga. Hon pekar på att det till exempel finns krav på ordentlig ventilation ovanför stekhällar som ska kunna minimera risker som de med diacetyl.
– Ventilationen ska ju vara ordentlig. Det finns många saker i stekos som man inte bör andas in, inte bara diacetyl.

I USA finns just nu ett lagförslag om att den amerikanska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket, OSHA, ska tvingas ta fram riktlinjer för hur diacetyl ska hanteras i arbetslivet. Bland annat vill flera fackförbund att OSHA ska föreskriva skyddskläder och ordentliga munskydd för alla anställda som hanterar diacetyl, även för kockar. Kockarna på Chippet i Kista tror att det skulle kännas konstigt att helt plötsligt börja arbeta med till exempel munskydd.
– Det skulle nog kännas lite främmande, säger Robban. Men Adnan berättar att det är vanligt att kockarna i Asien bär munskydd.
– I Chile med, säger Antonio. Han säger att han skulle kunna tänka sig att prova munskydd under ett arbetspass.
– Tänk om det blir helt svart, då vet man ju vad man får i sig. Robban tror att det skulle krävas tydliga regler för att kockar ska ta farorna på allvar.
– Det finns en mentalitet i många kök att det ska vara lite tungt och farligt. Lite macho. Vi har det inte så här, men jag vet andra ställen där det är så. Så det skulle nog krävas tydliga regler för att folk ska skydda sig. Däremot tänker han snarast ta reda på om produkterna de steker i innehåller diacetyl.
– Jag ska fråga vår leverantör så fort jag träffar honom. Det är dumt att utsätta sig i onödan.
– Man måste tänka på sig själv. Ingen annan kommer att göra det, säger Antonio.

Sjukdomen kallas popcornlunga

Sjukdomen som popcornarbetarna drabbades av heter bronchiolitis obliterans, men kallas även för »popcornlunga«. Enkelt beskrivet kan man säga att sjukdomen innebär att luftrören blockeras helt eller delvis. Luften får svårt att komma till och från lungorna, vilket gör att lungornas kapacitet begränsas kraftigt, ibland ända ner till 20 procent av den maximala kapaciteten.

Några av symptomen är andnöd, torrhosta och plötslig trötthet. Sjukdomen är mycket svårbehandlad och i vissa fall krävs det en lungtransplantation för att patienten ska överleva.

Fall av sjukdomen har även upptäckts bland arbetare som tillverkar smakämnen, ett fåtal kockar och hos en amerikansk man som ätit extremt mycket mikrovågspopcorn.

Diacetyl är svårt att spåra

Ingen vet exakt hur många produkter som innehåller artificiell diacetyl i Sverige.

I innehållsförteckningar står det oftast inte diacetyl, utan bara »aromämne«. Säkrast är att fråga tillverkaren direkt.

De största hamburgerkedjorna i Sverige, McDonald”s, Max och Burger King, säger att de inte använder sig av fetter som innehåller diacetyl i sin matlagning.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Arbetslivsakuten DILEMMA

Chefen slarvar med korttidspermitteringen!

Lina är orolig att chefen slarvar med korttidspermitteringen. Det händer att Lina och de andra jobbar mer än de 60 procent som de ska, och hon är inte säker på att chefen redovisar korrekt. Chefen säger att det ”jämnar ut sig”. Vad ska Lina göra?

Publicerad 5 maj 2021 Kommentera
Chefen slarvar med korttidspermitteringen!
Richard Källstrand på Tillväxtverket ger råd i situationen. Foto: Tillväxtverket, Illustration: Mattias Käll

”Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig”

Richard Källstrand, avdelningschef kvalitet och kontroll, Tillväxtverket

– Företag som ansöker om korttidsstödet ska i förväg meddela oss om den planerade arbetstidsminskningen, det vill säga i vilken omfattning personalen ska vara permitterad enligt de lagstadgade permitteringsnivåerna.
Den faktiska arbetstidsminskningen ska sedan redogöras för oss och behöver vara minst lika stor som den avtalade permitteringsnivån.

– Permitterad personal kan alltså arbeta färre timmar under stödperioden, men får inte jobba mer än tidigare uppgjort. Det är inte heller tillåtet att jobba mer mot löfte om extra ersättning eller extra ledighet.

Richard Källstrand. Foto: Tillväxtverket

– Arbetsgivaren riskerar att bli återbetalningsskyldig om ni jobbat mer än avtalet mellan arbetsgivare och personal säger.
Om arbetstiden behöver justeras under stödperioden kan arbetsgivaren byta till en mer passande permitteringsnivå genom att teckna ett nytt avtal.
Ett sådant avtal ersätter i så fall tidigare överenskommelser och gäller fram till avstämningen, där utfallet och ändringar ska återrapporteras till oss.

– Den som ansöker om ersättning ska alltid skicka in korrekta uppgifter för att vi på Tillväxtverket ska kunna fatta rättssäkra beslut.
Det är brottsligt att medvetet lämna felaktiga uppgifter och att inte anmäla om uppgifterna ändras under stödperioden.

Så går du vidare

Läs mer om stödet och permitteringsnivåerna på tillvaxtverket.se/korttid.

Tipsa om felaktiga utbetalningar på tillvaxtverket.se/anmalabrott. Du kan vara anonym.

– Om du misstänker att Tillväxtverket betalar eller har betalat ut stöd på oriktiga grunder kan du alltid tipsa oss om det. Då hjälper du oss i vårt arbete mot felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet.
Vi utreder alla tips och gör en polisanmälan om vi misstänker brott. På grund av sekretess kan vi dock inte berätta för dig som tipsat oss vad vi kommer fram till.

Snabbkurs 100 PROCENT

Bli proffs på heltid!

Här är sex saker som är bra att veta om heltidsarbete – begreppet som varierar rejält mellan länder och branscher.

Publicerad 4 maj 2021 Kommentera
Bli proffs på heltid!
Heltid, måttet på arbetstid som finns i flera varianter. Foto: Colourbox

1 Lagen är tak. Arbetstidslagen sätter taket för heltid. I lagen står det att den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan och max 160 timmar på en fyraveckorsperiod. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagen i sin helhet. Arbetsgivare och fackförbund kan i kollektivavtal komma överens om andra arbetstidsregler, men det får inte vara sämre villkor än vad lagtexten säger.

2 Längden varierar världen över! I Mexiko är 48 timmar den lagstadgade övre gränsen för veckoarbetstid. I andra änden av heltidsspektrat hittar vi Frankrike, som för 20 år sedan beslutade att minska heltiden från 39 timmar i veckan till dagens 35. Succès!

3 Facklig kärnfråga. År 1890 gick förstamajtågen under parollen »Åtta timmars arbetsdag«, men det skulle dröja till 1919 innan det blev verklighet. Då beslutade man om 48-timmarsvecka med åtta timmars arbetstid, måndag–lördag. Arbetar­rörelsen fortsatte ligga på och arbetstiden kortades vid flera tillfällen.

4 Planer på kortare arbetsvecka. Dagens 40-timmarsvecka var helt införd på arbetsmarknaden 1973, samtidigt som Maltas Sommar’n som aldrig säger nej var het. Nej blev det däremot till drömmen om att på sikt införa 30-timmarsvecka. Under tidigt 1970-tal var många partier positiva, men efter industrikrisen ändrades tonläget.

5 Heltid på HRF:s avtalsområde. I Hotell- och restaurangfackets avtal är heltid 40 timmars arbetsvecka i genomsnitt, 38 timmar för nattrecep­tionister. I Gröna riksavtalet räknas genomsnittet fram under en beräkningsperiod som kan ha olika längd hos olika arbetsgivare. Enligt avtalet är max­­längden 16 veckor, detta för anställda med månadslön. För anställda med timlön är maxlängden 8 veckor.

6 Flera mått på heltid. Att prata om heltid med folk från andra branscher kan vara förvirrande. Har du en kompis som jobbar i en butik med avtal kan hen vara heltidsanställd på 38 timmar och en kvart, och i Kommunals kollektivavtal finns heltid på 37 timmar.

Nyheter bonus

Här får de anställda pandemibonus

Under pandemin har försäljningen skjutit i höjden hos Jula Holdingkoncernen. För att fira får de anställda en bonus motsvarande 75 procent av en månadslön. Det gäller även de anställda på Jula Hotell & Konferens, koncernens hotellverksamhet.

Publicerad 3 maj 2021 Kommentera
Här får de anställda pandemibonus
På Jula Hotell & Konferens i Skara fick många anställda en bonus på aprillönen. Foto: Jula
Mikaela Grundström, vd Jula Hotell & Konferens. Foto: Privat

– Det är fantastiskt att även vår personal får ta del av detta i år. Det är en jättehärlig bonus, säger Mikaela Grundström, vd för hotellet.

Bonusen är baserad på årslön, och motsvarar ungefär 75 procent av en månadslön. All personal inom Jula Holdingkoncernen som varit anställd sedan januari 2019 får den. På hotellet är det de allra flesta anställda, säger Mikaela Grundström.
– Vi har ju inte varslat någon under pandemin, utan har sysselsatt vår personal med andra saker.

Detta är första gången som hotellpersonalen får ta del av bonusen, berättar Mikaela Grundström.
– Så det blev en väldigt rolig överraskning. Vår ägare tycker att vi på hotellet kämpar bra med de förutsättningar vi har under pandemin. Det känns jättefint, med tanke på hur det ser ut i hela vår bransch.

Julas ägare och koncernchef Karl-Johan Blank skriver i ett pressmeddelande:
– Vi har ett ledarskap och medarbetare som verkligen tar ansvar och är engagerade när det som mest behövs. Att vi under året hanterat många krissituationer och dessutom kunnat lära oss av dessa visar på styrka i våra organisationer. Det känns mycket bra att kunna belöna detta med den här bonusen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här