Nyheter EU-VALET

Sex svar till skolkare i EU-valet

EU må kännas avlägset och oviktigt. Men det är inget skäl att skippa valet till EU-parlamentet. Här knäcker vi några vanliga invändningar. Övertyga dig själv eller någon annan!

Publicerad 29 april 2019
Sex svar till skolkare i EU-valet
Pallra dig till parlamentsvalet! Illustration: Rebecca Elfast

1Det påverkar inte mig.” Jorå, EU:s beslut påverkar dig i allra högsta grad. Runt 60 procent av de politiska besluten på kommunal nivå påverkas av beslut inom EU. För landstingspolitiken är siffran 50 procent, och runt 40 procent av lagförslagen till riksdagen härrör från EU. Ett exempel är reglerna för offentlig upphandling, som EU-parlamentet röstade igenom. De ger myndigheter rätt att ställa krav på sina leverantörer, som till exempel att kollektivavtal ska respekteras.

2”Jag vet inte vad de olika partierna har för EU-politik.” Nej, partierna valkampanjar betydligt mindre inför EU-valet än inför andra val. Men det är lätt att ta reda på hur EU-politiken ser ut genom att klicka runt på partiernas sajter. De flesta väljare gör samma val till EU som i de svenska valen, men absolut inte alla.

3”Det spelar ändå ingen roll.” Jo, alla röster räknas. Och upprörs du över djurtransporter i Danmark eller irländsk arbetslagstiftning, så är EU-valet din chans att förändra något. Att bara muttra i tv-soffan gör ingen skillnad. Och du, vår rösträtt är viktig att värna.

Även om du tycker att EU känns otäckt eller onödigt så är vi redan med i leken.

4”Jag tycker ändå att Sverige borde gå ur EU.” Men just nu är vi med, så deal with it. Även om du tycker att EU känns otäckt eller helt onödigt så är vi redan med i leken. Att inte rösta i EU-valet förändrar inte det. Försök göra det bästa av situationen nu, och spara EU-kritiken till nästa riksdagsval.

5”EU är bara skit.” Helt okej att tycka. Tänk då på att ditt deltagande i valet till EU-parlamentet ger dig rätt att gnälla på EU i flera år framöver. Den som inte röstar har ingen gnällrätt.

6”Jag vet inte hur man gör!” Alla som är svenska medborgare, fyllt 18 år och har varit folkbokförda i Sverige någon gång får rösta i EU-valet. Det gäller även medborgare i andra EU-länder som varit folkbokförda i Sverige i minst 30 dagar före valet. Fast de sistnämnda måste själva anmäla till länsstyrelsen att de vill rösta i Sverige i stället för i sitt hemland. Alla som har rösträtt får ett röstkort i brevlådan före valet. Där står var och hur du kan rösta. All övrig praktisk information finns på riksdagens sajt om EU-valet.

Nyheter FÖRBUNDSMÖTET

HRF fixade digital demokrati

HRF:s första digitala förbundsmöte är avklarat. Verksamhetsberättelse, övergripande mål och tre motioner behandlades.

Publicerad 29 maj 2020 Kommentera
HRF fixade digital demokrati
I år fick besluten klubbas digitalt, när HRF höll förbundsmöte. Foto: Istockphoto

Förbundsmötet är HRF:s högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mötet hölls första gången för ett år sedan. I år fick man ta ett nytt grepp, på grund av coronapandemin.

– Det var aldrig aktuellt att ställa in det. Det här är en viktig demokratisk funktion, och de allra flesta har blivit proffs på att jobba digitalt under den här tiden, säger Pim van Dorpel, HRF:s vice ordförande.

Tre motioner behandlades. En rörde ett förslag att förbundet ska ta fram ett instämplingsprogram som inte kan manipuleras och som följer kollektivavtalet.

Förbundsstyrelsen skrev i sitt yttrande att arbetsgivare själva väljer vilka tidrapprorteringsprogram de använder, och att man inte kan tvinga dem att köpa in ett som facket tar fram. Däremot, påpekade styrelsen, för man samtal med två företag som båda levererar tidrapporteringsinstrument till branschen. Tanken är att man vinner mer på att få dem att konstruera lösningar som gör det omöjligt för arbetsgivaren att fuska. Styrelsen yrkade på avslag för motionen, vilket också blev förbundsmötets beslut.

En annan motion handlade om att HRF borde arbeta för att Afa ska börja tillämpa ILO:s nyare lista över arbetssjukdomar. I dag används en lista från 80-talet, som saknar flera sjukdomar som dykt upp senare, som posttraumatiskt stressyndrom och kronisk senskideinflammation. Även här föreslog förbundsstyrelsen avslag. Anledningen till det är att frågan ägs av LO centralt, tillsammans med Svenskt Näringsliv. Där pågår också förhandlingar om att uppdatera listan över arbetssjukdomar som ska ge ersättning.

Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den tredje motionen efterlyste ett tydligt uppdrag för försäkringsingsinformatörer även efter årsskiftet, när ett nytt bolag ska hantera parternas gemensamma pengar för information. Förbundsmötet gick också här på styrelsens linje och ansåg motionen besvarad, med förklaringen att det står avdelningarna fritt att planera för sina informatörers arbete också nästa år.

Trots att mötet gick som avsett finns det inga planer på att även fortsättningsvis ha digitala förbundsmöten.

– Jag är nöjd att vi kunde ha ett demokratiskt beslutsmöte. Jag är mindre nöjd utifrån att vi inte kunde ha en dialog. Jag tror att man behöver träffas, skapa relationer och utveckla varandra. Nu får vi se fram emot att ha ett fysiskt möte nästa år, för att det viktiga relationsskapandet ska fortleva, säger Pim van Dorpel.

Nyheter utbildning

Hallå där, Sara Lake

Ett pilotprojekt ska hjälpa uppsagda Nordic Choice-anställda i Göteborg att få nya jobb genom utbildning i bland annat yrkessvenska och kundservice. Bakom står hotellkedjan och Göteborgs stad, berättar Sara Lake, vd för Clarion Post.

Publicerad 27 maj 2020 Kommentera
Hallå där, Sara Lake
Sara Lake, vd på Clarion Hotel Post i Göteborg. Foto: Nordic Choice Hotels

– Vi har ju tyvärr fått varsla många, två tredjedelar av bemanningen som det ser ut just nu. Vi hade ett upparbetat samarbete med staden sedan tidigare, och det föll sig naturligt att prata om vad vi kan göra för att hjälpa dem som nu står utan arbete.

Vad är målet?
– Att bredda och stärka kompetensen. Att de ska få ett certifikat på utbildningen, ett kvitto på vad de faktiskt kan för att göra det lättare för dem att få nya jobb.

Vilka får gå utbildningen?
– I ett första skede är det 40-45 personer från städavdelningarna på våra sju Göteborgshotell. Men vi hoppas på och planerar för en fortsättning där även andra yrkesgrupper, som restaurangpersonal, också skulle kunna få gå.

Om projektet

Utbildningen är ett samarbete mellan Göteborgs stad och Nordic Choice Hotels. I första omgången utbildas 40 till 45 anställda som sagts upp från sju Nordic Choice-hotell i Göteborg.
Deltagarna ska lära sig yrkessvenska, hjärt- och lungräddning, digital färdighet, hållbart miljöarbete samt kundservice och bemötande. Utbildningen pågår under åtta veckor, cirka 30 timmar i veckan. Den som går klart utbildningen får ett yrkesbevis inom städservice.

 

Nyheter AVGIFT

A-kassan lämnar avgiften orörd

Flera a-kassor planerar att höja avgiften på grund av ökade utbetalningar. Hotell- och restauranganställdas a-kassa kommer inte att göra det i dagsläget.

Publicerad 26 maj 2020 Kommentera
A-kassan lämnar avgiften orörd
Inga högre räkningar för HRAK:s medlemmar. Än så länge låter man avgiften ligga kvar på 142 kronor i månaden. Foto: Colourbox

Från den 1 juni höjer Kommunals a-kassa avgiften. Samtidigt planerar fler kassor att göra detsamma, visar en enkät som Arbetsvärlden gjort. Men på Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, finns inga sådana planer.

– Vi har inte en tillräckligt bra bild av hur verksamheten kommer att se ut. Vi följer utvecklingen, säger Karin Pettersson, föreståndare.

Anledningen till att avgiften i många kassor nu ses över är att utgifterna för ersättning har ökat. Dels har många förlorat jobbet i spåren av covid-19, dels har regeringens mer generösa a-kasseregler fått medlemmar att strömma till. HRAK har på bara några månader ökat från 73 000 medlemmar till 91 500. Eftersom fler ska få mer måste också mer pengar in i försäkringen.

Karin Pettersson. Foto: HRAK

– Vi ser inget akut behov av att höja avgiften. Det blir i så fall en fråga för stämman i september. Skulle stämman fatta ett beslut om höjd avgift kommer det att införas tidigast under nästa år, säger Karin Pettersson.

I förra veckan meddelade regeringen att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, ska få 100 miljoner att fördela till landets a-kassor för att säkerställa att de har resurser att hantera alla ansökningar om ersättning. Karin Pettersson tror att HRAK är en av de kassor som kommer att få pengar.

– Ja, det tror jag. Vi är den a-kassa som har påverkats mest och snabbast av covid-19 skulle jag vilja påstå. Det vore orimligt om inte vi fick del av de pengarna.

Fråga om jobbet.
97
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här