Nyheter EU-VALET

Sex svar till skolkare i EU-valet

EU må kännas avlägset och oviktigt. Men det är inget skäl att skippa valet till EU-parlamentet. Här knäcker vi några vanliga invändningar. Övertyga dig själv eller någon annan!

Publicerad 29 april 2019
Sex svar till skolkare i EU-valet
Pallra dig till parlamentsvalet! Illustration: Rebecca Elfast

1Det påverkar inte mig.” Jorå, EU:s beslut påverkar dig i allra högsta grad. Runt 60 procent av de politiska besluten på kommunal nivå påverkas av beslut inom EU. För landstingspolitiken är siffran 50 procent, och runt 40 procent av lagförslagen till riksdagen härrör från EU. Ett exempel är reglerna för offentlig upphandling, som EU-parlamentet röstade igenom. De ger myndigheter rätt att ställa krav på sina leverantörer, som till exempel att kollektivavtal ska respekteras.

2”Jag vet inte vad de olika partierna har för EU-politik.” Nej, partierna valkampanjar betydligt mindre inför EU-valet än inför andra val. Men det är lätt att ta reda på hur EU-politiken ser ut genom att klicka runt på partiernas sajter. De flesta väljare gör samma val till EU som i de svenska valen, men absolut inte alla.

3”Det spelar ändå ingen roll.” Jo, alla röster räknas. Och upprörs du över djurtransporter i Danmark eller irländsk arbetslagstiftning, så är EU-valet din chans att förändra något. Att bara muttra i tv-soffan gör ingen skillnad. Och du, vår rösträtt är viktig att värna.

Även om du tycker att EU känns otäckt eller onödigt så är vi redan med i leken.

4”Jag tycker ändå att Sverige borde gå ur EU.” Men just nu är vi med, så deal with it. Även om du tycker att EU känns otäckt eller helt onödigt så är vi redan med i leken. Att inte rösta i EU-valet förändrar inte det. Försök göra det bästa av situationen nu, och spara EU-kritiken till nästa riksdagsval.

5”EU är bara skit.” Helt okej att tycka. Tänk då på att ditt deltagande i valet till EU-parlamentet ger dig rätt att gnälla på EU i flera år framöver. Den som inte röstar har ingen gnällrätt.

6”Jag vet inte hur man gör!” Alla som är svenska medborgare, fyllt 18 år och har varit folkbokförda i Sverige någon gång får rösta i EU-valet. Det gäller även medborgare i andra EU-länder som varit folkbokförda i Sverige i minst 30 dagar före valet. Fast de sistnämnda måste själva anmäla till länsstyrelsen att de vill rösta i Sverige i stället för i sitt hemland. Alla som har rösträtt får ett röstkort i brevlådan före valet. Där står var och hur du kan rösta. All övrig praktisk information finns på riksdagens sajt om EU-valet.

EU
Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här