Nyheter schema

Schemaändringar drabbar privatliv

Schemaändringar gör det svårt att planera privatlivet för sex av tio HRF-medlemmar. Många arbetsgivare bryter mot kollektivavtalets bestämmelser kring schemaläggning.

Publicerad 18 oktober 2016
Schemaändringar drabbar privatliv
Hotell- och restaurangfackets enkät om schemaläggning visar att det är vanligt med förändringar i arbetstiderna.
HRF:s avtalssekreterare Per Persson
HRF:s avtalssekreterare Per Persson. Foto: Ann Patmalnieks

Scheman som ändras med kort varsel hör till vardagen för många som arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Det visar en medlemsenkät från Hotell- och restaurangfacket.

Var femte av dem som svarat får sitt schema ändrat varje vecka. Nästan var tredje får ändringar varje månad. Bara var tionde har scheman som ligger helt fast. Följden blir att sex av tio HRF:are har problem med att planera sin fritid på grund av schemaändringar.
– Man blir mörkrädd, ledsen och förbannad när man ser hur svårt det är för anställda i branschen att få arbete och privatliv att gå ihop, säger Per Persson, avtalssekreterare för HRF.

Nästan var tionde av dem som svarat är aldrig ledig två dagar i sträck. Det är även många som inte har ledigt på eller i anslutning till helgen. En tredjedel har sina lediga dagar under tisdag till torsdag.

Mer om enkäten

HRF skickade enkäten till alla medlemmar som det fanns mejladress till, cirka 20 000 av de totalt drygt 30 000 medlemmarna. Det kom svar från 2 500 personer. Av dem var 67 procent kvinnor och 32 procent män. Det var 57 procent som arbetade heltid, resten deltid. Bland dem som svarat var yrkesgruppen restaurangbiträden underrepresenterade i förhållande till hur många de är i branschen, medan kockar var överrepresenterade.

Med utgångspunkt från resultatet bedömer HRF att minst en av fyra arbetsgivare bryter mot kollektivavtalets bestämmelser kring schemaläggning. Det krävs enligt avtal 14 dagars framförhållning, något som troligen inte finns när schemat ändras dagligen, varje vecka eller helt saknas.

I enkäten har medlemmarna kommenterat hur de drabbas av den dåliga schemahanteringen. Flera berättar om svårigheter att boka tandläkare och läkare. En kvinna skriver: ”Är gravid i vecka 35 och har inte kunnat boka in tid till barnmorska pga schemabyte”. Andra vittnar om svårigheter att planera det som rör familj och barn. Det går inte att ge besked om tider till förskolan. Förhållanden kraschar när det bara finns tid att umgås på förmiddagar.

Missförhållandena drabbar inte bara medlemmarna och deras familjer, menar Per Persson.
– I förlängningen kommer människor inte att vilja jobba i vår bransch.

Vad gör då HRF för att medlemmarna ska få rimligare scheman? Per Persson pekar i första hand på vikten av att förbättra kollektivavtalen. HRF fick i senaste avtalsrörelsen in en skrivelse om att att arbetsgivaren i sin schemaplanering ska arbeta för att undvika schemaändringar.

Hotell- och restaurangfackets enkät om schemaläggning visar att det är vanligt med förändringar i arbetstiderna.
Sex av tio HRF-medlemmar i enkäten hade vanligtvis sin tvådagarsledighet helt eller delvis på helgen.
För sex av tio HRF-medlemmar har schemaändringar gjort att de fått problem med att planera fritiden.

Per Persson räknar med att HRF:s och Vistas framtidsråd ska ta upp frågan.
– Både arbetsgivare och arbetstagare kan lära sig att göra schemaplanering bättre. Jag inser också att det inte är lätt, men det finns hjälpmedel och teknik. I mångt och mycket handlar det om okunskap och oförmåga att se framåt.

Under HRF:s avtalskonferenser har Per Persson frågat hur många av deltagarnas arbetsgivare som schemaplanerar i tillräckligt god tid.
– Folk hånler eller gapskrattar, för det existerar inte. Jag skulle vilja gå så långt som till att säga att arbetsgivare stjäl tid och privatliv. Man ska alltid vara beredd på att gå in och jobba eller tvärtom inte jobba när man trott att man ska göra det. För dem som arbetar deltid och har flera jobb blir det helt omöjligt.

Så säger Gröna Riks-avtalet

”Innan arbetsgivaren fastställer/ändrar arbetstidsschema ska samråd ske med berörda anställda. Samråd ska ske senast 14 dagar innan det börjar gälla, om inte annat överenskommits. Arbetsgivaren får göra schemaändringar på grund av orsaker direkt kopplade till verksamheten. Arbetsgivaren ska i sin schemaplanering arbeta för att undvika schemaändringar.”


Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Nyheter arbetslöshet

Var sjätte uppsagd kom från branschen

Inte sedan finanskrisen 2009 har så många blivit varslade och uppsagda som förra året. Av dem som förlorade jobbet var 17 procent från hotell- och restaurangbranschen.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Var sjätte uppsagd kom från branschen
Fyra av tio som fick hjälp av TSL i Stockholm kom från hotell- och restaurangbranschen. Foto: Juniart/Mostphotos

Enligt Arbetsförmedlingens statistik blev nästan 123 500 personer av med sina jobb förra året. Av dem kom runt 20 700 från hotell- och restaurangsidan.

Värst drabbat blev Stockholm, där det finns få industrier och många företag inom besöksnäring och handel.
Trygghetsfonden TSL, som hjälper uppsagda arbetare med omställning, kom nyligen med en rapport som visar pandemins påverkan. I Stockholm utgör hotell- och restauranganställda 40 procent av dem som fått hjälp av TSL sedan coronakrisens start.

Om TSL

  • Trygghetsfonden TSL drivs av LO och Svenskt Näringsliv.
  • Privatanställda arbetare får hjälp med omställning, som att hitta nytt jobb, starta eget eller studera.
  • För att få stödet ska du ha sagts upp på grund av arbetsbrist och arbeta där det finns kollektivavtal.

Det är nya grupper som blir av med jobben. Under 2020 beviljade TSL stöd till 12 500 kvinnor. Det är fler än under de tre föregående åren sammanlagt. Förklaringen är att kvinnor utgör nästan 70 procent av de uppsagda från handeln, och mer än hälften av hotell- och restaurangbranschens uppsagda.
Nästan 50 procent av dem som fått stöd från TSL under pandemin var under 40 år.

Nyheter BOK

Hon skriver bok om sitt fackliga liv

Jenny Bengtsson, arbetsmiljöinspektör som under flera år var aktiv i HRF har skrivit en bok om sitt fackliga liv. I juni kommer den ut.

Publicerad 13 april 2021 Kommentera
Hon skriver bok om sitt fackliga liv
Jenny Bengtsson var under flera år fackligt aktiv i HRF. I juni kommer hennes bok om den tiden. Foto: Jeanette Andersson

Berätta hur ett fackligt liv kan se ut i bokformat.
– Jag tar upp högt och lågt. Dels det fackliga strävandet på min gamla arbetsplats. Hur vi organiserade oss och tjatade på kollegor att gå med i facket, försökte få upp organisationskulturen. Alltifrån det till förbundsstyrelsen där jag satt mellan 2011 och 2017. Men också om hur Kommunalskandalen hanterades och om val på olika nivåer.
– Jag skriver också om arbetsmarknaden i stort, om sånt vi jobbade emot, som utnyttjande av arbetskraftsinvandrare och sexuella trakasserier.

Kan du ge något exempel?
– Det finns ett citat i boken: Varför ska ni slåss om småsaker? Det var en vd som sade. Då handlade det om en ob-ersättning på tvåtusen för en medlem. För honom var det ingenting, för oss var det en liv- eller dödfråga. Våra löner var skitlåga, och då är tvåtusen mycket.

Vem hoppas du ska läsa boken?
– Jag vill att man ska kunna plocka upp den här boken som icke fackligt engagerad och känna att ”det här ska jag gå med i”. Men det är ingen solskenshistoria. Jag hade själv velat ha en bok om vad man kan möta när jag engagerade mig, bland annat gubberiet i fackföreningsrörelsen. Jag skriver om män i olika roller som agerar på ett mer eller mindre sexistiskt sätt. De känns som cementklumpar i rörelsen.

Finns det något du saknar?
– När jag lämnade branschen lovade jag mig själv att inte engagera mig fackligt igen, men det höll ju inte. Så jag är fortfarande aktiv men i ett annat LO-förbund.
– Det jag saknar från HRF är alla fackliga kamrater och vår uppfinningsrikedom. Branschen brottas med problem och vi behövde hitta nya sätt att nå ut. Allt var inte bra, men en del var det tyckte jag.

Fakta

Glöden i ögonen – Facklig kamp i medgång och motgång kommer ut på Verbal förlag i juni.

Så boken är inte ett avslut på din fackliga gärning?
– Nej, jag har skrivit om mitt fackliga liv, första halvlek. Det skulle vara väldigt fint om det fanns fler böcker om hur det känns. Hur det kan kännas att ha sin första förhandling, nervositeten och osäkerheten. Det finns hur mycket som helst att berätta. Drömmen är att på sikt skriva en ungdomsbok om facklig organisering. Och en samlingsbok med fackliga berättelser. Det måste ju vara vi som skriver. Det finns reportageböcker, studier och rapporter. Men inte berättelser om det fackliga kneget.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här