Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Sänkt krogmoms gav fler jobb

Sänkt restaurangmoms har lett till 6000 fler jobb inom restaurangbranschen, skriver Konjunkturinstitutet i sin slutrapport till regeringen. -- Det är oerhört positivt att branschen går bra, det borde leda till större löneökningar i de kommande avtalsförhandlingarna, säger Therese Guovelin, ordförande i Hotell- och restaurangfacket.

Publicerad 3 december 2015
Sänkt krogmoms
gav fler jobb
Den sänkta krogmomsen gav fler jobb. Men siffrorna är osäkra, säger KI som gjort utvärderingen. Foto: Colourbox

Konjunkturinstitutet har på regeringens uppdrag utvärderat effekterna av sänkt restaurangmoms och har nu kommit med sin slutrapport. Sysselsättningen blev cirka sex procent högre 2013 än den skulle blivit utan momssänkningen, skriver KI. Det motsvarar runt 6 000 fler sysselsatta i branschen två år efter reformen. Många av de nyanställda inom restaurangbranschen kommer från arbetslöshet och är grupper som annars skulle haft svårt att få arbete. Men siffrorna är osäkra, skriver man i rapporten, och resultaten ”bör tolkas med försiktighet”.
– Det är svårt att mäta effekterna av momssänkningen, eftersom ingen vet hur utvecklingen hade varit utan denna reform. Det finns inga riktigt bra jämförelsebranscher och därför är det osäkert vilken effekt reformen har haft, säger Iida Häkkinen-Skans, nationalekonom på Konjunkturinstitutet.

Dessutom har det genomförts en rad andra reformer, till exempel sänkt arbetsgivaravgift för unga, som också kan ha påverkat restaurangbranschens resultat. Det framgår inte heller vad för slags anställningar det handlar om. Det kan vara studenter som jobbar extra, bidragsanställningar eller deltidsanställda som gått upp i arbetstid.
– Vi vet inte vad det är för några jobb. Sysselsättningseffekten har vi skattat med hjälp av statistik från SCB, där mäter man antalet sysselsatta i november varje år baserat på de uppgifter som företagen lämnar, säger Iida Häkkinen-Skans.

Hur mycket har den här reformen kostat staten i förlorade intäkter?
– Det har inte vi tittat på, det ingick inte i vårt uppdrag, säger hon.

Therese Guovelin, ordförande i HRF, är positiv till den sänkta restaurangmomsen.
 – Det är jättebra att antalet anställningar har ökat i vår bransch, och det har de gjort i 14 av 15 år under 2000-talet. Men andelen otrygga jobb är konstant och ligger på 40 procent, säger Therese Guovelin.

Utöver priser, löner och sysselsättning kan sänkt restaurangmoms även ha påverkat restaurangföretagens vinster, skriver KI i sin rapport.
– Sänkningen har naturligtvis gett ökat vinstutrymme för arbetsgivarna, men vi har inga problem med det. Det ger höjda löner, god likviditet och mer klirr i kassan till staten, säger Therese Guovelin.

Hon menar att det är andra åtgärder som krävs i en bransch som har brist på personal.
– Sänkt moms ökar inte benägenheten hos unga att söka sig till vår bransch. Det krävs långsiktiga och trygga jobb för att det ska hända.

Fakta:

Den 1 januari 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringtjänster från 25 till 12 procent.

Konjunkturinstitutet är en statlig myndighet under Finansdepartementet och har på regeringens uppdrag utvärderat effekterna av sänkt restaurangmoms.

De genomförda beräkningarna visar att sysselsättningen inom restaurangbranschen blev cirka 6 procent högre 2013 än den skulle blivit utan momssänkningen. Siffrorna är osäkra, men ”sänkt moms har troligen ökat antalet sysselsatta inom restaurangbranschen”, skriver KI.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter forskning

Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier

Hur kan hotell- och restaurangutbildningarna hjälpa elever att hantera och förebygga sexuella trakasserier senare i arbetslivet? Det ska forskare vid Linnéuniversitet ta reda på med hjälp av pengar från branschens forskningsfond BFUF.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
Skolan ska ta kampen mot sextrakasserier
Många av branschens yrken är extra utsatta för sexuella trakasserier. Nu ska forskarna försöka ta reda på hur skolan kan hjälpa framtida medarbetare att förebygga och hantera problemet. Foto: Colourbox
Maria Hedlin. Foto: Linnéuniversitetet

Statistik visar att hotell- och restauranganställda tillhör de grupper som är mest utsatta för sexuella trakasserier i yrkeslivet. År 2015 vittnade nästan 16 procent av de branschanställda i Arbetsmiljöverkets undersökning om att de sextrakassererats av andra än chefer och kollegor någon gång det senaste året. Motsvarande siffra inom handeln var 6 procent.

Nu ska forskare vid Linnéuniversitetet hitta sätt för hotell- och restaurangutbildningarna att hjälpa framtida branschanställda att förebygga och hantera problemet.
– Sexuella trakasserier i hotell- och restaurangbranschen är ett problem som varit känt sedan länge, och både bransch och fack har försökt komma till rätta med det. Vår tanke är att utbildningarna ska kunna hjälpa de framtida medarbetarna att förebygga problemet, säger Maria Hedlin, professor i pedagogik och projektledare för studien.

Tillsammans med kollegan Eva Klope, lektor i pedagogik, ska hon nu intervjua elever som går tredje året på något av gymnasiets hotell- och restaurangprogram.
– Vi tror att det är en stor del av dem som redan fått en del erfarenhet från branschen, kanske genom sommarjobb eller extrajobb, säger Maria Hedlin.

Fakta: Forskningsprojekten

BFUF beviljar varje år medel till forskning som syftar att stärka branschen och dess anställda. Fonden är grundad och finansieras gemensamt av HRF och Visita. Vid den senaste utlysningen beviljades fem projekt sammanlagt 6,7 miljoner kronor. Dessa var:

  • Kompetent, kunnig och stolt: Lärande som varumärkeslöfte i besöksnäringen. Luleå tekniska universitet.
  • Social hållbarhet för framtida medarbetare inom hotell- och restaurang. Linnéuniversitetet.
  • The new ’normal’ and the changing value of tourism education. Högskolan Dalarna.
  • Boosting the sustainable food choice to reduce climate footprint at winter tourism destinations. Högskolan Dalarna.
  • Supporting adoption of climate-smart solutions with lab-based experimental social science. Mittuniversitetet Östersund.

Hon berättar att idén till projektet kommer från utbildningen för yrkeslärare, där hon och Eva Klope undervisar.
– Vi har fått höra att många av yrkeslärarna tycker att sexuella trakasserier är ett knepigt ämne att ta upp med eleverna.

Projektet ska pågå hela nästa år och beräknas vara klart våren 2022. Det är ett av fem forskningsprojekt som nyligen fått medel av BFUF, besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter arbetsmiljö

HRF ska granska arbetsmiljö digitalt

Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud börjar nu med digitala arbetsmiljöbesök. Målet är att få till ett fungerande arbetsmiljöarbete även i coronatider.

Publicerad 22 september 2020 Kommentera
HRF ska granska arbetsmiljö digitalt
Videosamtal ska hjälpa Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att fortsätta sitt arbete även under coronapandemin. Foto: Kent Eng, Colourbox
Kent Johansson. Foto: Jann Lipka/HRF

Coronapandemin har gjort det svårt för Hotell- och restaurangfackets regionala skyddsombud att utföra sitt uppdrag. För att inte arbetsmiljön ska bli lidande börjar förbundet nu med digitala RSO-besök, i form av videosamtal med arbetsgivarna.

Kent Johansson, ombudsman på HRF som har tagit fram modellen, ser flera fördelar.
– En fördel är att vi rent praktiskt kan få fler besök genomförda. Vi plockar bort massvis med restid, säger han.

En annan fördel är att besöken blir noggrant utförda, säger Kent Johansson.
– Det finns självklart fysiska arbetsmiljöproblem som man riskerar att missa när man inte kan göra en okulär besiktning, men det finns många saker som man inte behöver gå runt för att upptäcka. Till exempel i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det är oftast större problem än de rent fysiska, säger Kent Johansson.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Ur temat Coronakrisen
Nyheter Omorganisation

Scandic och Choice vill omorganisera

I spåren av corona vill landets största hotellkedjor öka flexibiliteten. Både Scandic och Choice har skissat på team med flytande arbetsuppgifter. HRF är kritiskt.

Publicerad 21 september 2020 Kommentera
Scandic och Choice vill omorganisera
Team av medarbetare som kan utföra olika arbetsuppgifter. Så vill Scandic och Nordic Choice organisera. Bilden är ett montage. Foto: Mostphotos

Inom Scandic talar man om service host, och på Nordic Choice-kedjan kallas det service crew. Syftet är att samla olika yrkesgrupper i team där de anställda kan utföra olika arbetsuppgifter.

– Den möjligheten har arbetsgivaren haft sedan 1929. Det behöver man inte en omorganisation för, säger Emil Bäckström, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Han har förhandlat omorganisationen med båda hotellkedjorna, och är mycket kritisk.

– Arbetsgivarna vill att så få som möjligt ska göra så mycket som möjligt så billigt som möjligt. Vi har kämpat med validering och vi tävlar i olika yrkesgrupper, det här gör att yrkesstoltheten försvinner.

På Scandic pågår fortfarande förhandlingar. Företaget kan inte gå in på detaljer under pågående mbl-förhandling, eftersom resultat av förhandlingen först ska kommuniceras med berörd personal innan det kommuniceras brett, skriver man i ett mejl. HR-direktör Åsa Dammert kommenterar vidare:

”Vi ser ett behov av att arbeta med en modernare och plattare organisation som följer gästbehov och gästflöde på ett enklare och tydligare sätt. Eftersom gästerna är färre och antal bokade rum varierar mycket från en dag till en annan behöver vi säkerställa att vi har en modern organisation som möter detta på bästa sätt.”

En risk som Emil Bäckström ser rör återanställning. Den som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist har rätt till återanställning om det dyker upp en tjänst man är kvalificerad för. Med team där arbetsuppgifterna är flytande är det inte omöjligt att återanställda som tidigare legat i lönegrupp 1 – kvalificerat yrkesarbete – återanställs till lönegrupp 2.

– Har man sedan en kock i sin service eller host crew är det klart att den personen kommer att få laga mat, utan att få betalt för det. Vi tror att det här leder till ett utnyttjande av folk, säger Emil Bäckström.

Enligt Tina Tropp Jerresand, head of people and culture på Nordic Choice-kedjan, är det en faktor som har lyfts fram i riskbedömningen.

– Lönegrupperna är oerhört viktiga. För oss är det jätteviktigt att ingen utför kvalificerat yrkesarbete som inte ska göra det. Vi ser det här som att vi skapar förutsättningar för våra medarbetare att utvecklas.

HRF befarar att kraven på kvalifikationer ökar för personer som ska arbeta i de planerade allroundtjänsterna. Redan nu har förbundet sett exempel på att personer som brister i svenska har valts bort när det är dags för återanställning.

– Om man för fem eller tio år sedan anställde en person som kan dålig svenska kan man inte nu säga att den personen inte har rätt kvalifikationer för jobbet. Vi har varit tydliga med hur vi ser på det här, säger Emil Bäckström.

Förhandlingarna med Nordic Choice är avslutade i oenighet. Med Scandic pågår de fortfarande.

Ingår i temat: Coronakrisen 86 artiklar

Alla artiklar i temat (83 till)
Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här