Tävlingsvinsten satte
fart på karriären
Josefine Asplund, Årets Lily 2008. Arbetar i dag som hotelldirektör. Foto: Malin Grönborg, Anna Simonsson
Arbetspasset Karriär
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Tävlingsvinsten satte fart på karriären

Josefine ställde upp i Årets Lily för att lära sig nya saker, men tänkte också att det skulle fungera som en språngbräda i karriären. I dag är hon hotelldirektör. Tillsammans med Årets Barista 2008 och Årets Kock 2009 berättar Josefine om livet efter tävlingsvinsten.

Publicerad 16 maj 2012

Trots att Josefine Asplund i dag är ­hotelldirektör på ett femstjärnigt hotell och har fullt upp om dagarna tänker hon ibland på finaldagen för fyra år sedan när hon vann Årets Lily.
– När de ropade upp mitt namn kom glädjetårarna. Men där och då hade jag svårt att föreställa mig vad segern skulle innebära.
Det var när hennes lärare på Restaurangakademien berättade om sina tidigare segrar i Årets Lily som Josefine Asplund bestämde sig för att hon också skulle tävla.
– Jag är både vetgirig och karriärsinriktad och tänkte att tävlingen skulle ge mig massa ny kunskap på vägen och kanske också kunde vara en språngbräda. Det blev ett sätt att utmana mig själv för att komma framåt.
Josefine Asplund berättar att hon är målinriktad och att hon gärna vill vara bäst på det hon gör. Som 23-åring blev hon restaurangansvarig på Guldkanten i Uppsala och så småningom kom hon till tvåstjärniga Edsbacka krog. Och det var där hon jobbade när hon vann Årets Lily.
Hennes karriär har gått spikrakt uppåt efter segern. Hon blev tvåa i Årets Sommelier 2010 och har byggt upp vinkällare åt både privatpersoner och ­restauranger, skrivit vinkrönikor och suttit i tv-soffan och gett vintips.
För fyra år sedan blev hon handplockad till 1909 Sigtuna Stadshotell som restaurang- och chefssommelier. Redan när hon började där var hennes mål att en dag bli hotelldirektör. I höstas fick hon frågan och tackade ja.
– Känslan när jag fick frågan var samma som när jag vann Årets Lily.
Idag har Josefine ansvar för verksamheten med 21 anställda och 15 extraarbetare. Att hon är en ung chef är inget vare sig hon eller personalen tänker på.  
– Jag har en känsla för det jag gör och stor auktoritet.  Ända sedan jag började här har jag haft en chefsroll och jag känner stort förtroende från mina medarbetare.
För Josefine Asplund handlar inte jobbet om att få sätta sin egen prägel på hotellet. Hon ser sig snarare som en del i ett team som förvaltar ett varumärke. Ett hårt arbete, men samtidigt stimulerande och roligt.

 

Costas Pliatsikas, Årets Barista 2007

Costas Pliatsikas.

 »Verkligen ett kvitto på att jag var bäst«

Costas Pliatsikas blev Årets ­Barista 2007. Han hade två andraplatser och en fjärdeplats sedan tidigare.
– Alla säger att de är bäst. Men när jag vann fick jag verkligen ett kvitto på att jag var det. Det var jättestort för mig.
I dag driver han Costas Greek Couzina & Café i Umeå. En restaurang med en kafédel och sammanlagt hundra sittplatser.
Han hade tidigare en restaurang i Grekland till­sammans med sin bror. Men så dök ­kärleken upp från Sverige och Costas pendlade fram och tillbaka i fem år. 2003 tog han ­steget och öppnade restaurang i Umeå.
För att få utlopp för sitt intresse för special­kaffe startade han också rosteriet Costas Roastery.  
– Att dricka dåligt kaffe är ett straff och jag tycker att kunskapen om kaffe har varit låg. Specialkaffe från små odlingar ger den högsta upplevelsen.
Är det inte dyrt med specialkaffe?
– De som säljer kaffe vill ha igen 20 till 30 gånger pengarna, vilket är väldigt stora marginaler.  Det går faktiskt att sälja riktigt gott kvalitetskaffe och ändå ha kvar sina marginaler.
Några stora marginaler var det dock inte tal under finalen av Årets Barista 2007. På 20 minuter skulle de fyra domarna få en var sin espresso, caffe latte, cappuccino och en så kallad signaturdrink.
– Det enda jag var nervös för var språket. Det gällde att kunna presentera det jag hade gjort och att  kunna svara på frågor från en konferencier som gick runt.
Costas klarade både kaffet och språket – han vann. Dagen efter var han med i tv och tidningar. Han blev ett namn i branschen och en person som andra baristor vände sig till för att få tips och råd.
Det är fem år sedan. Faktum är att Costas tänker ställa upp igen. Målet är att vinna och därefter komma bättre i Barista-VM. Förra gången i Japan blev det en 12:e plats.
– Den här gången vet jag vad det handlar om och jag kommer att njuta av det.

 

 Viktor Westerlind, Årets kock 2009.

Viktor Westerlind.

 Efter segern i årets kock ville alla ha Viktor

Viktor Westerlind blev Årets Kock 2009, men har inte hunnit fira det riktigt än. Det har gått i ett sedan segern.
Då jobbade han på Stockholmskrogen Freds­gatan 12 och hade en bra förebild.
– Jag jobbade med Christian Hellberg som hade vunnit Årets Kock tidigare. Han inspirerade mig.
Årets kock går i flera deltävlingar. Av 130 hugade kandidater ska sex finalister som ska göra upp om titeln.
Tävlingens final direktsändes i tv och till slut var det bara Viktor och en till kock kvar. De stod på podiet och väntade. Men då var det dags för reklampaus och de fick stå i strålkastarljuset i två långa minuter inför all publik.
– När de sen ropade mitt namn blev jag mest förvånad. Jag var i någon slags chock efter nio månaders slit, plötsligt var allt över.
Viktor fick guldmedalj, blommor och sms:en strömmade in.  Alla journalister ville prata med honom. Direkt efter tävlingen var det galamiddag i Göteborg. På morgonen stod han i tv och lagade mat.
– Hela första året ville tidningar och olika tv-program att jag skulle laga mot hos dem. Vårmeny, julmeny, grillmeny, laga min favoriträtt eller tipsa. Dessutom var det middagar, kurser och annat med sponsorerna.
I dag jobbar Viktor Westerlind på cateringfirman Från Pontus, men han har sagt upp sig för att frilansa på heltid.
– I vår ska jag vara fem dagar på en restaurang i München. Det ska naturligtvis vara svenska smaker så jag måste kolla i förväg vilka råvaror som finns att få tag på där. Det är mycket med logistiken under ett gästspe.
Viktor har fortsatt att tävla. Sedan två år tillbaka är han med i Kocklands­laget. Mat-OS i Tyskland i höst hägrar för laget. 
– Där finns mycket rutin och erfarenhet och vi lär oss av varandra.
I framtiden vill Viktor öppna en egen restaurang.
– Men det är ingen brådska, jag håller fortfarande på att fundera på vad för slags restaurang det ska vara.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Fråga om jobbet
Experterna svarar på läsarfrågor om allt från schemaläggning till personalmat

Nyheter från hotell- och restaurangbranschen

Varje vecka, direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här