Ur artikelarkivet INBOX
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

De fixar flytet med chefen

Sai, Sabina och Santhat är tre av de anställda på Stenungsbaden Yacht club som får simlektioner av jobbet. Vid bassängkanten instruerar Marlen, hotellchefen som är utbildad simlärare.

Publicerad 1 november 2008

På Stenungsbaden Yacht club i Stenungsund handlar allt om vatten. Det är inte så konstigt med tanke på läget vid kanten av den glittrande Hakefjorden. Med en egen gästhamn, marin klubbinredning och egna seglingstävlingar lockar hotellet båtentusiaster från hela landet. Också de anställda uppmuntras att intressera sig för segling.
– Vi tycker att det är roligt om personalen vet lite grann om båtar. Dels för att de ska känna sig lite mer delaktiga, och dels för att de ska kunna prata med gästerna, säger Marlen Arvidsson som är hotellchef. I somras erbjöds därför hela personalen en gratis segelkurs. Men då dök ett oväntat problem upp: en del av de anställda kunde inte simma.

När Marlen fick höra det bestämde hon sig för att göra något åt saken. Hon är nämligen utbildad simlärare.
– Jag tänkte direkt att det kan ju jag lära dem. Så jag hörde runt och satte upp lappar på anslagstavlan i personalrummet. Och visst fanns intresset. Resultatet blev en liten simskolegrupp på sju elever, alla tjejer från städ och frukost. Sedan augusti ses de vissa tidiga mornar på Sundahallen i Stenungsund. I dag är det dock bara fem på plats i den lilla bassängen för ickesimkunniga. Det är god stämning och nästan tropiskt varmt.
– Ta mindre armtag, Sai. Och glöm inte benen, säger Marlen samtidigt som hon håller Sai Darawan Thongsongsri under magen. Samtidigt simmar Sabina Rehn en hel längd själv. Hon får jubel och applåder från de andra som belöning.
– Se där Sabina, nu simmade du ju jättesnyggt, ropar Marlen. Sabina ler stort och skakar på huvudet. Det är inte lätt, men det är kul.

Det är gruppens sjätte lektionstillfälle och Marlen tycker att alla har gjort stora framsteg. En stor del av undervisningen går ut på att få tjejerna att känna sig bekväma i vattnet. De första gångerna fick de prova att doppa huvudet under vattnet och att hoppa från kanten. Sabina berättar att hon först tyckte att det var otäckt.
– Jag var rädd. Tyckte inte att det var kul alls. Nu går det bra men jag gillar fortfarande inte att få vatten i näsan. De övar också mycket på att bara fl yta. Marlen håller Lex Aldenbring bakom huvudet samtidigt som hon påminner henne om att andas.
– Tänk »Åh, vad härligt det här är. Vilken härlig dag«. Så ska du känna. Lex Aldenbring berättar att hennes största problem i vattnet är att hon är för stel.
– Jag slappnar inte av. Jag simmar precis som Robocop, säger hon och visar några mycket hackiga armtag innan hon brister ut i ett gapskratt.
– Men jag hoppas att jag kan simma till nästa sommar. Då kan vi bada i havet.

En av dem som simmar bra redan nu är Alma Oliw. Det var hon som först berättade för Marlen att hon, och flera med henne, inte kunde simma.
– Jag vill gärna lära mig att segla, men jag ville simma bättre först. Förut brukade jag bada med min dotter och hon kunde simma men inte jag. Det var inte roligt. Förutom säkerheten har simningen också andra positiva effekter, säger Alma. Både städning och servering är tunga jobb som frestar på musklerna.
– Jag har haft problem med tennisarmbåge förut. Men efter att jag började simma så har det nästan blivit helt bra. Vi har verkligen tur som får möjlighet att göra det här. Alma tror att det egentligen finns fler på jobbet som skulle behöva lära sig simma.
– Jag tror att många av de äldre tycker att det är för pinsamt. Vi tyckte också att det var pinsamt i början men det gick över, säger Alma. Det tror Marlen också. Tillbaka på Stenungsbaden efter simpasset passar hon på att äta frukost i matsalen.
– Jag tror att det är många i Sverige som inte simmar särskilt bra. Det tycker jag märktes tydligt i somras med alla skriverier om folk som drunknade. Men för många är det nog för skämmigt att anmäla sig till en simkurs.

Även om simundervisningen innebär tidiga mornar och pusslande med dagislämningar, så tycker Marlen att den lilla simskolan är givande. Även för henne.
– Det ger mig mycket också. Jag ser ju att de tycker att de är roligt. Och jag har fått en jättebra kontakt med tjejerna som jag nog inte hade fått annars. Att ena stunden vara snäll och pedagogisk simskolefröken för att i andra vara chef över tjejernas chef är inget större problem, tycker Marlen.
– Nej, det är helt olika roller. Man får hålla isär dem helt enkelt. Marlens hemliga mål är att innan nästa sommar ha fått hela personalen på Stenungsbaden att ta Simborgarmärket. Hon tycker att fl er arbetsgivare borde erbjuda sina anställda simträning.
– Man räknar med att alla kan simma men så är det inte. Men alla behöver kunna det.

Stenungsbaden

Stenungsbaden Yacht club ligger på Stenungsön, strax utanför Stenungsund och drygt fyra mil från Göteborg.

Hotellet öppnade år 1963 och hette då bara hotell Stenungsbaden. År 1986 bytte det namn till Stenungsbaden Yacht club. Målet blev att vara en anläggning där seglare kunde koppla av efter en dag på sjön.

I dag ingår hotellet i Choice-kedjan och har cirka 60 året-runt-anställda samt ett stort antal extraarbetande.

Simkunnighet

Sedan början av 1900-talet har simkunnigheten i Sverige blivit allt bättre. År 1934 kom simborgarmärket till som en uppmuntran för att få människor att lära sig simma. För att få märket krävdes, liksom i dag, att man kunde simma 200 meter på djupt vatten.

I dag är det grundskolornas ansvar att lära eleverna att simma. Enligt planen ska elever som slutar årskurs 5 kunna simma minst 200 meter, varav 50 på rygg samt ha baskunskaper om bad-, båt- och isvett. År 2005 var det cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4-6 som uppfyllde det målet.

År 2007 drunknade 103 personer i Sverige. Flest olyckor händer under sommarmånaderna juni till och med augusti.

Källa: Svenska livräddningssällskapet.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Fråga om jobbet.
99
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här