På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Pusslar ihop vardagslivet

Att få ihop familjeliv och branschjobb är inte lätt. Arbetstider som krockar med allt från föräldramöten till godnattsagor. Oflexibla arbetsgivare. Lön som gör det svårt att gå ner i tid. För servitören Mauricio Veloso är vardagen ett pussel av minutiös planering.

Publicerad 22 oktober 2013
Pusslar ihop vardagslivet
Mauricio Veloso med Nomie och Ellie, 7 och 10 år. Foto: Peter Andersson

Livspusslet. När fackorganisationen TCO lanserade ordet i början på 2000-talet blev det en beteckning på ett samhällsproblem: stressade människors försök att få tiden att räcka till för både arbete och familj. Men för många, framför allt LO-medlemmar, är det inte alltid tiden som som gör livet svårt att få ihop. Oftare är det pengar, otrygga ­anställningar eller obekväma arbetstider som komplicerar.

Det senare gäller för familjen Veloso i Borås. Pappa Mauricio står vid spisen och steker pangasiusfiléer som han just har panerat. Han lagar middag, trots att klockan bara är strax efter tolv på dagen.
– Det är till Anna och barnen, så att de ska ha i kväll när jag jobbar.
Runt om i det ljusa köket sitter foton och teckningar som döttrarna Nomie och Ellie, 7 och 10 år, har gjort.
Det är fyra år sedan Marre, som Mauricio själv säger, och hans fru Anna flyttade hit. Det lilla radhuset ligger bara tio minuters cykelväg från Marres arbetsplats, Scandic Plaza. Sedan sju år jobbar han där som bartender och servitör. Schemat; varannan helg, ett par dagspass och tre vardagskvällar i veckan, är inte ovanligt. I dag är det kvällspass på schemat.
– Då försöker jag städa och förbereda så mycket som möjligt före jobbet. Det gäller att hela tiden ligga steget före, säger Marre och ställer in en form med gyllenbruna fiskfiléer i ugnen.

Han har redan varit i gång länge. Har redan hunnit veckohandla på Ica Maxi och varit på gymmet och tränat. Han går alltid upp när barnen går upp, runt halv sju, oavsett hur sent han har jobbat. Fixar frukost till tjejerna och har en liten genomgång av dagens händelser.
– Jag försöker prata med dem om dagen. Om de ska till fritids eller ha hemspråksundervisning eller något annat. Jag planerar allt i förväg.
Mauricio har jobbat i branschen länge. Han trivs. Det är klart att arbetstiderna alltid har varit obekväma, framför allt efter att barnen kommit, men det funkade i alla fall.

Men förra våren ändrades situationen. Anna fick en stroke, knappt 40 år gammal. Stroken knockade både henne och familjen till marken. Kampen för att komma tillbaka har bara börjat.
– Hon har precis börjat arbetsträna. Men hon blir lätt trött och bara att vara själv hemma med barnen är svårt. Hon måste vila mycket, säger Marre och häller av vattnet från potatisen.
På jobbet var Marre öppen med vad familjen gick igenom. Han bad sin chef om fler dagtidspass. Därför blev han förvånad när han fick ett nytt schema – med nästan bara kvällar.
– Jag gick i taket. De borde veta att jag inte kunde arbeta så.
Värst var att han skulle börja sin lediga helg utröttad efter att ha jobbat till två fredag natt.  
– Så när familjen ville göra något på helgen var jag dödstrött.

Marre pratade med cheferna, men fick inget direkt gehör. Verksamheten kräver dessa tider, sades det, framför allt om han ville ha en heltid.
Men Marre gav sig inte. Han pratade med andra förtroendevalda, personalchefen och högsta ledningen för hotellkedjan. Han ringde till och med till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Vi har en policy inom Scandic som säger att man ska underlätta för anställda att kombinera familjeliv och arbete. Det är rakt av från diskrimineringslagen. Då ska den ju följas.

Till slut blev det ändring. Marre är glad, men samtidigt besviken över att det gick så trögt.
– Jag vill inte att andra hamnar i samma sits som jag. Arbetsgivare i branschen måste bli bättre på att respektera att vi också har familjer. Särskilt på de stora företagen, där det ju finns möjligheter att få ihop det. Vår situation är ju inte unik. Tänk på alla som är ensamstående.
Genom fönstret ser han Anna komma gående. De brukar äta lunch ihop innan han hämtar Nomie och Ellie efter skolan. Innan dess vill han gärna ha hängt tvätten, diskat och kanske dammsugit. Den skattesänkning på hushållsnära tjänster, rut-avdraget, som införts de senaste åren, är knappast för Mauricio och hans familj.
– Nej, vi behöver inte någon som och städar. Det skulle inte hjälpa. Eller det är klart att det vore skönt, men det är nog mer för dem som tjänar bra och vill ha lite extra lyx. Vårt problem är snarare att mitt jobb inte är ett dagtidsjobb.

Med en försörjare långtidssjukskriven och den andra i hotell- och restaurangbranschen finns det inte riktigt utrymme för sådant. Inte för att Marre upplever att de har ont om pengar.
– Det är klart att vi inte kan leva lyxliv. Men om vi verkligen vill ha något eller göra en resa så går det om vi sparar.
Marre och Anna, som har gjort oss sällskap vid köksbordet, tycker att deras pussel var svårt nog redan innan hon blev sjuk. Att leva med en anställd i branschen är inte lätt, säger Anna.
– Jag har fått ge upp mycket av mitt sociala liv. Jag kan aldrig träffa kompisar efter jobbet eller gå och träna. När kollegorna går på afterwork får jag åka hem eftersom Marre jobbar.
Samma sak gäller barnens skola eller aktiviteter.
– Jag går alltid själv på föräldramöten. Och Lucia, det tror jag aldrig att du har varit med på heller? säger hon med en blick på Marre som häller upp kaffe.
– Ibland känner man sig som en ensamstående, fortsätter hon.

Men Anna förstår också Mauricios kärlek till branschen. När de träffades arbetade de på samma hotell.
– Det är egentligen mer min grej. Men två som jobbar sådana tider, det är omöjligt.
När kaffet är slut går Anna och lägger sig. Marre tittar på klockan. Vanligtvis hämtar han barnen vid skolbussen, ett par kvarter bort, men i dag har tjejerna hemspråksundervisning i spanska, så Marre ska hämta dem i skolan.
– Det får nog bli bilen, annars hinner jag nog inte. Halv fem ska jag vara ombytt och klar på hotellet.
Visst kan ett dagtidsjobb locka ibland. Men dels är det ont om sådana här i Borås, dels är Marre inte säker på att det skulle vara rätt för honom.
– Jag älskar ju mitt jobb. Det var det här jag drömde om när jag var liten. Jag tycker bara att arbetsgivarna i branschen borde försöka se till att vi som verkligen vill jobba här, kan göra det trots att vi har familj. Det tjänar alla på.


Fakta

Så klarar Marre vardagen

  • Planering. Det gäller att ligga steget före.
  • Kommunikation. Prata igenom dagen.
  • Var öppen på jobbet. Berätta om du exempelvis behöver andra arbetstider.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter LÖN

LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack

EU har tagit ett steg närmare lagstadgade minimilöner. ”Man blir närmast förtvivlad” säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
LO: Minimilöner kan bli början till slutet för svenska fack
– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del, säger Therese Guovelin. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Svenska fackförbund, arbetsgivarorganisationer och politiker är överens om en sak: Minimilöner i lag är inget för svensk arbetsmarknad. Snart kan det trots enigheten vara ett faktum.

Länge hoppades LO att EU-kommissionens förslag till direktiv om minimilöner skulle gå att stoppa, eller att Sverige skulle undantas från direktivet. När EU-kommissionen i veckan presenterade sitt förslag stod det dock klart att Sveriges invändningar vägt lätt.

– Ett redan dåligt förslag är utformat uselt för vår del. Man har formuleringar som innebär att staten måste lägga sig i lönebildningen. Samtidigt har man inte med ett ord om att vår fungerande modell ska undantas, trots att man hela tiden hyllat den och slagit fast att där lönebildningen regleras i kollektivavtal är lägstalönerna högre än där man har andra modeller, säger Therese Guovelin.

Kommissionen har bland annat skärpt en formulering som äventyrar fackförbundens ställning i Sverige, menar LO.

– Det förtydligas att alla arbetstagare måste ha rätt till en minimilön. Det innebär, för vår del, att staten måste lägga sig i lönebildningen och att vi inte längre enbart kan reglera lön i kollektivavtal. Det underminerar den svenska modellen, säger Therese Guovelin.

En annan sak som hon reagerar starkt på är att kommissionen föreslår att staten ska få inflytande över parternas arbete med att teckna kollektivavtal.

– Staten ska kräva en åtgärdsplan om kollektivavtalstäckningen understiger 90 procent. Vi ser det som ett hot mot fackföreningarnas autonoma ställning i Sverige.

Det är fortfarande en bit kvar innan ett direktiv kan bli verklighet. Tidigast i september väntas Europaparlamentet rösta om förslaget. Blir det ett ja där kommer frågan att förhandlas mellan rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet under ordförandelandets ledning.

– Sista ordet är definitivt inte sagt. Nu måste vi försöka påverka på alla nivåer. Om inte det hjälper finns det fortfarande en sista utväg, och det är att ett medlemsland stämmer EU för fördragsbrott. Artikel 153.5 säger nämligen att EU inte har kompetens att reglera löner, säger Therese Guovelin.

Nyheter rapport

Pandemin fick fler att gå med i facket

Under 2020 steg organisationsgraden i Sverige för första gången på länge. Det visar en ny rapport från Arena Idé. För HRF:s del har pandemin inneburit både medlemsökning och medlemstapp.

Publicerad 23 april 2021 Kommentera
Pandemin fick fler att gå med i facket
Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest under 2020. Foto: Volodymyr Melnyk/Mostphotos
Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona/Lunds universitet

Förra året var ett händelserikt år på svensk arbetsmarknad. Det konstaterar Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, i sin nya rapport ”Den svenska modellen 2020: pandemi och nytt huvudavtal”. Pandemin medförde bland annat en våg av uppsägningar och permitteringar, liksom lättnader i a-kassan.

En annan följd var att många fackförbund såg en ökning av antalet medlemmar. Under 2020 ökade antalet yrkesverksamma fackmedlemmar med 75 000 personer.
– Organisationsgraden i landet ökade för första gången sedan 90-talet. Både när det gäller arbetare och tjänstemän, säger Anders Kjellberg.

En del av förklaringen är att fler utrikesfödda gått med i facket. I den gruppen ökade organisationsgraden för andra året i rad under 2020.

Störst var ökningen under mars och april, för att sedan plana ut på många håll. Musikerna är det LO-förbund som ökade procentuellt mest förra året, följt av Handels och Kommunal.

Hotell- och restaurangfacket tillhör de förbund som ökade mest under mars och april. Under första halvåret 2020 steg förbundets medlemstal med 1 700 personer. En ökning som helt raderades ut senare under året. En förklaring till HRF:s medlemstapp är att många som initialt sökte sig till facket, senare förlorade jobbet, skriver Anders Kjellberg i rapporten.

A-kassorna såg en ännu större tillströmning. Hotell- och restauranganställdas a-kassa, HRAK, hade den största relativa tillväxten bland LO-kassorna. Under 2020 ökade HRAK med 19 900 personer, eller 27 procent.

Nyheter corona

Restriktioner förlängs

Det blir inte längre öppettider på restauranger den 3 maj. I dag meddelade Folkhälsomyndigheten att man vill förlänga restriktionerna till 17 maj.

Publicerad 22 april 2021 Kommentera
Restriktioner förlängs
Restriktionerna förlängs med två veckor. Först den 17 maj ska restauranger kunna hålla öppet senare än 20.30. Foto: Istockphoto

Regeringen gav vid en pressträff på torsdagen beskedet att restriktionerna för offentliga tillställningar och allmänna sammankomster ligger kvar ytterligare två veckor. Anledningen är den höga smittspridningen och det ansträngda läget för sjukvården.

Samtidigt sade Folkhälsomyndigheten att man föreslår en motsvarande förlängning av restriktionerna för serveringsställen.

För restaurangbranschens del innebär detta att det även fortsättningsvis är stängning klockan 20.30 som gäller. Dessutom kommer det fram till 17 maj tillåtas max fyra personer per sällskap på restauranger, om de inte ligger i till exempel gallerior – då är det en person per sällskap som gäller.

– Man ska ha respekt för smittspridningen. Men man skulle kunna vara generösare med öppettiderna för restauranger, med de kraftiga regleringar som redan finns. Vi anser att det finns förutsättningar att hålla öppet till 23, utan att det påverkar smittspridningen. Då skulle restaurangerna hinna med två sittningar, säger Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här