På jobbet Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Pusslar ihop vardagslivet

Att få ihop familjeliv och branschjobb är inte lätt. Arbetstider som krockar med allt från föräldramöten till godnattsagor. Oflexibla arbetsgivare. Lön som gör det svårt att gå ner i tid. För servitören Mauricio Veloso är vardagen ett pussel av minutiös planering.

Publicerad 22 oktober 2013
Pusslar ihop vardagslivet
Mauricio Veloso med Nomie och Ellie, 7 och 10 år. Foto: Peter Andersson

Livspusslet. När fackorganisationen TCO lanserade ordet i början på 2000-talet blev det en beteckning på ett samhällsproblem: stressade människors försök att få tiden att räcka till för både arbete och familj. Men för många, framför allt LO-medlemmar, är det inte alltid tiden som som gör livet svårt att få ihop. Oftare är det pengar, otrygga ­anställningar eller obekväma arbetstider som komplicerar.

Det senare gäller för familjen Veloso i Borås. Pappa Mauricio står vid spisen och steker pangasiusfiléer som han just har panerat. Han lagar middag, trots att klockan bara är strax efter tolv på dagen.
– Det är till Anna och barnen, så att de ska ha i kväll när jag jobbar.
Runt om i det ljusa köket sitter foton och teckningar som döttrarna Nomie och Ellie, 7 och 10 år, har gjort.
Det är fyra år sedan Marre, som Mauricio själv säger, och hans fru Anna flyttade hit. Det lilla radhuset ligger bara tio minuters cykelväg från Marres arbetsplats, Scandic Plaza. Sedan sju år jobbar han där som bartender och servitör. Schemat; varannan helg, ett par dagspass och tre vardagskvällar i veckan, är inte ovanligt. I dag är det kvällspass på schemat.
– Då försöker jag städa och förbereda så mycket som möjligt före jobbet. Det gäller att hela tiden ligga steget före, säger Marre och ställer in en form med gyllenbruna fiskfiléer i ugnen.

Han har redan varit i gång länge. Har redan hunnit veckohandla på Ica Maxi och varit på gymmet och tränat. Han går alltid upp när barnen går upp, runt halv sju, oavsett hur sent han har jobbat. Fixar frukost till tjejerna och har en liten genomgång av dagens händelser.
– Jag försöker prata med dem om dagen. Om de ska till fritids eller ha hemspråksundervisning eller något annat. Jag planerar allt i förväg.
Mauricio har jobbat i branschen länge. Han trivs. Det är klart att arbetstiderna alltid har varit obekväma, framför allt efter att barnen kommit, men det funkade i alla fall.

Men förra våren ändrades situationen. Anna fick en stroke, knappt 40 år gammal. Stroken knockade både henne och familjen till marken. Kampen för att komma tillbaka har bara börjat.
– Hon har precis börjat arbetsträna. Men hon blir lätt trött och bara att vara själv hemma med barnen är svårt. Hon måste vila mycket, säger Marre och häller av vattnet från potatisen.
På jobbet var Marre öppen med vad familjen gick igenom. Han bad sin chef om fler dagtidspass. Därför blev han förvånad när han fick ett nytt schema – med nästan bara kvällar.
– Jag gick i taket. De borde veta att jag inte kunde arbeta så.
Värst var att han skulle börja sin lediga helg utröttad efter att ha jobbat till två fredag natt.  
– Så när familjen ville göra något på helgen var jag dödstrött.

Marre pratade med cheferna, men fick inget direkt gehör. Verksamheten kräver dessa tider, sades det, framför allt om han ville ha en heltid.
Men Marre gav sig inte. Han pratade med andra förtroendevalda, personalchefen och högsta ledningen för hotellkedjan. Han ringde till och med till Diskriminerings­ombudsmannen.
– Vi har en policy inom Scandic som säger att man ska underlätta för anställda att kombinera familjeliv och arbete. Det är rakt av från diskrimineringslagen. Då ska den ju följas.

Till slut blev det ändring. Marre är glad, men samtidigt besviken över att det gick så trögt.
– Jag vill inte att andra hamnar i samma sits som jag. Arbetsgivare i branschen måste bli bättre på att respektera att vi också har familjer. Särskilt på de stora företagen, där det ju finns möjligheter att få ihop det. Vår situation är ju inte unik. Tänk på alla som är ensamstående.
Genom fönstret ser han Anna komma gående. De brukar äta lunch ihop innan han hämtar Nomie och Ellie efter skolan. Innan dess vill han gärna ha hängt tvätten, diskat och kanske dammsugit. Den skattesänkning på hushållsnära tjänster, rut-avdraget, som införts de senaste åren, är knappast för Mauricio och hans familj.
– Nej, vi behöver inte någon som och städar. Det skulle inte hjälpa. Eller det är klart att det vore skönt, men det är nog mer för dem som tjänar bra och vill ha lite extra lyx. Vårt problem är snarare att mitt jobb inte är ett dagtidsjobb.

Med en försörjare långtidssjukskriven och den andra i hotell- och restaurangbranschen finns det inte riktigt utrymme för sådant. Inte för att Marre upplever att de har ont om pengar.
– Det är klart att vi inte kan leva lyxliv. Men om vi verkligen vill ha något eller göra en resa så går det om vi sparar.
Marre och Anna, som har gjort oss sällskap vid köksbordet, tycker att deras pussel var svårt nog redan innan hon blev sjuk. Att leva med en anställd i branschen är inte lätt, säger Anna.
– Jag har fått ge upp mycket av mitt sociala liv. Jag kan aldrig träffa kompisar efter jobbet eller gå och träna. När kollegorna går på afterwork får jag åka hem eftersom Marre jobbar.
Samma sak gäller barnens skola eller aktiviteter.
– Jag går alltid själv på föräldramöten. Och Lucia, det tror jag aldrig att du har varit med på heller? säger hon med en blick på Marre som häller upp kaffe.
– Ibland känner man sig som en ensamstående, fortsätter hon.

Men Anna förstår också Mauricios kärlek till branschen. När de träffades arbetade de på samma hotell.
– Det är egentligen mer min grej. Men två som jobbar sådana tider, det är omöjligt.
När kaffet är slut går Anna och lägger sig. Marre tittar på klockan. Vanligtvis hämtar han barnen vid skolbussen, ett par kvarter bort, men i dag har tjejerna hemspråksundervisning i spanska, så Marre ska hämta dem i skolan.
– Det får nog bli bilen, annars hinner jag nog inte. Halv fem ska jag vara ombytt och klar på hotellet.
Visst kan ett dagtidsjobb locka ibland. Men dels är det ont om sådana här i Borås, dels är Marre inte säker på att det skulle vara rätt för honom.
– Jag älskar ju mitt jobb. Det var det här jag drömde om när jag var liten. Jag tycker bara att arbetsgivarna i branschen borde försöka se till att vi som verkligen vill jobba här, kan göra det trots att vi har familj. Det tjänar alla på.


Fakta

Så klarar Marre vardagen

  • Planering. Det gäller att ligga steget före.
  • Kommunikation. Prata igenom dagen.
  • Var öppen på jobbet. Berätta om du exempelvis behöver andra arbetstider.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter VARSEL

Varsel och uppsägningar vanligast i branschen

Hotell- och restauranganställda är fortsatt den yrkesgrupp som drabbas värst av varsel och uppsägningar, visar Arbetsförmedlingens senaste statistik.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Varsel och uppsägningar vanligast i branschen
När gästerna uteblir ökar både varsel och uppsägningar. Foto: Mostphotos

Av de hotell- och restauranganställda som varslades om uppsägning i mars–juni hade 71 procent också blivit uppsagda ett halvår senare. Det är betydligt fler än snittet för alla branscher, som ligger på 58 procent.

Men alla som varslas eller sägs upp går inte ut i arbetslöshet. Därför har Arbetsförmedlingen också tagit reda på hur många av dem som varslats som var arbetslösa någon gång under de närmsta sex månaderna efter det lagda varslet.

OM STATISTIKEN

  • Totalt har 119 753 personer varslats om uppsägning sedan mars 2020.
  • Den största andelen av dem, 24,2 procent, finns inom hotell och restaurang.
  • Arbetsförmedlingens siffror för hur många varsel som lett till uppsägningar gäller perioden mars–juni 2020.

Även här ser det värst ut för hotell- och restauranganställda, 35 procent var arbetslösa vid något tillfälle. Snittet för alla branscher var 26 procent.

Arbetsförmedlingen påpekar även att hotell, restaurang, besöksnäring och handel har många tillfälligt anställda som inte syns i varselstatistiken.

Arbetslösheten ökar mest i storstadsregioner, framför allt Stockholms och Västra Götalands län. Men även Uppsala och Hallands län som har stor tjänstesektor är drabbade.

Nyheter konkurs

Så kan du göra om lönen uteblir

Det är tuffa tider för många företag just nu. Har din arbetsgivare svårt att betala ut din lön? Då gäller det att agera snabbt. Här är tips på vad du kan göra.

Publicerad 25 januari 2021 Kommentera
Så kan du göra om lönen uteblir
Om lönen uteblir är det dags att kolla upp vad som är på gång. Det kan vara en konkurs, och då gäller det att vara med. Foto: Colourbox

Var beredd. En konkurs kommer sällan från en dag till en annan. Det brukar finnas tecken på att företaget går dåligt. Slutar leveranserna komma? Är lönen ofta sen? Då finns det anledning att förbereda dig, och att agera.

2 Gör pappersarbetet. Samla så mycket dokumentation som möjligt. Leta fram lönespecifikationer och scheman. Kolla att du har uppdaterade uppgifter hos HRF och hos a-kassan. För du är väl med i båda?

Fakta: Rätt till hjälp vidare

  • Den som blivit av med jobbet på grund av konkurs kan ha rätt till hjälp att hitta nytt jobb via Trygghetsfonden TSL.
  • Det gäller om arbetsplatsen har kollektivavtal, om du har varit tillsvidareanställd på minst 16 timmar i veckan och om du har arbetat minst ett år sammanhängande på arbetsplatser med kollektivavtal.
  • Det är facket som ansöker som omställningsstöd. Hjälpen kan till exempel bestå i jobbcoachning, skriva cv och ansökningar eller hitta en utbildning.

3 Kräv din rätt! Räkna ut hur mycket lön och andra ersättningar din arbetsgivare är skyldig. Prata med din arbetsgivare och kräv att få din innestående lön bums. Om din arbetsgivare inte har pengar att betala kan du be om att hen sätter företaget i konkurs.

4 Gå vidare. Om arbetsgivaren inte vill göra det kan du höra av dig till tingsrätten där du bor. Kontaktuppgifter finns här. Kolla om någon annan har lämnat in en ansökan om konkurs mot din arbetsgivare. Om det är så, kontakta konkursförvaltaren när en sådan har utsetts och berätta om ditt lönekrav. Om det inte finns har du möjlighet att begära företaget i konkurs. Hur man går till väga står här. Om du har varit medlem i HRF i mer än tre månader kan du få hjälp med detta.

5 Spill ingen tid. Den statliga lönegarantin ersätter bara lön som du tjänat in de tre senaste månaderna, räknat från dagen då en konkursansökan lämnats till tingsrätten. Det finns också ett maxtak. Garantin ersätter bara upp till fyra basbelopp, motsvarande 190 400 kronor år 2021.

6 Sedan då? Det är konkursförvaltaren som bestämmer om företaget ska drivas vidare i väntan på en köpare. I så fall ska du jobba kvar, precis som vanligt, under tiden. Konkursförvaltaren blir då din arbetsgivare.

Fakta: Rätt till pengar

  • Den som har fyllt 40 år och blivit uppsagd på grund av arbetsbrist vid till exempel konkurs kan ha rätt till pengar från försäkringen AGB.
  • Du ska ha arbetat minst 50 månader under de senaste fem åren på företag med kollektivavtal, eller hos arbetsgivare utan avtal som har tecknat en AGB-försäkring.
  • Ersättningen består av ett engångsbelopp som ökar med ålder. För år 2020 var beloppet 36 487 kronor för den som var mellan 40 och 49 år vid friställandet.
  • Ansökan görs hos Afa Försäkring.

7 När jobbet stänger. Om förvaltaren i stället stänger företaget kan du bli uppsagd på grund av arbetsbrist. Du kan bli arbetsbefriad under uppsägningstiden, kolla med konkursförvaltaren vad som gäller. Glöm inte att anmäla dig till arbetsförmedlingen.

8 När jobbet får ny ägare. Om företaget köps upp brukar ett krav vara att personalen får följa med. Anställda som arbetat på företaget tolv månader eller mer under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning enligt las, om de blir uppsagda.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här