Hotell och restaurang är en riskbransch för arbetslivskriminalitet. I en ny utredning finns förslag för att motverka det. HRF:s förbundsordförande Eva-Lotta Ramberg välkomnar förslagen.
Arbetslivskriminalitet är vanligt inom hotell- och restaurangbranschen.
Därför är branschen en av dem som Delegationen mot arbetslivskriminalitet har fokuserat på.
De har nu kommit med sitt slutbetänkande, med förslag som Hotell- och restaurangfackets ordförande Eva-Lotta Ramberg välkomnar.
Enligt delegationen befinner sig var tionde som arbetar inom restaurangsektorn i en riskgrupp för arbetslivskriminalitet.
Det kan bland annat handla om att man jobbar för arbetsgivare inom restaurangbranschen som skaffar sig fördelar genom att utnyttja utländsk arbetskraft.
Det kan även handla om att arbetstagarna inte har de arbetsvillkor som de har rätt till enligt lagar och avtal, skriver delegationen i sitt slutbetänkande.
Arbetsgivare portionerar ut lön
Eva-Lotta Ramberg känner väl till hur utsatta framför allt migrantarbetare är.
– Man jobbar extra mycket, en del sex dagar i veckan, andra sju. Man får inte lön den 25:e utan arbetsgivaren portionerar ut lönen i jämna tusental. Arbetsgivaren ser till att den lilla lön man får ska återbetalas. Det är inte ovanligt att det är för ett boende hos arbetsgivaren, där man sover på madrass på golvet.
HRF har fått gehör
Hotell- och restaurangfackets tidigare ordförande Malin Ackholt har deltagit i arbetet med att ta fram förslagen i delegations slutbetänkande.
Några förslag från Delegationen mot arbetslivskriminalitet
- Ny lag om lön för arbetstagare med arbetstillstånd. Försämrar arbetsgivaren villkoren gäller de villkor som personen anställdes på.
- Sanktionsavgift mot arbetsgivare när ett arbetstillstånd återkallats eller inte förlängts på grund av brister i tillämpningen av de arbetsvillkor som arbetstillståndet bygger på.
- Stärkta möjligheter att få ut lön för papperslösa migranter.
Eva-Lotta Ramberg tycker att HRF fått gehör för sina synpunkter.
– Samverkan mellan myndigheter, näringsliv och fackliga organisationer betonas. Förslagen som de lagt fram är bra över lag.
Men varför är kriminalitet så vanligt i branschen?
– Om jag ska göra en gissning baserad på erfarenhet så handlar det bland annat om att det finns många mindre företag som inte har krav på revisor. De kan gå under radarn. Finns det ingen extern granskning kan kriminaliteten få fritt spelrum. Hög personalomsättning och många bidragsanställningar bidrar nog också.
– De som inte kan språket utnyttjas. Många migrantarbetare kan varken svenska eller engelska och vet inte hur det svenska samhället fungerar. Då blir de utlämnade till arbetsgivaren.
Vad kan HRF göra för att motverka arbetslivskriminaliteten?
– Vi försöker ligga på politikerna. I övrigt handlar det om traditionellt fackligt arbete, att bistå medlemmar i förhandlingar.
Se upp med det här!
- Lönen kommer på Swish.
- Arbetsgivaren säger ”Lönen kommer lite senare den här månaden.”
- Arbetsgivaren betalar inte månadslön utan portionerar ut lönen i jämna tusental.
- Arbetsgivaren kräver tillbaka delar av lönen med hänvisning till någon form av kostnader.
- Annat organisationsnummer på lönespecen än på anställningsavtalet.
- Oklart vem som är ägare till företaget.
- Företag i rekonstruktion, försteg till eventuell konkurs. Går att se på allabolag.se
- Du får inget anställningsavtal.
