Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Nio öre över minimilön efter 22 års arbete

Fredrik Eklund har jobbat på McDonald--s i 22 år. Hans löneutveckling är ganska typisk för branschens anställda -- den följer avtalets lägstalöner.

Publicerad 16 februari 2010
Nio öre över minimilön
efter 22 års arbete
Fredrik Eklunds lön har inte fått något lyft av pottsystemet. Foto: Brita Nordholm

– På högstadiet var kompisarna ­avundsjuka, jag hade ju pengar, berättar Fredrik Eklund.
Han har jobbat på olika McDonald–s-restauranger sedan 1988.
I dag tjänar han 109:09 i timmen. Det är 9 öre över avtalets lägsta tillåtna lön för personer över 20 år med sex års yrkesvana. Det är också en ovanligt hög lön bland McDonald–s anställda, eftersom många är yngre och få har så lång yrkeserfarenhet.
– Alla har lön enligt avtalet. Vissa restaurangchefer kan tolka det som att man inte får betala mer, andra kan betala mer.
Precis som många andra i branschen jobbar Fredrik deltid, 35 timmar i veckan.

Att McDonald–s vd Waldemar Nuvall tjänar nästan 30 gånger så mycket är inget som påverkar Fredriks vardag. Att han själv har kvar knappt 11 000 efter skatt är ett större problem.
– Det är nätt och jämnt att man klarar sig på sin månadslön. Fasta kostnader som hyra och den biten äter upp två tredjedelar. Jag känner ju att vår bransch är den som tjänar minst, säger han.
Branschens löner har hamnat efter, men de hotell- och restauranganställda har samma kostnader som alla andra. Fredrik räknar på hur mycket inkomst han skulle behöva.
– I alla fall 14 000 kronor efter skatt. För att kunna betala allt och kunna leva ett liv. Men de i vår bransch som är ensamstående skulle nog behöva 2 000 kronor till.

Fredrik är en av många som inte tycker att kollektivavtalets pottsystem funkar. Hans löneutveckling är ett bevis på det.
– Man kan ge anställda extra löneökning ändå, det behövs ingen pott för det.
Som platsombud har han suttit och förhandlat pott med olika arbetsgivare genom åren. Fredriks nuvarande chef var helt ny på jobbet förra våren, så då delades den ut generellt, lika till alla.
– Kanske skulle vi också ha en procentsats som man beräknar från vinsten.
Han berättar om ett verkstadsföretag i Norrköping där de anställda fick nästan 12 000 kronor var ett år när det gick bra.
– Inom McDonald–s pratas det mycket om team och teamkänsla. Då behövs ett system som alla får ta del av och känna att de bidrar till. En bonus som restaurang­chefernas, även om det inte blir de beloppen.

Det skulle även locka folk att stanna längre, tror Fredrik. Något som skulle vara bra ekonomiskt för restaurangerna. Att utbilda och lära upp ny personal kostar, sedan säger de ändå upp sig efter en kort tid.
– Jag får frågor om två saker av dem som är nya: löneläget och ob. Då får jag försöka förklara hur det ligger till. Det ligger ju väldigt nära för dem att jämföra med Handels.
Fredrik har funderat på att testa ­arbete i andra branscher, men tycker att McDonald–s erbjuder rätt blandning av ­variation och trygghet.
– Pappersbruket till exempel, det är ju både beroende av säsong och konjunkturen. Det är inte vi på samma sätt.
Dessutom trivs han fantastiskt bra på sin nuvarande McDonald–s-restaurang.
– Det här är den bästa restaurangchef jag har haft.

En minuts jobb för ett Big Mac & co — eller en halvtimmes?

 Uppgift  McDonald”s-anställde
Fredrik Eklund
 McDonald”s vd
Waldemar Nuval
l
Årsinkomst 2008,
inklusive ersättningar
 cirka 230 000  cirka 6 miljoner
 Timlön 2008  104:40  2907:35*
Tid för att tjäna in
varandras timlön*
 28 timmar  2 minuter,
9 sekunder
 Tid för att tjäna ihop
till ett Big Mac & co.**
 33 minuter 1 minut, 10 sekunder

* Årsinkomsten omräknad till timlön för heltid.
** Ordinarie pris, 57 kronor, utan personalrabatt.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Ur temat Avtal 2020
Nyheter AVTAL 2020

Fyra avtal kvar att förhandla

Vid årsskiftet skulle de 20 centrala kollektivavtalen vara klara. Men för fyra avtal fortsätter förhandlingarna under 2021. HRF:s avtalssekreterare Per Persson tror att de snart är i hamn.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
Fyra avtal kvar att förhandla
Under januari kommer de sista avtalen bli klara, tror Per Persson, HRF:s avtalssekreterare. Foto: Colourbox, Mostphotos
Per Persson
Per Persson. Foto: Peter Jönsson

I eftermiddag fortsätter HRF förhandlingarna om två kollektivavtal – Almega nöje och Almega bowling.
– Det vi diskuterar just nu är avräkningen till tjänstepensionen. Almega vill inte räkna som vi gjort i andra avtal, säger HRF:s avtalssekreterare Per Persson.

Kvar på förhandlingsbordet finns även cateringavtalet med Flygarbetsgivarna.
– Där är det bara detaljer kvar så det borde vi sy ihop nästa vecka. Jag tror och hoppas att alla avtal kommer att vara på plats under januari.

Men inte ens när man är överens om siffrorna är avtalsrörelsen över. Då återstår att sprida avtalen och diskussioner i de olika arbetsgrupper som tillsatts för att lösa vissa frågor.
– Det är det som är charmen, att det håller på hela tiden. Riksavtalen är dessutom bara bottenplattan. Jag hoppas att förtroendevalda och ombudsmän fortsätter att förhandla ännu bättre överenskommelser lokalt, säger Per Persson.

Det fjärde avtalet som återstår är Almega bingo. Där inleds förhandlingar nästa vecka.

Ingår i temat: Avtal 2020 32 artiklar

Alla artiklar i temat (29 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här