Hotell- och restauranganställda har sämre arbetsmiljö än många andra. Det visar Arbetsmiljöverkets stora undersökning.
Uppdaterad 10 april.
Hotell- och restauranganställdas arbetsmiljö sticker ut i Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsmiljön 2024.
Branschen är bland de värst utsatta när det gäller hög arbetsbelastning.
Hälften av dem som svarat har alltid eller ofta för mycket jobb.
Arbetet är även fysiskt tungt. Hela 37 procent av kvinnorna inom hotell och restaurang är fysiskt uttröttade varje dag efter arbetsdagens slut.
Bara 57 procent kan ta de pauser som behövs.
– Hotell och restaurang är den grupp som har lägst resultat när det gäller återhämtning och raster, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef på analys och statistik på Arbetsmiljöverket.
Brist på återhämtning kan vara skadligt i längden.
Det spelar roll om man har möjlighet att påverka till exempel schemaläggning.
Ann Ponton Klevestedt, Arbetsmiljöverket
– Man mår bra om man har möjlighet att planera sin dag och påverka sin arbetsbelastning. Det är klart att det är svårare i en efterfrågestyrd verksamhet. Men det spelar roll om man har möjlighet att påverka till exempel schemaläggning, säger Ann Ponton Klevestedt.
Hotell och restaurang ligger dock dåligt till när det gäller möjlighet att påverka sin arbetssituation.
Skyddsombudet känner igen sig
Skyddsombudet Hanna Svensson tycker att bilden av branschen stämmer.
Hög arbetsbelastning och fysiskt tröttande jobb hör till vardagen för henne och kollegorna i housekeeping på Home Hotel Grand i Sundsvall.
– Det är svintungt och vi är inte de starkaste kvinnorna som jobbar här. Vi har städtakten, det är bestämt hur många rum du ska hinna. Och det är inte de som jobbar som räknat ut det. Rummen ska se ut på ett visst sätt. Det kommer direktiv som ”nu ska du bädda så här”.
Men det är inte bara inom housekeeping som arbetet är krävande.
– Det är fysiskt tungt även i köket. I receptionen är det inte tungt kilomässigt, men de kan inte gå undan utan har jour hela tiden, säger Hanna Svensson.
Mest utsatta för kränkande särbehandling
Totalt har 4 procent i undersökningen varit utsatta för sexuella trakasserier under det senaste året.
Foto: Arbetsmiljöverket
Inom hotell och restaurang är siffran högre. Där har hela 10 procent råkat ut för sexuella trakasserier från chefer, kollegor eller gäster.
Detta är den högsta andelen av alla branscher.
Hotell- och restauranganställda är även en av de tre grupper som varit mest utsatta för kränkande särbehandling. Omkring 25 procent har svarat att de utsatts.
– Det här är så pass allvarligt att man måste hitta sätt så att de anställda kan känna sig trygga och inte råka ut för trakasserier, säger Ann Ponton Klevestedt.
Hanna Svenssons arbetsplats hör inte till de mest utsatta för trakasserier och kränkande särbehandling, säger hon.
– Vår arbetsplats är förskonad, även om det förekommer att gäster är otrevliga och kommer med sexuella anspelningar. Men andra kan förstås uppleva saker som jag inte vet om.
Viktigt med skyddsombud
De flesta i arbetslivet är ganska nöjda med sitt arbete och tycker att det är meningsfullt, enligt undersökningen.
– Det gör även de inom hotell och restaurang. Men de ligger i det lägre spannet, 78 procent är nöjda eller ganska nöjda. Snittet för samtliga branscher är 86 procent. säger Ann Ponton Klevestedt.
Har man den här typen av påfrestningar är det viktigt med lokalt skyddsombud, betonar hon.
Men bara 28 procent inom hotell och restaurang har det.
Chansen är större att den som arbetar på hotell har skyddsombud på sin arbetsplats.
Det har 35 procent medan endast 25 procent på restaurangsidan har det.
Ett skyddsombud kan se till att vissa saker görs annorlunda. Tänka ergonomi före hastighet.
Hanna Svensson, skyddsombud
Hanna Svensson tror att det betyder väldigt mycket om det finns skyddsombud.
– Ett skyddsombud kan se till att vissa saker görs annorlunda. Tänka ergonomi före hastighet. Vill arbetsgivaren behålla personal ska de vara rädda om den, så att ingen får ryggskott eller högt blodtryck.
Skulle gå att förändra
Alla brister i arbetsmiljön kan vara anledningen till att branschens anställda är de som i lägst utsträckning tror sig kunna jobba upp till pensionsåldern, säger Ann Ponton Klevestedt.
Av kvinnorna tror 64 procent att de troligtvis inte kommer kunna arbeta fram till önskad pensionsålder. För männen är andelen 47 procent.
Men det skulle gå att förändra, menar hon.
– Hitta möjligheter att prata om lösningar tillsammans. Jobba systematiskt, framför allt när det gäller kränkande särbehandling. Det ger ett lugn att veta att frågorna tas upp regelbundet. Arbetsgivare måste ta det här på allvar, säger Ann Ponton Klevestedt.
Om undersökningen
- Omkring 17 500 anställda i olika branscher har svarat på Arbetsmiljöverkets årliga undersökning.
- Kvinnor har generellt högre arbetsbelastning och mindre möjlighet att påverka sin arbetssituation.
- Män lyfter generellt tyngre och jobbar oftare med maskiner som kan utgöra olycksrisk.
- Unga kvinnor är mest utsatta för hot och våld och kränkande särbehandling. De jobbar oftare ensamma och riskerar att hamna i otrygga lägen.
