Allt fler i restaurangbranschen jobbar med bidrag. Men få av dem omfattas av kollektivavtal. Det visar en studie från Lunds universitet.
Forskarna Olle Frödin och Anders Kjellberg har tagit reda på hur situationen ser ut för personer med bidragsanställningar inom handels-, restaurang- och städbranscherna. Bland annat har de skapat en bild av vilka som omfattas av bidrag, vilka kategorier av arbetsgivare som använder det och hur stor andel som omfattas av kollektivavtal.
Inom hotell- och restaurangbranschen ökade antalet beslut om nystartsjobb med cirka 160 procent mellan 2015 och 2016. Särskilt anställningsstöd och instegsjobb minskade något, men det ligger ändå dubbelt så högt som genomsnittet. Totalt ökade bidragsanställningarna i branschen med 45 procent. På tio år har antalet beslut om anställningsbidrag fyrfaldigats i hotell- och restaurangbranschen.
– Det finns många så kallade enkla jobb i branschen, vilket skulle kunna vara en förklaring till att det är så vanligt med anställningsbidrag, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi.
Undersökningen visar att många som är anställda med någon form av bidrag saknar kollektivavtal på arbetsplatsen. Inom restaurang var det bara 35 procent som hade avtal.
– Det är samtidigt få som är med i facket, vilket betyder att fackens kontrollmöjligheter i de här företagen är ganska små, säger Anders Kjellberg.
En slutsats som forskarna drar är att många mindre företag i restaurangbranschen använder bidrag för att sänka lönekostnaderna.
– Man hamnar i en del av svensk arbetsmarknad som står utanför den svenska modellen. Många riskerar att bli utnyttjade med för låga löner, säger Anders Kjellberg.
Fotnot: Undersökningen, som fortfarande är preliminär, gjordes genom att granska nationell statistik och alla nya beslut om anställningsbidrag i Helsingborgs kommun år 2016.
