Att arbetsgivare sätter upp bevakningskameror blir allt vanligare. Men långt ifrån alla har rätt att göra det, menar facket som är kritiskt till att anställda ska behöva bli filmade på jobbet.
Kameror är små, relativt billiga och enkla att sätta upp.
Det krävs heller inga särskilda tillstånd för att sätta upp dem. Men arbetsgivare får ändå inte kamerabevaka hur som helst.
– Man får eventuellt sätta upp kameror i syfte att förhindra och motverka brott. Men då ska arbetsgivaren kunna visa att platsen som de ska kamerabevaka faktiskt är brottsutsatt. Redan där brister de allra flesta, säger Mathias Westbrand Emilsson, ombudsman på HRF.
Hänvisar till brott i området
Foto: Ann Patmalnieks
Många arbetsgivare hänvisar till exempel till att det är oroligt i samhället eller att arbetsplatsen ligger i ett kriminellt utsatt område.
– Men de kan inte visa att det har skett brott inne på arbetsplatsen. Bara för att det pågår knarkhandel på Plattan i Stockholm så betyder inte det att alla hotell i innerstan är utsatta för brott. Varför ska de då ha kameror i sina korridorer, säger Mathias Westbrand Emilsson och fortsätter:
– De anställda ska så långt som möjligt slippa bli kamerabevakade i sitt arbete. Då måste arbetsgivaren ha bra grund för att få ha kamerabevakning, de måste kunna påvisa att det faktiskt är berättigat utifrån verkliga händelser, inte att det hypotetiskt sett skulle kunna hända något.
Måste först förhandla med facket
Mathias Westbrand Emilsson säger att facket självklart vill ha trygga och säkra arbetsplatser, men att det finns andra trygghetsskapande åtgärder som är mer effektiva. Till exempel att ha ordningsvakter på plats.
Det gäller vid kamerabevakning
En arbetsgivare kan sätta upp kamera utan att begära tillstånd. Men det finns vissa krav som måste uppfyllas för att det ska vara tillåtet enligt GDPR och kamerabevakningslagen:
- Syftet med bevakningen måste vara klart och det ska inte finnas andra rimliga och mindre integritetskänsliga sätt att uppnå syftet.
- Det måste finnas ett berättigat intresse att kamerabevaka, till exempel att förhindra brott. Företaget måste då kunna visa till exempel att platsen är brottsutsatt, och kamerabevakningen får bara ske på just de platser där problemen finns.
- Företaget ska ha vägt intresset att bevaka mot intrånget det innebär i människors personliga integritet. Bedömningen ska vara dokumenterad. Här ingår att förhandla med och väga in fackets synpunkter i frågan.
- Inspelat material får inte lagras längre än nödvändigt. Den som får titta på materialet har tystnadsplikt, men kan dela med sig av materialet till polisen eller annan brottsbekämpande myndighet.
- Ett företag som kamerabevakar måste informera om det.
– Kamerabevakning kan vara ett verktyg med viss brottförhindrande effekt, men det ska inte ske slentrianmässigt. Vi vill att arbetsgivarna följer lagstiftningen och respekterar de anställdas integritet, säger han.
Arbetsgivare med kollektivavtal får inte sätta upp bevakningskameror på arbetsplatsen utan att först mbl-förhandla om det med facket. Mathias Westbrand Emilsson säger att de förhandlingarna blir allt vanligare.
Vi vill att arbetsgivarna följer lagstiftningen och respekterar de anställdas integritet.
Mathias Westbrand Emilsson
– Vi ser att fler arbetsgivare vill ha kameror, att de vill ha dem på fler ställen och kunna använda dem i fler syften än tidigare. De vill också att fler personer ska ha tillgång till materialet och kunna spara det längre, säger han.
Får ni ofta frågor om kamerabevakning från medlemmarna?
– Ja, emellanåt. En del tycker att kameror är bra om det kan förhindra brott. Men det finns också medlemmar som oroar sig för att arbetsgivaren bevakar deras prestation eller närvaro.
Kameror används för att bevaka anställda
Kent Johansson, som också är ombudsman på HRF, säger att det har varit flera fall där kameror har använts för att bevaka de anställda.
– Det är inte tillåtet att använda kamerabevakning för att se hur personalen arbetar, men det betyder inte att det inte sker. Bara att möjligheten finns gör att risken ökar, säger han och fortsätter:
– För åtta år sedan var det ett hotell som hade en kamera riktad mot anslagstavlan där facket satte upp sin information. Jag kan inte se någon annan anledning än att de ville se vilka som gick dit och tittade.
Bara att möjligheten finns gör att risken ökar.
Kent Johansson
Om kamerabevakning missbrukas kan facket anmäla ärendet till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY.
Tyvärr leder det sällan till några påföljder, säger Mathias Westbrand Emilsson.
– Vi har skickat in flera ärenden där vi har gott underlag om att arbetsgivaren bryter mot lagen om kamerabevakning. Men allt de gör är att skicka ut brev till arbetsgivaren. Det är en slapphet som vi är väldigt kritiska emot.