Nyheter ekonomi

HRF går back utan vinster på börsen

Hotell- och restaurangfackets ekonomi är ansträngd. Medlemsavgifterna räcker inte för att klara verksamheten och förbundet är beroende av vinster från börsen och andra placeringar.

Publicerad 2 mars 2017
HRF går back utan vinster på börsen
Många fackförbund är beroende av aktier för att få verksamheten att gå runt. Foto: Mostphotos

För 2017 har Hotell- och restaurangfacket räknat med intäkter på strax under 135 miljoner kronor. Den största delen är medlemsavgifter, nära 109 miljoner. Men det räcker inte för att betala allt som facket gör. För att klara det måste man få in 40 miljoner i avkastning på pengar som förbundet har placerat, exempelvis på börsen. Det är dubbelt så mycket som i budgeten för 2016.
– Just nu har vi behov av pengar till mer verksamhet än vad vi får in i intäkter. Så har det varit under flera år, vi har varit tvungna att använda avkastningen från finanserna. På lång sikt är det inte bra, men det handlar inte om någon kris, säger Mikael Victor, HRF:s ekonomichef.

Att lägga en budget för en verksamhet som kräver 40 miljoner i vinster från finansiella placeringar är förstås inte något drömläge för ett fackförbund.
– 40 miljoner är mycket att budgetera på det här sättet. Just i dag ser det dock bra ut, och det är pengar vi kan hämta hem. Men på lång sikt är det sårbart, säger Mikael Victor.

HRF är inte ensamt bland fackförbunden att vara beroende av pengar från börsen och andra placeringar, visar en granskning som tidningen Arbetet har gjort. Kommunal, Unionen och Seko hör också till förbund som skulle gå med minus om de inte hade börsinkomster. Trots detta har HRF en bra likviditet. Det vill säga förmåga att betala räkningar, löner och andra kostnader på kort sikt. Det finns också gott om medel i konfliktfonden, något som är extra viktigt i avtalsrörelsetider.
– Den ligger intakt, de pengarna finns på banken och dem rör vi inte förrän det blir konflikt, säger Mikael Victor.

Konfliktfonden är på 220 miljoner och ingår i förbundets så kallade egna kapital på totalt omkring 300 miljoner kronor. Det är pengar som garanterar att förbundet kan ha en stabil verksamhet på lång sikt.
–  Vi är inte på något sätt hotade, vi kan ta stora konflikter för att få kollektivavtal flera år framåt om det skulle behövas. Så utifrån medlemmarnas perspektiv är det inte ett allvarligt läge. Men självklart försöker vi minimera kostnaderna och arbeta så kostnadseffektivt som det bara går, säger Pim van Dorpel, vice ordförande i HRF.

Både Pim van Dorpel och Mikael Victor är övertygade om att läget kommer att vända och bli bättre. Det viktigaste är att få fler medlemmar, något förbundet satsar mycket resurser på. Samtidigt ska man göra en genomgång av hela förbundets verksamhet och se om det finns saker som kan göras på ett mer kostnadseffektivt sätt. Resultatet ska redovisas för förbundsstyrelsen i slutet av mars.

Nyheter avgift

Nya avgifter från 1 april

Från den 1 april är medlemsavgiften till HRF 25 kronor högre för alla medlemmar. Beklagligt, men nödvändigt, säger Pim van Dorpel, förbundets vice ordförande.

Publicerad 20 april 2021 Kommentera
Nya avgifter från 1 april
Pandemin har gjort att fler medlemmar behöver hjälp, berättar HRF:s vice ordförande Pim van Dorpel. Nu höjer förbundet medlemsavgifterna. Foto: Anna-Karin Nilsson

Det har varit ett tufft år för branschen och dess anställda, men även för Hotell- och restaurangfacket. Därför har man nu höjt medlemsavgiften för alla inkomstklasser.

– Orsaken är ökade kostnader för bland annat förhandlingar i samband med covid. Det är medlemmarnas behov som styr kostnaderna, och det har blivit ganska många ärenden under det här året, säger Pim van Dorpel.

Avgifter från 1 april

Månadsinkomst Avgift
0 – 4 999 224
5 000 – 9 999 245
10 000 – 11 999 265
12 000 – 13 999 305
14 000 – 15 999 345
16 000 – 17 999 385
18 000 – 19 999 425
20 000 – 21 999 465
22 000 – 24 999 505
25 000 – 29 999 575
30 000 – 615

 

Det finns sedan tidigare ett kongressbeslut på att medlemsavgiften ska vara solidarisk. Därför har HRF:s förbundsstyrelse beslutat att de som tjänar mest ska betala mest. Den högsta avgiften, som gäller för alla som tjänar minst 30 000 kronor, ligger från den 1 april på 615 kronor per månad. Lägst avgift, 224 kronor i månaden, betalar de som tjänar under 5 000 kronor.
I den högsta avgiftsklassen ligger 3,3 procent av medlemmarna.

– Det är något färre som betalar högsta avgiften än vad vi hade räknat med när vi tittade på lönestatistiken för branschen. Det finns en viss eftersläpning, och det kan vara permittering och i vissa fall hyvling som gör att färre har de högsta inkomsterna. Det kan också vara så att man har missat att uppge sin rätta inkomst till oss. Vi har ingen möjlighet att kontrollera hur mycket medlemmarna tjänar.

Pim van Dorpel betonar också att förbundet hela tiden jobbar med kostnadsbesparingar för att få en budget i balans.

– Men vi är en medlemsdriven organisation. Det är medlemmarnas behov som styr. Mycket av det lokala fackliga arbetet har förts över på avdelningarnas ombudsmän. Om mer fackligt arbete återförs till klubbnivå och bekostas av arbetsgivaren, så att vi ser att våra kostnader sjunker, kan vi sänka avgifterna igen.

Nyheter arbetsmarknad

HRF: Risker med ny intensivpraktik

I förra veckan startade möjligheten till intensivpraktik i upp till nio månader för arbetssökande inom etableringsprogrammet. Hotell- och restaurangfacket ser en risk för lönekonkurrens.

Publicerad 19 april 2021 Kommentera
HRF: Risker med ny intensivpraktik
Sedan den 15 april kan Arbetsförmedlingen erbjuda deltagare som ingår i etableringsuppdraget ett intensivår med möjlighet till upp till nio månader praktik. Foto: Mostphotos
Pim van Dorpel 2018
Pim van Dorpel. Foto: Anna-Karin Nilsson

Den nya praktiken är en del av intensivåret, som från och med den 15 april erbjuds deltagare i det så kallade etableringsprogrammet, i första hand nyanlända i Sverige som behöver hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är de som går intensivåret ska komma i arbete inom ett år efter påbörjat program.

Under den tiden kan den arbetssökande till exempel studera svenska i högt tempo eller göra praktik på ett företag.
– Det är ett sätt att se till att nyanlända kan komma i jobb mycket snabbare, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, när hon presenterade intensivåret i veckan.

Praktiken kan pågå i sex månader med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. Deltagare ska kunna få etableringsersättning från Försäkringskassan. Även arbetsgivaren kan få ersättning, 150 kronor per dag från Arbetsförmedlingen.

Pim van Dorpel, vice ordförande för Hotell- och restaurangfacket, är tveksam till att ytterligare en obetald praktikform är rätt väg att gå.
– Vi hade hellre sett att man hade satsat på de insatser som redan finns, som etableringsåret.

HRF ser också visst risk för att den nya intensivpraktiken kan skapa lönekonkurrens.
– Vi är försiktigt positiva, men vi ser att det finns risker.

Nyheter organisering

Bingogänget bildade klubb

Kollegorna på Konsultbingo Norvac, som driver en rad bingohallar i Stockholm, kände att de ville ha mer att säga till om på jobbet. Så de bildade en HRF-klubb.

Publicerad 16 april 2021 Kommentera
Bingogänget bildade klubb
Julius Sjödin, Marianne Idris och Fia Hedberg sitter i bingoklubbens styrelse. Foto: Marc Femenia

Bingohallen i Hötorgets tunnelbanestation har ännu inte öppnat för dagen. Vid ett av de tomma bingoborden har kollegorna Julius Sjödin, Marianne Idris, Fia Hedberg, Saba Westin och Caroline Jonsson samlats för styrelsemöte i företagets nybildade HRF-klubb.

Det var i december de fick besök av en ombudsman från HRF, och en månad senare hade de sitt första möte, berättar Julius Sjödin, ledamot i styrelsen.
– Det fanns ett intresse för att bilda klubb, så vi gjorde det helt enkelt.

Julius Sjödin. Foto: Marc Femenia

Det har faktiskt tidigare funnits en HRF-klubb på Konsultbingo Norvac, som driver bingohallarna, men den har legat nere ett bra tag. Den främsta anledningen till att kollegorna nu bestämde sig för att återuppväcka den är att de vill ha lite mer att säga till om, säger Fia Hedberg.
– Vi vill ha ett bättre sätt att kommunicera med vår arbetsgivare där vi kan få lite mer inflytande.

Klubbens medlemmar finns utspridda på företagets bingohallar i Stockholm. En del av dem, som Julius, arbetar på flera olika hallar. Att ha en klubb gör det möjligt att samla personalen och driva gemensamma frågor, säger han.
– Det är många som aldrig träffas. Jag träffar ju de flesta eftersom jag jobbar på olika ställen.

Fråga om jobbet.
102
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här