Dina rättigheter Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Hälften kör schyst från start

Kollektivavtal var en självklarhet för duon bakom hyllade Nook. Men inte för alla. Det startas fler nya krogar än det skrivs avtal.

Publicerad 17 juni 2014
Hälften kör schyst 
från start
Alexander Bäckman, Jonas Sundqvist, Michael Andersson, Martin Karlsson och Claes Grännsjö är redo inför kvällen. Foto: Annika af Klercker

Förra året startades strax över 3 000 nya restauranger och hotell, enligt Statistiska centralbyrån. Över 2 000 av dem hade anställda och skulle kunna vara aktuella för branschens kollektiv­avtal. Men samma år tecknades bara strax över 1 000 nya avtal i branschen.
Nyöppnade restaurang Nook är en av de ­arbetsplatser som haft kollektivavtal från start.

När Alexander Bäckman och Claes Grännsjö drog upp planerna för första egna restaurangen tänkte de inte bara på meny, dryck och inredning. De visste också vilken sorts arbetsplats de ville skapa. Det var ingen tvekan om att Nook skulle ha kollektivavtal, berättar Alexander Bäckman som förutom delägare är sommelier och serverar.
– Kollektivavtal är en ren självklarhet. Det var inte så länge sedan vi själva var anställda. Jag har själv varit med om arbetsgivare som inte har betalat ut lön och jag har hört mängder av skräckhistorier om sådant som har hänt andra.

Det är eftermiddag och fullt upp i köket. Allt ska förberedas inför nästa dag då gästerna kommer till den lilla restaurangen på Södermalm i Stockholm. Nook betyder vrå på engelska. Claes Grännsjö och Alexander Bäckman valde namnet för att det har en asiatisk klang. Maten har koreanska inslag, men också spanska, italienska, franska.
– Vi behöver inte låsa oss vid något utan kan välja att laga det vi vill ha. Det blir också lättare att kombinera med viner än om vi bara hade haft koreanskt, säger köksmästaren Claes Grännsjö som lämnar köket en kort stund.

Även om de vill ha full frihet när det gäller maten ska andra delar av verksamheten vara mer reglerade. Men Claes Grännsjö vet att många som är nya i branschen accepterar att jobba på ställen utan kollektivavtal.
– Så har det varit för mig med. Men Alexander och jag känner att vi vill göra det här från grunden och skapa en bra arbetsplats. Personalen är trots allt det viktigaste.
Det har varit hårt tryck sedan de öppnade restaurangen i februari. I stället för fem anställda behövs åtta, och extrapersonal därtill. Borden är bokade flera veckor i förväg.
– Men vi går åtminstone inte hit på söndagar. Man måste få återhämtning, annars blir det ingen långsiktighet, säger Alexander Bäckman.

Han och Claes Grännsjö har jobbat tillsammans på Kock & Vin i Göteborg. Båda har varit restaurangchefer.
Som ägare har de mer administration, men annars är det mest att jobba på som vanligt, tycker Alexander Bäckman.
– Vi är även vänner privat, flera av de anställda är våra kompisar. Det är lite som en familjär fritidsgård. Den skillnad jag upplever är att vi kan göra precis som vi vill med restaurangen.
Barchefen Martin Karlsson säger att många krögare inte anser sig ha råd med ­kollektivavtal.
– Men jag har aldrig jobbat avtalslöst. Jag vill veta att allt är som det ska och man vill ju ha sina försäkringar och pension. De som inte har avtal konkurrerar dessutom på fel sätt med fula metoder.

Alexander Bäckman har inte svar på varför så många andra ställen saknar kollektivavtal.
– Det får stå för dem. Men när jag hör folk i Stockholm och Göteborg prata om att det inte finns personal, inga kockar, så tänker jag att det inte är så konstigt om det blir dålig återväxt om man inte har bra arbetsmiljö. Folk pratar om närproducerat och ekologiskt, men kan samtidigt ha personal som inte får bra villkor, det är så fantastiskt dumt! Jag vill ha en restaurang där alla trivs för att jag själv ska tycka att det är kul att jobba.
Han vet ännu inte exakt vad det kommer att kosta att vara med i arbetsgivarorganisationen Visita och att ha kollektivavtal.
– Men vi ser det inte som att vi kastar pengar i ett svart hål. Vi får ju något för det också. Det blir lättare att dra till sig personal. Vi får hjälp av Visita med papper. Dessutom finns det någon som för ens talan, när det gäller krogmomsen till exempel.

Hotellrevyn har sökt några arbetsgivare i Stockholm som driver populära restauranger utan att ha kollektivavtal. Ingen av dem ville ställa upp för en intervju och berätta om varför de inte tecknat avtal. Men Björn Frantzén, som bland annat driver Restaurant Frantzén i Stockholm, hälsar att han »i sina verksamheter följer svensk arbetsrättslig lagstiftning i förhållande till sina anställda«.

Branschen i siffror

  • 30 000 företag fanns inom hela hotell- och restaurangsektorn år 2013.*
  • 25 000 av dessa företag drev restauranger eller hotell.
  • 17 000 av de 25 000 företagen har anställda.
  • 10 000 arbetsgivare i branschen har kollektivavtal.

*Utöver hotell och restauranger även konferensanläggningar, vandrarhem, stugbyar, camping, catering, personalmatsalar och centralkök.
Källa: SCB, HRF

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter diskriminering

Hotell erkänner diskriminering

Ett hotell i Stockholmstrakten erkänner att man har diskriminerat två kvinnor med romsk bakgrund. Hotellet ska nu betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna i en förlikning.

Publicerad 21 januari 2021 Kommentera
Hotell erkänner diskriminering
Hotellet utanför Stockholm erkänner att det var diskriminering när två kvinnor avvisades eftersom de är romer. Foto: Mostphotos

Kvinnorna hade bokat rum på hotellet utanför Stockholm via en bokningssajt. Men när de kom vägrade receptionisten checka in dem. Anledningen: hotellet uppgav att de tidigare haft problem med gäster av romskt ursprung.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har drivit kvinnornas ärende.
– Att man som individ på det här sättet drabbas på grund av hur andra individer har agerat för att man uppfattas ha samma etniska tillhörighet är diskriminering, säger DO, Lars Arrhenius.

Hotellet har nu erkänt att man gjort sig skyldig till diskriminering. I en förlikning ska företaget betala 30 000 kronor vardera till kvinnorna.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter CORONAKRISEN

LO vill ha vaccin till branschfolk

Riskgrupper och vårdanställda först. Näst på tur för vaccin borde de som jobbar i kontaktnära yrken stå, som hotell- och restauranganställda. Det menar LO i ett förslag.

Publicerad 15 januari 2021 Kommentera
LO vill ha vaccin till branschfolk
LO vill att anställda i kontaktnära yrken ska få vaccin när de prioriterade grupperna har vaccinerats. Foto: Colourbox

LO har presenterat ett förslag till åtgärdsprogram för att hindra smittspridning och få bukt med arbetslösheten i pandemins spår.

Bland annat föreslår man att de som jobbar i kontaktnära yrken ska stå på tur när de prioriterade grupperna fått sitt vaccin.

Therese Guovelin
Therese Guovelin. Foto: LO

Flera andra förslag tar tydligt sikte på det tuffa läget för hotell- och restaurangbranschen.
– Hela den näringen är ju oerhört hårt drabbad. Förutom att gäst- och kundunderlaget har försvunnit så har branschen drabbats av fler och fler rekommendationer och restriktioner, säger Therese Guovelin, LO:s vice ordförande.

Hon menar att samhället inte har råd att låta en så viktig bransch gå under.
– Det skulle vara katastrof om man skulle behöva börja om från början. År efter år har omsättningen ökat, och det är en oerhört viktig bransch för sysselsättningen. Är det någonstans man kan skapa jobb snabbt är det inom hotell och restaurang.

Några av LO:s förslag

  • Rätt att få covid-19 klassad som arbetsskada om man smittas på jobbet.
  • Prioriterad vaccinering för anställda i kontaktnära yrken.
  • Hyressubventioner riktade till företag.
  • Riktat omställningsstöd.
  • Ekonomiska bidrag vid betydande regelförändringar.
  • Möjlighet till heltidspermittering.
  • Krav på kollektivavtal för att korttidspermittera.
  • Statligt stöd för kompetensutveckling och validering.
  • Ekonomiskt tillskott till de värst drabbade a-kassorna.

Bland annat föreslår LO att regeringen går in med hyressubventioner och ekonomiskt stöd ”vid betydande regelförändringar så som inskränkning av alkoholförsäljning”.

Arbetslösheten är en annan viktig fråga för LO. Många har förlorat sina jobb när verksamheter tvingas dra ned på öppettider eller till och med stänga. Bland annat vill man att regeringen skjuter till medel så att den som saknar gymnasieutbildning får möjlighet att utbilda sig, med rimlig ersättning. Dessutom vill LO att företag ges möjlighet att korttidspermittera på heltid.

– Företagen måste kunna övervintra och behålla sin personal. Det är inte så enkelt att stänga och sedan starta igen när det vänder, säger Therese Guovelin.

Ur temat Coronakrisen
Nyheter Alkoholstopp

HRF kräver besked från regeringen

I morse meddelade regeringen att förbudet mot alkoholförsäljning efter klockan 20 förlängs. Nu kräver HRF besked om riktade stöd till branschen.

Publicerad 14 januari 2021 Kommentera
HRF kräver besked från regeringen
HRF:s förbundsordförande Malin Ackholt kräver besked om riktade stöd till branschen. Foto: Colourbox, Peter Jönsson

Vid jul skärptes förbudet mot alkoholförsäljning. I stället för den tidigare restriktionen som satte stopp vid klockan 22 blev det nu klockan 20 som gällde. Den nya begränsningen skulle gälla till och med den 15 januari, men förlängs alltså med nio dagar.

– Det är besvärande att regeringen inte kan lämna besked tidigare, när man ändå har gjort bedömningen att smittläget är oförändrat, säger Malin Ackholt, ordförande för Hotell- och restaurangfacket.

Hon anser att besöksnäringen drabbas orimligt hårt av restriktioner.
– I synnerhet som man inte kunnat visa att den är drivande i smittspridningen. Vi har ställt frågor om det, men inte fått några svar.

Redan före jul utlovades att kompensation skulle komma. Enligt Malin Ackholt väntar branschen fortfarande.

– Det är snart en månad sedan man sade det. Och förutom ökade möjligheter att korttidspermittera har man inte lämnat några besked. Vi har haft ett besvärligt läge i snart elva månader. Det finns inga marginaler längre. Våra medlemmar behöver åtgärder som ger rimlighet och förutsägbarhet för både företag och anställda.

Ingår i temat: Coronakrisen 110 artiklar

Alla artiklar i temat (107 till)
Fråga om jobbet.
100
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här