Dina rättigheter Nyheter
Artikel från gamla Hotellrevyn.se

Inget stämde på avtalslösa jobbet

Heltiden visade sig vara en deltid. Schemat följdes inte. På Camillas avtalslösa säsongsjobb väntade flera tråkiga överraskningar.

Publicerad 17 juni 2014
Inget stämde på avtalslösa jobbet
Schema, lön och arbetsuppgifter -- inget stämde på Camillas jobb. Foto: Mostphotos

När Camilla var på väg till säsongsjobbet var mycket oklart, trots att hon flera gånger försökt få besked om villkoren.
– Jag satt på tåget på väg mot en stad där jag aldrig varit, utan att ens veta exakt vad jag skulle få betalt.
Osäkerheten rörde mer än lönen. Efter två månader fick hon veta att det inte var en heltid hon fått, utan 75 procent. Eftersom arbetstiderna var oregelbundna hade hon arbetat mer ena månaden och mindre den andra, och trott att det motsvarade den utlovade heltiden.

Arbetsgivaren »ringde av« folk som stod på schemat eller satte dem inom parentes, som en slags jourberedskap.
– Jag visste aldrig om jag skulle bli hemskickad åtta på kvällen eller tre på natten. Jag visste inte när eller ens om jag skulle jobba dagen därpå. Jobbet tog över även när du skulle vara ledig.
Att hon utöver sitt servitrisjobb fick vara bartender och hovmästare hade hon inte så mycket emot. Det var mer oväntat att »lite städ« betydde att diska, dammsuga och städa toaletter.

Att jobba på en arbetsplats utan kollektivavtal var inget förstahandsval för Camilla, utan något som hon gjorde för att kunna betala räkningarna.
– När jag var 18 trodde jag att det var så här det var i branschen, ända tills en äldre kollega frågade om ob-ersättning. Då klickade det till i huvudet: »Det finns ställen där man har rättigheter«.
Det är inte säkert att kollektivavtal följs till hundra procent ens där de finns, säger hon.
– Men de brukar ha mer koll. Reglerna om arbetstider brukar följas bättre.
Camilla heter egentligen något annat men vill vara anonym.

Trygghet nu och sedan

Två huvudanledningar till att jobba på en arbetsplats med kollektivavtal.

  • I avtalet finns regler för lön, arbetstid, schema och anställningsformer.
  • Du kan vara trygg när det gäller försäkringar och pensionsinsättningar.

Den här artikeln är från Hotellrevyns tidigare webbplats. Därför kan det till exempel saknas bilder eller finnas länkar som inte fungerar.

Nyheter Trygghet

Las-utredning skrotas

Det blir det avtal som LO förkastade som kommer att ligga till grund för ny lag om anställningsskydd. Nu räknar LO med fortsatta diskussioner.

Publicerad 29 oktober 2020 Kommentera
Las-utredning skrotas
Bra att Toijerutredningen skrotas, tycker Malin Ackholt, HRF:s ordförande. Foto: Colourbox

Att den så kallade Toijerutredningen nu tycks skrotas är bra, menar Malin Ackholt, Hotell- och restaurangfackets ordförande.

– Jag tycker det är bra att man konstaterat att den inte ska ligga till grund för några förändringar av las, och att man öppnar upp för samtal med parterna. Jag förutsätter att de samtalen genererar mer trygghet för våra medlemmar.

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i dag på morgonen presenterade regeringens beslut att jobba vidare med den överenskommelse som tjänstemännen i PTK och Svenskt Näringsliv slöt, utan medverkan från LO, sade hon också att diskussionerna nu kommer att fortsätta med alla parter. LO:s ordförande Susanna Gideonsson räknar med att organisationen kommer att höras.

– De kan inte bortse från 1,4 miljoner arbetare som går till jobbet varje dag, och som ser till att du kan slå på din kaffebryggare eller som ser till att bussarna går. Då kan man inte gå fram med en lagstiftning som är ensidigt inriktade på tjänstemän. LO:s medlemmar har andra problem än tjänstemännen.

Susanna Gideonsson, som är ledamot i Socialdemokraternas verkställande utskott, var med och fattade beslutet att gå vidare med las-uppgörelsen som LO förkastade.

– Jag sade precis samma sak där som jag säger till dig. Det förslag som låg på bordet fungerade inte när det gällde trygghetsfrågorna.

Nyheter LÖN

”Sista ordet är inte sagt”

Kollektivavtal är att föredra, men där det redan finns lagstadgad minimilön måste den ligga på en nivå som garanterar att folk kan försörja sig. Det menar EU-kommissionen som på onsdagen lade fram förslag till direktiv. Svenska fack och arbetsgivare är starkt kritiska, trots att Sverige ska slippa lagstiftning.

Publicerad 29 oktober 2020 1 kommentar
”Sista ordet är inte sagt”
– Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning, säger Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande. Foto: Mostphotos, Fredrik Hjerling/LO

Sveriges modell är skyddad. Det garanterade kommissionär Nicolas Schmit i samband med att förslaget till direktiv om minimilöner presenterades i dag.

– Jag garanterar att det inte påverkar ert system. Tvärtom – det skyddar ert system. Om vi hade den nordiska modellen i alla länder skulle vi inte behöva det här direktivet, sade Schmit vid en digital pressträff med svenska och danska medier.

Men det är inte en garanti som håller rättsligt, menar Therese Guovelin, LO:s förste vice ordförande.
– Jag tror visserligen att de har lagt manken till och försökt hitta ett vattentätt undantag. Men vi svenska parter är nog ganska överens om att det är en rökridå. Läser man innehållet så skingras röken ganska snabbt. Undantaget vi får håller inte för en rättslig prövning.

I förslaget framgår att länder som redan har en fungerande kollektivavtalsmodell där löner och andra villkor regleras, inte kommer att behöva lagstifta om minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtalen. Men själva det faktum att det är ett direktiv får svenska parter att reagera.
– Vi står fortfarande för att kommissionen bryter mot EU:s fördrag, som säger att de inte har rätt att stifta lagar kring lönebildning, föreningsrätt och konflikträtten, säger Therese Guovelin.

Ett EU-direktiv måste införlivas i nationell lag. LO hade hellre sett att kommissionen lyssnat på förslaget om en rekommendation.

Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation.

– Om kommissionen så gärna vill värna vår modell hade de gått på en rekommendation som riktar sig till de länder som redan har en statlig inblandning i lönebildningen. Vi vill ju inte att arbetstagare i Ungern ska ha sämre villkor än vi. Men vi vet att lösningen på det är att organisera sig. Det vore bättre att EU skapade en fond för att hjälpa till att bygga upp facklig organisation. Vi bidrar gärna med ett bildningsuppdrag, säger Therese Guovelin, och tillägger:

– Vi har en sjukdom, nämligen att alltför många tjänar för dåligt. Den sjukdomen måste behandlas. Men nu rekommenderar man en medicin som har så starka biverkningar att den friska patienten, det vill säga länder som Sverige och Danmark, riskerar att dö.

Förslaget ska nu behandlas av riksdagen och arbetsmarknadsutskottet. De ska bland annat titta på om det är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Therese Guovelin har gott hopp om att de kommer att landa i samma slutsats som LO, och föreslå att kommissionen arbetar om förslaget. LO skulle kunna acceptera ett direktiv om det innebar att Sverige var fullständigt undantagna.
– Sista ordet är inte sagt. Jag kommer att vara uthållig i den här frågan. Vi kommer att kämpa till sista droppen. Som Nicolas Schmit själv brukar säga: If it´s not broken don´t fix it. Tyvärr håller de på att breaka det på riktigt.

Nyheter TRAKASSERIER

Malmörestaurang stäms för sextrakasserier

En restaurang i Malmö har blundat för att en av deras anställda utsatts för sexuella trakasserier av sin arbetsledare samt tidigare pojkvän. Det menar Hotell- och restaurangfacket, som nu har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen.

Publicerad 29 oktober 2020 Kommentera
Malmörestaurang stäms för sextrakasserier
Arbetsgivaren borde ha agerat, anser HRF som har lämnat in en stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Foto: Mostphotos

Kvinnan har utsatts för både sexuella trakasserier och hot av en arbetsledare på restaurangen. Hotell- och restaurangfacket menar att det uppenbart rör sig om trakasserier som är förbjudna enligt lag.
– Det rör sig om uttalanden av sexuell karaktär som är väldigt grova, framförda på eller i anslutning till arbetsplatsen. Det har också förekommit hotfulla uttalanden. Vid ett tillfälle var det nära att gå till handgripligheter, säger Susanne Bali, central ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

De två har tidigare haft en relation. Trakasserierna har pågått sedan den tog slut för sex år sedan.
– Kvinnan har inte fått något gehör från restaurangchefen trots att hon varit mycket tydlig när hon beskrivit situationen. Bolaget borde ha agerat. Det här sådant som är förbjudet enligt både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen, säger Susanne Bali.

I stället för att försöka åtgärda problemen sade restaurangchefen till slut att någon av dem måste sluta.
– Kvinnan orkade då inte vara kvar. Vi menar att det var en framprovocerad uppsägning. Bolaget skulle ha haft saklig grund att i stället säga upp arbetsledaren, säger Susanne Bali.

Det har hållits både en lokal och en central förhandling mellan arbetsgivaren och HRF, men då de inte kunnat enas har HRF nu lämnat in stämningsansökan till Arbetsdomstolen. Restaurangen krävs på ersättning för kvinnans förlorade inkomst, samt skadestånd för diskriminering, totalt över 200 000 kronor.
– Att ha en privat relation som tar slut är inte en anledning att trakassera och hota på arbetsplatsen, säger Susanne Bali.

Fråga om jobbet.
101
Vanliga frågor besvarade om allt från arbetslöshet till matavdrag.

Nyheter från Hotell- och restaurangbranschen.

Varje vecka, direkt i din inbox. Hotellrevyns nyhetsbrev.
Jag godkänner att Hotellrevyn sparar mina personuppgifter. Läs mer här