Att man inte ska röja affärshemligheter eller skada sin arbetsgivare på andra sätt kan verka självklart, men var går gränsen för hur lojal man ska vara?
Emil Bäckström, central ombudsman på HRF, tycker att gränserna har förskjutits när det gäller lojalitetsplikten.
– Tolkningen av vad lojalitetsplikten innebär tror jag har förändrats, och inte till det bättre för arbetstagarna.
På vilket sätt?
– Jag kan ta ett exempel från alldeles nyligen. Då hade jag en arbetsgivare som var arg på en medlem som jobbar som kock. Hon hade varit med sin familj på en
annan restaurang och lagt upp en bild på det i sociala medier och skrivit »en av stans bästa restauranger«. Det hävdade den arbetsgivaren kunde skada företaget.
Finns det annat som tyder på hårdare tolkningar?
– Min uppfattning är att olika typer av konkurrensklausuler och företagshemligheter oftare regleras i dokument. Det är vanliga människor, kockar, servitörer och diskare, som ska skriva under saker som inte ens en vd skulle underteckna. Anledningen tror jag är sociala medier. Om man skriver något negativt där uppfattar arbetsgivaren det ofta som väldigt illojalt.
Vad kan det leda till?
– I förlängningen att medlemmar inte ens vågar ta kontakt med oss, sin fackliga organisation. Man vågar inte säga vad man tycker för att man är rädd att bli stämd i domstol.
Vad kan facket göra?
– Det får nog ligga på oss att utbilda och informera våra medlemmar om vad som gäller.