Det har börjat lukta starkt av svett på jobbet. Och lukten, den kommer från Siv. Kollegan Pia märker att folk reagerar. Vad ska hon göra? Ta upp saken med Siv fast det är lite pinsamt eller låta det vara? Tre experter ger råd.
”Utgångspunkten är att hjälpa!”
Carl Swartling, docent och överläkare, Svettmottagningen Stockholm:
– Tänk på att uttalad svettning, hyperhidros, ofta är personens största problem i livet. Kollegan kan ringa eller mejla oss innan, den som tar upp frågan måste ha kunskap.
– Han eller hon kan säga: ”Jag känner den här lukten, det är inte något du kan göra något åt. Men det finns hjälp. Läs på den här hemsidan” och så vidare. Utgångspunkten är att hjälpa! Cirka hälften av de som svettas mycket från fötterna luktar ”normalt”, de övriga har otur och får fotsvettlukt.
– Svett luktar inte i sig. Men i skor och strumpor växer bakterier till när det är blött, där finns hudflagor och textilfibrer att äta av. Har man tur bildas nedbrytningsprodukter som inte luktar, men hos andra bildas illaluktande nedbrytningsprodukter såsom svavelföreningar.
– Armhålan är mer komplicerad, där finns det svettkörtlar som utsöndrar små mängder lite oljig svett. Den är energirik, och när bakterierna äter av svetten bildas nedbrytningsprodukter som skapar det vi kallar svettlukt.
Återigen handlar det om vilka nedbrytningsprodukter som skapas. Det är en tombola – har du tur bildas fenoler med neutral doft, har du otur bildas illaluktande svavelföreningar.
”Lite beror det på hur väl man känner den personen”
Jens Jansson, kock och ordförande för HRF avdelning Mitt:
– Det är klart man ska ta upp saken. När man jobbar med andra människor och med mat så ska det vara fräscht.
Lite beror det på hur väl man känner den personen som har den här lukten. Om det är någon som man varit arbetskamrat med jättelänge så är det bra. Då tycker jag att man kan ta det samtalet. Inleda med: ”Har du tänkt på” och något om lukten, komma in på att vi jobbar med människor och att det är viktigt hur vi luktar.
– Säg att det är någon som jag inte känner så väl, någon som luktar jättemycket svett. Då skulle jag mer prata om hur jag själv brukar göra, kanske berätta vid fikabordet att jag alltid duschar innan jag sticker hemifrån så jag känner mig fräsch. Jag har sagt det så en gång och tror det gick fram.
– Är det någon ganska nyanställd och kanske ett större ställe skulle jag säga mer: ”Du vet att du kan gå ner och hämta nya arbetskläder” eller ”Säg till så du får fler så du kan byta t-shirt”. Eller kockrock eller vad det nu är.
Att köra samma tröja på jobbet hela veckan och sedan ta hem och tvätta, det blir inte fräscht på någon. Mycket hänger på att ha rena arbetskläder.
Det är ungefär det man kan göra själv som arbetskamrat, tycker jag. Är det en riktig odör som inte upphör så kanske det blir arbetsgivarens sak att ta upp.
Ta upp det i vänskaplig ton i enrum
etikett i arbetslivet.
Mats Danielsson, expert på vett och etikett i arbetslivet:
– Om jag märker att det är ett återkommande problem skulle jag på samma sätt ta upp det vänligt: ”Jag vet inte om det är tillfälligt men jag märker att det inte luktar fräscht. Det är inte bra i kontakten med våra gäster.”
De flesta skulle uppskatta det även om de skulle tycka att det var lite pinsamt. Men som sagt, jag som gäst har aldrig upplevt detta.
I ett restaurangkök kan det bli varmt, man kanske inte ens tänker på att man svettas. Det du tycker är besvärande kanske inte är besvärande för andra? Som arbetsgivare skulle jag ta upp det på samma sätt: ”Du gör ett väldigt bra jobb, men det är en sak jag har noterat och som jag vill hjälpa dig med. Skulle du vilja ha ombyten med arbetskläder?”
Men alltid i vänskaplig ton och i syfte att hjälpa, inte stjälpa. Alltid i enrum.